Bygg en kunskapsbank av förskollärares beprövade erfarenhet!

Från förskola till högskola ska utbildningen i Sverige vila på vetenskaplig grund och beprövad erfarenhet. Så säger lagen. Men begreppen väcker ibland förvirring. Vad menas egentligen?

– Vetenskaplig grund har de flesta koll på i dag, men beprövad erfarenhet är ett mer okänt och komplicerat begrepp, lite som en tvål som halkar runt där i badkaret, säger Lena M Olsson, som fokuserar på just detta i sin bok ”Från tyst kunskap till beprövad erfarenhet”. När kan erfarenhet anses vara beprövad, vad kan den bidra med för att utveckla verksamheten och stärka professionen? Boken redogör för utredningar, rapporter och aktuell forskning i ämnet, och beskriver en rad exempel på praktiknära utvecklingsprojekt med kopplingar till beprövad erfarenhet.

Sammanställningar fattas

Under arbetet med boken sökte Lena efter sammanställningar av kunskap inom utvecklingsområden – hade huvudmän, lärosäten eller myndigheter möjligtvis sammanställt beprövad erfarenhet? Svaret var nej.

– Det finns så mycket erfarenhetsbaserad kunskap om vad som fungerar väl utifrån att professionen har prövat, omprövat, dokumenterat och reflekterat som inte ingår i forskningsbaserade kunskapsinventeringar. Allt detta som förskolor vänt och vridit på borde spridas vidare, och det i större omfattning än till de närmaste kollegorna. Då skulle pedagogerna slippa uppfinna hjulet om och om igen. Att det inte finns mer systematiska sammanställningar inom olika områden kopplade till läroplanens mål är ett sorgligt slöseri.

I lagen har beprövad erfarenhet lyfts jämsides med vetenskaplig grund, och ska därmed tas på allvar. Inom förskolan ser Lena mycket kunskap kring exempelvis barns delaktighet och inflytande, språkutvecklande arbetssätt eller samverkan med föräldrar. Det finns också mycket erfarenhetsbaserad kunskap om hur förskolans rutiner som exempelvis invänjning, utevistelse, mat och vila bidrar till läroplanens mål.

 – De erfarenheterna kan man jämföra med andras. Hur gör andra förskolor, känner vi igen oss? Vilka är nyckelfaktorerna som gör att det fungerar väl?

Behövs bra dokumentation

För att komma vidare krävs gemensam reflektion och dokumentation, något som många förskolor redan har inarbetat. Ett verktyg för utveckling där barn och vårdnadshavare är delaktiga.

– Men det går att drunkna i dokumentation. Ger den rätt information för att göra verksamheten bättre? Det måste man vara vaksam på. Dessutom gör ofta bristen på utbildad personal att dokumentationen blir lidande. Och med få utbildade på avdelningen är sammanställningar av forskning och beprövad erfarenhet än viktigare …

Det finns ibland en rädsla för att det evidensbaserade ska bli standardlösningar som slår ut professionens eget tänkande. Lena M Olsson menar att den rädslan är obefogad.

– Samlad kunskap är en bra grund för diskussioner om den egna verksamheten och ett verktyg för att gå vidare. Det tydliggör gemensamma erfarenheter och pekar på skillnader som kan bero på sammanhanget. Men kanske är det oro för att hämma de egna initiativen som gör att det inte tas några större initiativ för att sammanställa erfarenhetsbaserad kunskap? 

Svårt hitta tid till reflektion

Lärarförbundets forskningspolitik bedrivs i samarbete med ett råd av professorer inom det utbildningsvetenskapliga fältet. Men kan verksamheten vila på vetenskaplig grund när förskollärarna är få och har en stressig jobbsituation?

– Det tar tid att läsa in sig och diskutera läroplansmål med arbetslaget, säger Pia Rizell, ordförande i Lärarförbundets referensorgan för förskolan. Alltså krävs det utbildade förskollärare och en hållbar arbetsorganisation.

