Samspel i leken

Den här artikeln publicerades ursprungligen på forskolan.se

Kari Pape är förskollärare med en master i förskolepedagogik. Hon har en gedigen bakgrund i förskolans värld och har de senaste åren arbetat med olika utvecklingsprojekt i förskolan. Utifrån de erfarenheterna har hon fått underlag till boken Lekfullt samspel i förskolan.

Forskning visar att barn som fungerar bra i samspel med andra också upplever att de blir bemötta med respekt, vilket stärker barnens självbild. För en del barn är det svårare att bli delaktiga på egen hand och därför måste vi vuxna finnas där och stötta och vägleda. Det är också viktigt att de vuxna är delaktiga i leken på ett humoristiskt och inbjudande sätt så att barnens initiativ och lekfullhet tas tillvara.

För att kunna göra detta måste vi vuxna vara utrustade med relationskompetens (Jesper Juul), ett begrepp som används i relationer där den ena av två parter är professionell utövare av omsorg. Om förhållandet är dåligt är det den vuxna som måste initiera en förändring till det bättre.

Kari Pape har sett många olika exempel på hur det aktiva arbetet med att utveckla barnens lek ser ut. Hon pratar om vikten av att utveckla en professionell gemenskap. Att man i arbetslaget måste få en gemensam förståelse kring vilken syn man har på olika förehavanden i förskolan, som leken. Till exempel genom att bestämma att man under delar av dagen har fokus endast på den.

Ett sätt att få en gemensam bild är genom att skriva praktikberättelser, vilket innebär att varje person i arbetslaget skriver ner en eller ett par situationer som skett under dagen som sedan diskuteras i arbetslaget. Detta för att försöka skapa en gemensam förståelse kring hur man ska förhålla sig i olika situationer men också för att lära sig av tidigare ageranden. Förskolläraren och förskolechefen har ett stort ansvar att stötta och uppmuntra i det processarbetet.

Andra delen av boken beskriver hur man processinriktat kan arbeta steg för steg för att främja och utveckla barns lek med relativt enkla metoder. Vi får följa pedagogernas arbete i olika delar, vilket jag tyckte var väldigt intressant. Efter varje kapitel finns reflektionsfrågor med fokus på viktiga delar som man behöver diskutera och reflektera kring i arbetslaget. Det är en utmärkt bok att använda sig av vid ett utvecklingsarbete kring leken. Metoden kan naturligtvis också tillämpas inom andra områden då boken ger kon­kreta råd och tankar kring hur man kan förändra sin praxis i förskolan.