Forskare ser risker med digital högläsning
Den digitala boktjänsten Polyglutt har potential att stärka barns flerspråkighet, men utnyttjas inte alltid på det viset på förskolorna, visar studien av bland andra forskaren Malin Nilsen.
Forskning Fler språk kan inkluderas i förskolan med hjälp av digitala läsresurser, visar en studie av hur förskollärarna i Göteborgs stad använder appen Polyglutt. Men den automatiska uppläsningen ger litet utrymme för varierad berättarteknik och samtal med barnen.
Potentialen nyttjas inte fullt ut
Polyglutt, en app med flera tusen barnböcker inlästa på svenska och flera andra språk, är populär bland förskollärarna. Men hur används den? Förskoleförvaltningen i Göteborg bad Malin Nilsen, forskare vid Göteborgs universitet, att ta reda på detta. Hon konstaterar att potentialen att stödja barns flerspråkiga utveckling inte nyttjas tillräckligt. Uppläsningen görs ofta tillsammans och på svenska. När barnen i en grupp totalt kan ha 10–12 modersmål blir det svårt att individanpassa läsningen.
Inkludering den viktigaste drivkraften
Att läsningen med hjälp av den digitala läsresursen ofta sker gemensamt och på svenska beror på att förskollärarna vill inkludera alla barn och få dem att förstå innehållet. Då är svenska det enda språk som delas av alla. Barn med annat modersmål lyssnar enskilt eller tillsammans med en kompis. De 17 pedagoger vid nio förskolor som Malin Nilsen intervjuat vittnar också om att många barn även kan en hel del engelska, särskilt i de områden där många har annat modersmål än svenska.
Projicering skapar lugn och delaktighet
Många pedagoger kopplar appen till en projektor och visar bilder på väggen. När alla barn ser samma sak samtidigt blir det lugnare och lättare att skapa ett gemensamt fokus. För barnen är bilderna ofta mer intressanta än texterna. De blir mer delaktiga när uppmärksamheten främst är på innehållet i böckerna. En slutsats i studien är att det är viktigt att pedagoger pratar med sina kollegor i arbetslaget om syftet med att använda appen i just sin barngrupp.
Automatisk uppläsning begränsar
Appen har en funktion med automatisk uppläsning. Forskarnas analys visar att den kan vara begränsande eftersom läsningen då alltid är likadan och inte är anpassad efter hur barngruppen ser ut och vilka språkfärdigheter barnen har. Det går inte att använda samma berättarteknik som vid vanlig högläsning. Automatisk uppläsning öppnar inte heller för interaktivitet. Barnen får inte chansen att bidra till text och bild och föra in samtalet om berättelsen på andra spår. En risk som lyfts fram i studien är att förskolor uteslutande använder digital högläsning eftersom det är praktiskt och mindre resurskrävande än om en pedagog högläser.
Malin Nilsen
Malin Nilsen är förskollärare och universitetslektor i pedagogik på Institutionen för pedagogik, kommunikation och lärande (IPKL) vid Göteborgs universitet. Hon disputerade 2018 med avhandlingen ”Barns och lärares aktiviteter med datorplattor och appar i förskolan”. I studien ”Digital högläsning för flerspråkande i förskolan” har även Kristina Danielsson, professor i svenska, och Petra Petersen, förskoleforskare, vid Stockholms universitet medverkat.
LÄS OCKSÅ:
Sveriges Lärares krav: Högst tre barn per anställd i småbarnsgrupperna
Varannan förskollärare är emot digitalisering
27 forskare i upprop mot skärmfri förskola
Lotta Edholm (L): ”Små barn behöver inte digital kompetens”
