Forskarna: Prioritera högläsning i förskolan
Forskarna Elisabeth Mellgren och Pia Williams har studerat hur 153 förskolor arbetar med språk och litteracitet. Foto: Johnér och Fredrik Jalhed.
Forskning Det finns uppenbara brister i många förskolors arbete med att uppmuntra barn till läsning och skrivande, visar ny forskning. Använd högläsningen på ett mer strukturerat sätt och se över ert bokbestånd, råder forskarna Elisabeth Mellgren och Pia Williams.
Läs högt – både strukturerat och vid vila
Använd högläsning på ett systematiskt sätt i undervisningen. När ni har ett tema, om exempelvis årstiderna eller något ni studerar i närområdet – ta då hjälp av litteraturen för att läsa och samtala om texter, språk och bilder. God barnlitteratur kan läsas många gånger med olika ingångar. I exempelvis ”Bockarna Bruse” finns en uppsjö av dilemman att diskutera: om mod, rädsla, avundsjuka och relationer.
Böcker kan fungera som katalysatorer och inspiration, de sätter igång processer i barngruppen och får barnen att utveckla sina tankar. Självfallet ska högläsning också bidra till avkoppling mellan olika aktiviteter.
Använd alla typer av böcker
Barn måste få ta del av olika typer av böcker: sagor, fakta, poesi, sångtexter. Många förskolor har digitala verktyg och tillsammans med analoga böcker blir de värdefulla resurser för språkutveckling, lek och lärande. Om barn använder digitala verktyg hemma så kan det vara förskolans kompensatoriska roll att fokusera på fysiska böcker.
Men barn behöver möta både och i förskolan! När berättelser och böcker är en naturlig del av undervisningen kan de också diskuteras under måltider och samlingar, lite som vuxnas bokcirklar. Genom att till exempel läsa en bok om Alfons Åberg kan barnen känna igen sig, Alfons grubblerier blir allmängiltiga, till skillnad mot om de skulle lyssna till en verklig kompis erfarenheter.
Inventera ert bokbestånd – och tänk nytt kring användningen
Trots att Sverige har en enorm skatt av barnlitteratur finns det förskolor med få böcker. Detta går på tvärs mot expertisens råd att det borde finnas åtminstone två tillgängliga böcker per barn på en avdelning. Vårt råd: Gör en inventering! Är böckerna hela och exponerade på ett inbjudande sätt? Hur ser urvalet ut? Använd biblioteket som resurs! Vissa lärare gör egna bilderböcker med utgångspunkt i den egna förskolans miljö som de tittar i och läser ihop med barnen.
Att ha böcker av olika slag närvarande i förskolans vardag kan även ha en smittande effekt: Genom att se andra läsa tillsammans kan den egna viljan att läsa öka, vilket kan leda till att barnen också läser mer med vuxna där hemma.
Gör riktade insatser till barn som har få läserfarenheter utanför förskolan
Förutsättningarna för att ta del av läsning skiljer sig radikalt mellan barnen – vissa barn saknar helt böcker där hemma. Om förskolan ska fungera språkutvecklande för alla barn så går det inte att bara ha högläsning i storgrupp – läsningen måste i högre grad riktas till barn med störst behov av språkutvecklande insatser och till barn med annat modersmål än svenska. Läs gärna i små grupper! Läs individuellt! Vi vet, med stora barngrupper är detta svårt – men högläsning bör få hög prioritet. Gör barn bekväma med text, förklara att det ni pratar om också kan skrivas ner. I debatten är det stort fokus på barn med särskilda behov i skolan, men alla barn behöver få stöd redan i förskolan.
Om forskarna
Pedagogikforskarna Elisabeth Mellgren och Pia Williams vid Göteborgs universitet, institutionen för pedagogik, kommunikation och lärande, har tillsammans med ytterligare två forskare undersökt kvaliteten på 153 förskolor, där en delstudie har fokus på språk och litteracitet. De observerade varje förskoleavdelning under tre timmar och använde sig av en internationellt erkänd metod (ECERS-3).
LÄS OCKSÅ
Forskning: Därför är högläsning så viktigt