Pia Rizell poängterar vikten av praktiknära forskning utifrån professionens behov liksom av aktionsforskning, som förskollärare kan använda direkt för att utveckla sin egen praktik. Hon vill också se en förbättrad samverkan mellan förskola, lärarutbildning och forskning. I hennes kommun Örebro har universitetet ett didaktiskt nätverk som vänder sig till regionens förskolor, lärarutbildare och forskare inom förskollärarprogrammet. Tre gånger per termin ordnas träffar där lärarutbildare och forskare presenterar aktuell forskning och förskolan delar med sig av erfarenheter och utvecklingsprojekt.

– Många förskolor är i dag övningsförskolor med ett uttalat samarbete med lärosätet genom VFU, men vi måste hitta system för alla förskolor. Lärarförbundet försöker få till ett nationellt professionsprogram, det är verkligen nödvändigt att få ett underifrån-perspektiv i forskningen. Och huvudmän bör skapa tjänster som kombinerar förskollärararbetet med forskningsprojekt.

Bra med längre projekt

Att ha längre projekt på förskolan kan också ge förskollärare fördjupning. 

– På min förskola har vi haft ett treårigt projekt om läroplanen och hur man styr mot målen. Ett så långt projekt ger effekt och är hållbart över tid.

Praktiknära forskning som utgår från professionens behov och frågeställningar kan bidra till högre kvalitet i det pedagogiska arbetet. Att det pågår mycket sådan forskning tyder på en lovande och ljus framtid, menar Panagiota Nasiopoulou, postdoktorand vid institutionen för pedagogik, kommunikation och lärande vid Göteborgs universitet: 

– Men för att få positiva resultat krävs det en vilja från de professionella att förändras och utvecklas, att pröva, ompröva och kritiskt granska sin egen verksamhet. Det är också viktigt med behovsanalys och riktade kompetensutvecklingsinsatser, förankrade i relevanta och aktuella forskningsfrågor.

Forskning visar på vikten av kompetensutveckling för att nå förnyelse och kvalitetsförbättring, men Skolinspektionens senaste utvärdering av förskolans kvalitet visar att sådana insatser kan vara ostrukturerade och osystematiska. Samtidigt finns mycket lite forskning om vilka kompetensutvecklingsmekanismer som faktiskt främjar arbetet i förskolan. 

Svårt mäta kvalitet

Panagiota Nasiopoulou ser en rad obesvarade frågor, som vem insatser ska riktas till, vem som ska leverera dem och vilket innehåll och vilken design de ska ha. 

– Dessutom finns det begränsad forskning i svensk kontext som tar hänsyn till de här komponenterna och undersöker möjliga samband med kvalitet i förskolan. Vilka insatser är effektivast för att höja kompetensen? Det finns en utmaning här.

Det finns verktyg för att bedöma en förskolas kvalitet, men verktygen innebär också ett dilemma – det kan skilja väldigt mycket mellan bedömares kunskap och tidpunkter då verksamheten observeras, och mellan de internationella kvalitetsbedömningsverktygen och svenska förutsättningar. Men en viktig fördel är att utvärderingar som bygger på dessa verktyg kan möjliggöra konstruktiv dialog i den egna verksamheten, identifiera förbättringsområden och planera korta och långsiktiga strategier för kompetensutveckling och resursfördelning.

En forskargrupp som Panagiota Nasiopoulou tillhör analyserar resultaten av kvalitetsbedömningar genomförda i 153 förskolor med Early childhood rating scales, som omfattar barnets totala miljö för lärande i fysisk, social, emotionell och pedagogisk miljö.

– Förskolornas totala kvalitet är 3,97, där 3 utgör gränsen för minimal kvalitet och 7 för utmärkt kvalitet. Samtidigt visar resultaten en stor variation. Det måste vi ta på allvar. Det är av stor vikt att personalen i förskolan har tillräckliga kunskaper för att kunna urskilja vad som är låg och hög kvalitet, och vad som behöver åtgärdas för att nå en högre kvalitet.

LÄS ÄVEN

Ny rapport: Förskolan måste få återhämtning!

Erik Stenkula: ”Tystnadskultur? Den har jag aldrig stött på i förskolan, tvärtom!”

Fråga facket: Har man rätt att gå ned i arbetstid?

Lyssna på Förskolan här!