Forskaren: För stort fokus på skolan i förskolan
Forskaren Alison Clark talade om sin bok ”Slow Knowledge and the Unhurried Child” på en konferens om hållbarhet i förskolan på Högskolan Kristianstad i förra veckan. Forskare, lärare och beslutsfattare från hela Europa var på plats.
Forskning
För mycket förberedelse för skolan. För lite utrymme för oavbruten lek och samtal. Professor Alison Clark vill se ett långsammare tempo och mer tid i förskolan.
– Både pedagogerna och barnen mår bra av att förskolan blir mer hållbar, säger hon.
I sin bok ”Slow Knowledge and the Unhurried Child” argumenterar Alison Clark för ett större inslag av långsam pedagogik i förskolan. Ska man lära sig nya saker måste det få ta tid.
– Många pedagoger jag möter i min forskning vill ha mer tid för att vara med barnen och hinna lyssna på dem och deras tankar, säger Alison Clark, professor i tidig barndomsutbildning vid University of South-Eastern Norway i Notodden, cirka tio mil sydväst Oslo. Hon är även forskare vid Thomas Coram Research Unit, University College London.
Talade på europeisk konferens
Förra veckan berättade Alison Clark om sin forskning vid en konferens om hållbar utveckling i förskolan, som hölls på Högskolan Kristianstad. Forskare, lärare och beslutsfattare från hela Europa var på plats.
– Jag är bekymrad över den ökande pressen i förskolan – och inriktningen mot att barnen ska förberedas inför nästa nivå när de börjar skolan, snarare än att man utgår från vad som pågår i nuet, säger hon.
Under två år har Alison Clark följt verksamheten vid tre förskolor i Falkirk i södra Skottland. På två av förskolorna jobbade pedagogerna med att utveckla lunchrasten, för att få den till att bli något mer än bara ett avbrott mellan förmiddag och eftermiddag.
– Det handlar om att tänka mer på de sociala aspekterna av en måltid. Hur kan barnen ta en större egen aktiv del, till exempel genom att servera sig själva? Man ville också uppmuntra till mer samtal mellan barn och vuxna under lunchen.
Den tredje förskolan fokuserade på uteaktiviteterna och de vinster mer tid utomhus förde med sig för såväl barnen som pedagogerna.
– I båda fallen såg man värdet av att få till mer sammanhållen tid och en möjlighet för barnen att leka utan att bli avbrutna av annat.
Krav på dokumentation stressar
Möjligheten till uteaktiviteter är viktig var förskolan än är belägen och det gör ingen större skillnad om den finns i staden eller på landet, menar Alison Clark. Tillgången till museum och utställningar är väl så bra som närheten till naturen.
– Jag bor på Orkney. Där kan hastiga omslag i vädret och dåligt utbyggda transporter innebära bekymmer för förskolan.
Alison Clark ser en ökad press på förskolan med ökade krav på avrapportering och dokumentation som påverkar och stressar både barn och personal.
– Det har blivit viktigt att hinna och spara tid. ”Slow Knowledge” är inte en magisk kur, men ett förhållningssätt som kan göra det tydligt vad det är vi behöver återta på våra förskolor, säger hon.
OMEP European Conference and Assembly pågick 24-26 april vid Högskolan Kristianstad.
LÄS OCKSÅ:
Eva Lindström: ”Förskolan är en magisk plats för mänsklighet, inget mattelabb”
Överdrivet säkerhetstänk begränsar barns lek
Förskolan som säger ja till riskabla lekar