Krönika Nu är det dags att ropa hurra igen, nya rekommendationer, igen. Barn som har konstaterad Covid i hushållet ska också stanna hemma. Ursäkta, men varför är inte det självklart?
Och jag vet inte om jag tycker att det gör någon skillnad egentligen. Jag förstår det som att man har ändrat sina rekommendationer för att lugna oss. Kanske att ni vill klappa oss på huvudet också, lägga huvudet på sned och säga hur duktiga vi är. Jag är inte duktig, jag är förvirrad och trött.
Jag kan ju tycka att om man misstänker att man har Covid, då bör man hålla sina barn hemma. Fast det är klart, om inte ens magsjuka får alla att hålla sina barn hemma, ett barn kräks, det andra lämnas på förskolan. Man blir automatiskt illamående när man hör att barn kräkts, på samma sätt som ögoninflammation gör att det kliar i ögonen, vetskap om hårlöss startar klåda i hårbotten och springmask gör att det börjar klia där, ja ni förstår…
Eva Lindström, förskollärare i Bromma, Stockholm. Krönikör och poddare här på Förskolan.
Men Covid, hur ska det kännas? Det vet vi inte, därför ska man vara hemma vid minsta symptom. Enkelt, tyvärr inte. Varför återgår man inte till det som gällde i våras, alla med symptom ska vara hemma.
Punkt.
Tills man är frisk, helt frisk.
LÄS MER Experternas svar på lärarnas covid-19-frågor
Nu har vi det så här på förskolorna, några barn är hemma, länge, tills dom är helt friska. Andra barn är hemma de rekommenderade antal dagarna och kommer sen tillbaka. Ibland med rinnande näsor och hosta. Så då har vi friska barn och förkylda barn på förskolan, eller vad är egentligen en förkylning nu för tiden?
Jag har en fråga på det, om man kommer tillbaka till förskolan med den där lätta rinnsnuvan och torrhostan, när vet man om det är nya symptom, eller gamla som hänger kvar? Om barnet fortfarande hostar efter en vecka på förskolan, är det dags att gå hem igen då? Det är för otydligt, det håller inte.
Det vet vi ju nu, flera förskolor har fått stänga. Inte för att barnen är sjuka, utanför att vi vuxna är sjuka. Barn har rätt till sin utbildning, det är jätteviktigt. Därför tycker jag att förskolorna ska vara öppna och ta emot alla friska barn. Men om alla lärare är sjuka, om alla barnskötare är sjuka, för vi har tröstat, kramat, bytt blöjor, undervisat i en liten grupp och ätit mat vid samma bord som barn som fortfarande hostar, nyser och snorar. Då blir det ingen bra undervisning för våra barn.
Och hur lång tid handlar det om att vara hemma, för de flesta max några veckor, typ en längre semester för många. Då tänker jag att det drabbar ett barn, ett barn i taget. Nu blir det så att barnen är hemma, ibland länge. Missar en hel del som händer på förskolan. Sen kommer barnet tillbaka till förskolan, där det ändå inte bedrivs någon undervisning, för alla pedagoger är sjuka. Så det blir ingenting någonstans för någon.
Med detta som utgångsläge, blir till och med jag beredd att hålla med alla dom som tycker att barn har det bäst hemma. Men jag, den ofrivillige snorpolisen står kvar, tillsammans med många andra. Vi är beredda att gå långt för att våra barn ska ha det bra på förskolan, men för att det ska bli riktigt bra, så måste även vi lärare också ha det bra.
LÄS MER Jaara Åstrand: Lätta på kraven – annars slutar skolan fungera
Jag har två förslag, återgå till samma rekommendationer som i våras, alla barn ska vara hemma tills dom är helt symptomfria. Det kommer att drabba en del barn mer än andra, eftersom vissa är snoriga och hostiga under lång tid, men långt ifrån alla.
Och, föräldrar som arbetar hemifrån borde rimligtvis kunna lämna sina barn senare och hämta tidigare på dagarna, resvägen från hemmet till förskolan borde i ganska stor utsträckning vara kortare än till arbetsplatsen. Detta skulle möjliggöra för oss att lägga planeringstid och möten i början och slutet på dagen, när barnantalet skulle vara lägre.
Då skulle vi i större utsträckning kunna säkerställa både barnens utbildning och trygghet. En bra lärare är tydlig, det önskar jag även att rekommendationerna kunde vara.
LÄS ÄVEN
Lindesbergs förskolor avvisar sjuka vårdnadshavare
Lindström: SVT-serien har inte ett dugg med förskolan att göra
Om förskolan inte är en arbetsplats – vad är det då?
Rektorn: ”Skyddsstoppet gav personalen kraft att mobilisera”
