Barn med annat modersmål hamnar utanför i leken

Andelen barn med annat modersmål har ökat kraftigt i svensk förskola under de senaste decennierna, numera utgör de cirka 25 procent av alla barn. 

I sin avhandling, framlagd vid Högskolan för lärande och kommunikation i Jönköping, konstaterar Frida Åström tillsammans med forskarkollegor att vissa barn hamnar utanför gemenskapen i den fria leken, och att barn med annat modersmål är överrepresenterade bland dessa barn.

– Det var sorgligt att det slog igenom så tydligt bara på ett par dagars observationer. 

Varför gör inte personalen mer för att få med dem i leken?

– Svårt att säga med bestämdhet. Dels tror jag att barn som är passiva inte lockar förskolepersonalens uppmärksamhet. Dels kan det bero på en osäkerhet att bemöta barn med svaga svenskkunskaper. 

Ni såg att personalen verkade bättre på att aktivera barn i behov av särskilt stöd, vad beror det på? De kan ju uppvisa en liknande passivitet.

– Det handlar kanske om en större medvetenhet kring dessa barn. Förskolepersonalen hade redan uppmärksammat deras behov och troligen infört åtgärder som hjälper dessa barn. 

Utanförskap en utmaning för personalen

Barn som hamnar utanför leken har länge varit en utmaning för förskolepersonal, oavsett orsak till utanförskapet. En viktig förklaring är brist på resurser, personalen kan ha fullt upp med att hantera stora barngrupper och utagerande barn. 

– Det kan också bero på att personal tenderar att prata med barn som själva pratar mycket. Och barn med svaga kunskaper i svenska kan ju dra sig för att prata. 

En annan slutsats från observationerna på de 78 avdelningarna, utspridda i södra Sverige, var att personalen ställde påfallande få öppna frågor till barnen. 

– Det var ovanligare än vi hade trott, säger Frida Åström som själv har en bakgrund inom psykologi. Vi hörde slutna frågor av typen ”Vad är det för färg?” och ”Vad är det för bokstav?”. Men mer sällan bad man barnen fantisera om fortsättningen av en berättelse eller fundera kring någon konflikt i den.

När hon sedan haft träffar med förskolepersonal och redogjort för resultaten har hon fått mothugg: ”Vi jobbar ju hela tiden med öppna frågor!”. Det finns en möjlig förklaring mellan de olika verklighetsbilderna.

– Öppna frågor ställs troligen i dialog med enskilda barn. Därmed kan en förskollärare känna att hon jobbar enligt läroplanen med just det barnet, men resten av gruppen får kanske inte ta del av den undervisningssituationen. 

Mer fri lek i svensk förskola

I sin avhandling gör hon också en jämförelse med förskolepedagogiken i två andra länder med annan utbildningstradition: USA och Portugal. Där tog hon och kollegorna del av observationer från över 200 klassrum. Skillnaderna mot Sverige var större än de hade trott. 

– Nästan alla barn är tre år eller äldre och undervisningen är lik skolan från första början, lite grann som i en förskoleklass i Sverige. Det socialpedagogiska, att lära genom lek, är inte alls lika vanligt.

I USA och Portugal präglas förskolan av undervisning i helgrupper och man använder sig av en ”förmedlingspedagogik”, läraren ska förmedla kunskaper till barnen. 

– I Sverige är det mest fri lek och mer barncentrerat. Här försöker vi vara mer lyhörda för barnens egna intressen, fånga upp en undervisningssituation i stunden, även om vi också har samlingar.

Vad kan man ta med sig till svensk förskola från pedagogiken i USA och Portugal?

– Där är man bättre på att följa upp och utvärdera varje barns individuella utveckling. Här i Sverige är vi mer försiktiga, vi koncentrerar oss mer på gruppen. Genom att titta mer på varje barn individuellt ökar chanserna att upptäcka sånt som inte fungerar. 

Här hittar du avhandlingen

LÄS OCKSÅ:

Forskarens råd: Lek fram språkutvecklingen!

Så undervisar du i svenska som andraspråk i förskolan

Förskolans metod får alla barn att hänga med i läsningen

”Barn behöver få möjlighet att övervinna sina rädslor”

Överdrivet säkerhetstänk begränsar barns lek