Expertens uppmaning: Backa inte för hedersnormer i förskolan
Devin Rexvid har intervjuat ett trettiotal anställda vid sex kommunala förskolor till rapporten ”Förskolans möte med hederskulturen”.
Forskning
Barn i förskolan utsätts för hedersförtryck. Det konstaterar en av landets främsta experter på området i en ny studie. Hur kan man förebygga det?
– Jag vet att det är svårt, men enda vägen är att sluta kompromissa med föräldrarnas krav på att förskolan ska följa deras hedersnormer, säger forskaren Devin Rexvid.
Han är universitetslektor knuten till Stockholms universitet och har sedan 00-talet skrivit böcker och rapporter om hederskulturen. Men det är först nu som han fokuserar på de allra yngsta barnen i sin studie ”Förskolans möte med hederskulturen”.
– Det har funnits en föreställning om att hedersförtrycket inte blir ett problem förrän flickorna kommer in i puberteten, eftersom det i grunden handlar om familjens kontroll av den kvinnliga sexualiteten. Både min studie och andra studier ger anledning att revidera den föreställningen, säger Devin Rexvid.
Problemen på förskolorna har blivit aktuella på senare år, inte minst efter rapporter om missförhållanden i Malmös förskolor: flickor som inte får leka med pojkar, flickor som inte får bära kortärmat, pojkar som inte lyssnar på kvinnlig personal, män som inte tillåts byta blöjor på flickor, personal som underlåter att orosanmäla. Med mera.
Devin Rexvid mötte också en rad exempel av den här sorten efter att ha intervjuat ett 30-tal i personalen på sex kommunala förskolor och en öppen förskola i tre olika städer.
– Alla jag talade med hade behövt hantera olika situationer då det uppstått en tydlig kollision mellan vårdnadshavares hedersrelaterade krav och förskolans värdegrund.
Personalen hanterar konflikten olika
Han konstaterar att personalens strategier varierar: några undviker kollisionerna, andra kompromissar kring dem och ytterligare några försöker anpassa sig efter föräldrarnas krav.
– Men mitt råd till personalen tydligt: ni måste sätta ner foten, ni måste ta konflikten. För barnens skull.
Du skriver om personal som haft flickor som själva sagt att de inte vill att en man byter blöja på dem. Vad är ditt råd när sådana önskemål kommer från barnen själva?
– Jag förstår att det är en besvärlig situation, men handlar det verkligen om flickans egen vilja? Snarare är det ett eko av hennes hedersfostran. Man måste fråga sig: Vad är det bästa för barnet i ett längre perspektiv? Jo, att de slipper könssegregation, att de får lära sig att även män kan ha en omhändertagande roll.
I intervjuerna fick han höra om en rektor som anställt en man vilket ledde till att 16 av 17 barn uteblev från förskolan. Föräldrarna tänkte inte låta barnen komma tillbaka förrän mannen plockats bort. Men rektorn vägrade att följa deras önskemål.
Efter några veckor var barnen tillbaka.
– Det är oerhört viktigt att inte backa. Men hans handling är inte självklar. Flera berättade om rektorer som vill gå försiktigare fram, för att inte förlora barn till religiösa friskolor där de ofta är mer generösa med att anamma föräldrarnas krav.
Råder till dialog med föräldrarna
Han tror att kollisionen mellan värderingarna kan bli mindre dramatisk om personalen fördjupar dialogen med vårdnadshavarna, berättar om förskolans uppdrag och betonar att pojkar och flickor utvecklas mer om de får leka och lära tillsammans.
– Men det finns fortfarande en rädsla kring att konfrontera dessa föräldrar.
Som en förskollärare uttryckte det: ”Jag drar mig kanske för att säga vissa saker för att jag är väldigt blond, väldigt superduper svensk… jag skulle kunna bli anklagad för att vara rasistisk”.
Devin Rexvid hörde också om personal som själva är bärare av hedersnormer och som därför går föräldrar till mötes. Vad är hans råd till förskollärare som märker att kollegor har den inställningen?
– Jag tror på det kollegiala samtalet, att man ska våga närma sig de här svåra frågorna. Men självfallet är det också en ledningsfråga, alla chefer inom förskolan borde ha grundläggande kunskaper om hederskulturen.
Å andra sidan finns personer med en bakgrund i hederskulturen som vänt värderingarna ryggen – och kan spela nyckelroller. De kan se tecken på hedersförtryck som andra inte upptäckt.
– De kan vara en enorm tillgång på en förskola.
”Ta upp hedersfrågan i läroplanen”
Flera av intervjupersonerna återkommer till problemet med pojkar som övervakar sina systrar.
– I sådana lägen vore det bra att placera syskon på olika avdelningar. Även pojkar behöver skyddas, de ska slippa vara miniväktare.
De intervjuade uttrycker viss hopplöshet när de inser att de värderingar de försöker ge barnen i förskolan inte får något stöd när barnen väl kommit hem.
– Jag förstår deras frustration. Det gör mig än mer övertygad om vikten av ett fördjupat samarbete i den här frågan med aktörer utanför förskolan som BVC, mödravården, socialtjänsten och introduktionsprogrammen.
Devin Rexvid har också ett viktigt budskap till centrala beslutfattare:
– Läroplanen för grundskolan tar numera upp frågan om heder, det borde även förskolans läroplan göra. Det räcker inte att bara ha skrivningar om jämställdhet.
Läs hela rapporten ”Förskolans möte med hederskulturen”.
LÄS OCKSÅ:
Problem med hederskultur i Malmös förskolor
Förskolan får hjälp mot hedersförtryck
Forskaren: Det ingår i yrket att hantera föräldrarelationer
