Gör leken till en del av undervisningen

Cecilia Wallerstedt och Niklas Pramling är båda professorer i pedagogik på Utbildningsvetenskapliga fakulteten vid Göteborgs universitet. De har tillsammans skrivit boken ”Att arbeta lekresponsivt”. En förskollärare och ett barn leker i sandlådan.
Foto: Getty Images.

Genom att ta en lekroll kan läraren bidra till att utveckla leken, enligt forskarna Cecilia Wallerstedt och Niklas Pramling.

Ordna inte bara organiserade lekar, bejaka också barns spontana initiativ till lek. Och hjälp dem att vidareutveckla lekarna. Det menar Cecilia Wallerstedt och Niklas Pramling som forskat om hur man kan arbeta ”lekresponsivt”.  

Var lyhörd inför barns initiativ till fantasifull lek

Lek kan inte avgränsas till en särskild plats eller tidpunkt. Lek är också något som kan uppstå i en ”totalt olekfull situation”, till exempel mitt i mellanmålet eller när ett barn sträcker fram en plastmugg med sand. Om du svarar ”Åh, en kopp kaffe, tack!” – då är kaféleken igång. Att bygga upp fysiska lekmiljöer är självfallet viktigt, att till exempel inrätta en vårdcentral ger stöd till fantasin. Men det går också att fantisera ihop utan rekvisita. Så fångar man upp barnens spontana initiativ till lek. 

Bli en lekdeltagare genom att ta en lekroll 

När du tar en lekroll erbjuder du möjligheten att utvidga barnens uppsättning av roller i leken. Om barnen leker affär kan pedagogen bidra med ytterligare roller utöver kassörska och kund, såsom bonde som tillhandahåller mjölk, chaufför som levererar mat, butiksanställd som gör prisskyltar, vårdpersonal som handlar för någon som inte kan komma till affären, reklammakare som gör ett reklamblad. Barnen lär sig därmed om de aktiviteter som dessa yrken eller roller kräver: att kunna skriva, läsa, köra och så vidare. 

Plantera utmaningar i leken 

Som deltagare i leken kan du introducera problem som behöver lösas för att komma vidare med lekberättelsen. Dessa måste fylla en funktion och vara nödvändiga för lekens fortskridande, annars riskerar de att bryta leken. Ett exempel som vi sett har varit att barnen för att komma förbi lavastenar måste hitta tio avlånga objekt tillsammans. Detta problem är utmanande då varje barn måste stämma av sitt bidrag med övrigas. Det visade sig också att utmaningen ledde till att barnen ställde frågor och lärde sig begrepp som ”avlång” och ”objekt”.

Utveckla leken ihop med barnen – som demokratisk fostran 

Att delta i lekar, barn och vuxna tillsammans, där en lekberättelse gemensamt vävs fram, är en plattform för demokratisk fostran och omsorg. Lärarens bidrag i dessa lekar, förutom att introducera nya roller och utmaningar, blir ofta att ge utrymme för barn att komma till tals. När ett barn har missförstått leken, och exempelvis sträcker fram en bil när de leker kafé, kan andra barn stänga ute det. Då kan du kliva in och exempelvis säga ”Vad roligt att du tar bilen till kaféet, välkommen och ta en kopp”. Därmed bekräftar du barnet och hjälper det att få plats i leken. 

Om forskarna

Cecilia Wallerstedt och Niklas Pramling är båda professorer i pedagogik på Utbildningsvetenskapliga fakulteten vid Göteborgs universitet. De har tillsammans skrivit boken ”Att arbeta lekresponsivt”.

LÄS OCKSÅ

Leken lyfte förskolan

Forskarens råd: Lek fram språkutvecklingen!

”Barn behöver få möjlighet att övervinna sina rädslor”

Överdrivet säkerhetstänk begränsar barns lek

Så skapar du lärmiljöer som främjar lek

Lyssna på Förskolan här!