Sveriges Lärare sågar jätteförskolor: ”Blir hönsgårdar”

Tidningen Förskolan har tidigare skrivit om att många kommuner väljer att bygga storskaliga förskolor. 

Några nya exempel är Mölndal, där en förskola med 14 avdelningar och plats för 240 barn nyligen öppnats, och Solna som har en förskola med lika många barn. I stadsdelen Årsta i Stockholm planeras en förskola med 16 avdelningar.  

Det skulle innebära att 288 barn skulle få plats om man antar ett genomsnitt på 18 barn per avdelning, resonerar förskolläraren Farah Waly, tillika vice ordförande för Sveriges Lärare i Stockholm och huvudskyddsombud.

Hon ser med oro på konsekvenserna av stora förskolor.

– En megaförskola kan liknas vid en hönsgård och inte med en skolform. Tänk att det är 288 barn på gården, då är det inte rimligt att kunna ha undervisande verksamhet och följa läroplanens mål. Vi kommer att lämna in våra synpunkter till förskoleborgarrådet om riskerna med den här stora förskolan, säger hon.

”Större belastning och stress”

Med storskaliga förskolor blir organiseringen viktig. Farah Waly befarar att den uppgiften kommer att läggas på förskollärarna.

– Det blir en belastning och stress på personalen som får se till att täcka grundbemanningen mellan avdelningar om någon är sjuk till exempel. 

Många relationer riskerar även att försämra barnhälsan, menar hon.

– Barn behöver lugn och trygg verksamhet. Finns den möjligheten på en gård eller i lokaler med över 200 barn?

Pernilla Pettersson, är förskollärare och huvudskyddsombud i den stadsdel där den nya storförskolan Molnet planeras. Hon menar att jätteförskolorna leder till arbetsmiljöproblem och försämrad barnsäkerhet.

Förskolor byggs i flera våningar

Ett exempel är att gemensamma ytor, exempelvis entréer, matsalar och ateljéer, behöver stora ytor men kräver mycket inre organisation av personalgruppen för att användas. Det betyder att det blir mindre utrymme på avdelningarna som gör det svårare att dela barngruppen, menar hon.

– Det blir svårt att hitta avskilda utrymmen. Till exempel behöver barn med npf-diagnoser möjlighet till avskildhet. Barn under tre år behöver också begränsa sina relationer, men det blir svårt i storförskolor. Tidigare var standard fyra avdelningar, men på senare tid byggs många förskolor med åtta avdelningar.

Den nya förskolan i Årsta är planerad till tre våningar, och trenden är att man bygger på höjden då marken är dyr.

 – Barn kan ha svårt att hantera trappor. Hiss kan vara bra när den fungerar, men tänk till exempel att köket ligger på markplan och maten ska transporteras till övriga plan, säger Pernilla Pettersson.

Farah Waly menar att det är ekonomin som styr när storförskolor byggs.

–  Då samlas all personal på en plats, maten görs på ett ställe och lokalhyra är för en enhet.

”Ser inte till barnens bästa”

Pia Williams är professor i barn- och ungdomsvetenskap vid Göteborgs universitet. Hon tror att ett motiv för stora förskolor kan vara att de uppfattas som mindre personalkrävande och att stora enheter kan innebära att personalen kan hjälpa varandra vid sjukdom.

– Men min kritik är att man i mindre grad ser till barnens bästa. Hur ändamålsenliga är lokalerna för barnen, hur ser utemiljön ut, är den anpassad för ett stort antal barn? När alla barn och vuxna ska vara ute så krävs det en stor gård, säger Pia Williams. 

När det gäller stora barngrupper menar hon att forskning inte visar några fördelar för barnen.

– Framför allt yngre barn behöver färre relationer att förhålla sig till. Forskning från Norge om storskaliga förskolor visar att de kräver en tydlig organisation och struktur så att det inte blir brist på insyn och dokumentation för arbetslag och föräldrar.

Storförskolor innebär ofta stora matsalar likt de i skolan.

– Ur ett barnperspektiv kan man undra om det verkligen är fördelaktigt för en tvååring att möta och förhålla sig till kanske 70 barn i en matsal, säger Pia Williams.

Tillfälle att behålla mindre förskolor

Nu när barnantalet minskar betonar Pia Willams att det finns en möjlighet att inte bygga stora enheter eller utöka barngrupperna utan i stället måna om att behålla mindre förskolor.

– Man behöver tänka ett extra varv som politiker och huvudman och ta vara på tillfället med färre barn. Att slå ihop till större enheter i tron på att man sparar resurser blir inte bra i längden vare sig för barnen, personalen eller för att föräldrarna ska känna sig trygga. Beslutsfattarna behöver föra en dialog med förskollärarna om vad barnen behöver och vikten av en förskola av hög kvalitet. 

Ett föräldranätverk som kallar sig ”Stoppa megaförskolorna” startade i höstas för att bryta trenden. Förskolor med över hundra barn är olämpliga miljöer för små barn, anser nätverket.

Skolverket ser även fördelar

Men storförskolor kan också innebära fördelar, vilket Skolverkets undervisningsråd Adrian Forssander tidigare påpekat i en intervju med Förskolan. Dit räknar han de större personalgrupperna som kan hjälpas åt mellan avdelningarna, att man på så vis kan minska antalet ”nya ansikten” för barnen, som får träffa känd personal i stället för nya vikarier. Med en stor personalgrupp blir det även lättare att organisera kompetensutveckling, och förskolepersonalen får fler kollegor att dela sina erfarenheter med.

LÄS OCKSÅ:

Barnen trängs ihop på storförskolor

Eva Lindström: Låt mig föreslå ett experiment på förskolan

Färre barn i förskolan – 6 000 lärarjobb kan försvinna

Ta chansen – minska barngrupperna nu!

Lyssna på Förskolan här: