Ny rapport: Förskolan måste få återhämtning!
Arbetsmiljö Förskolan behöver återhämtningsinsatser för att hantera pandemins konsekvenser, enligt en ny rapport från Lärarförbundet, som kräver höjt statsbidrag med 300 miljoner kronor.
De flesta restriktioner har släppts men för förskola, skola och fritidshem har pandemin fått fortsatt långtgående konsekvenser, bland annat i form av hög arbetsbelastning och stress. Det visar Lärarförbundets senaste rapport ”The show must go on”. Bland annat framgår att personalfrånvaron alltjämt är hög över hela landet och att det dessutom är svårt att få tag på vikarier. Detta samtidigt som mycket ska tas igen, sådant som har fått stryka på foten under pandemin.
Många lärare vittnar om hur stressen har ökat, hur de tvingas täcka upp för varandra vilket i sin tur gör att de som är på plats får ökad arbetsbelastning. Allra värst ser det ut i förskola och förskoleklass där sju av tio lärare uppger att det är mer arbetsrelaterad stress nu. Lika många uppger att just pandemin är orsak till den uppkomna situationen.
Vi hamnar i en etisk stress och en känsla av att inte räcka till. Beslutsfattarna måste fundera över vad de vill ha för sorts förskola.
Den höga personalfrånvaron leder också till att mer fokus läggs på omsorg än på undervisning. Nästan varannan svarar att undervisning har ställts in, och sju av tio uppger att de slagit ihop barngrupper. Nästan sex av tio svarar att de har vädjat till vårdnadshavare att hålla sina barn hemma.
Pernilla Kjellberg, förskollärare i Göteborg, känner igen sig i det som framkommer i rapporten.
– I handlingsplaner för covid har vi kunnat läsa att undervisningen ska prioriteras bort för att i stället fokusera på omsorg om det saknas personal. Våra styrdokument ska läggas åt sidan. Vi förskollärare är utbildade för att undervisa barnen enligt läroplanens mål, precis som i skolan. Men under pandemin har det inte varit så viktigt längre, säger hon och tillägger att förskolans styrdokument har höga ambitioner.
– Men vad händer då med förskollärare som inte får möjlighet att utöva sitt uppdrag? Vi hamnar såklart i en etisk stress och en känsla av att inte räcka till. Beslutsfattarna måste fundera över vad de vill ha för sorts förskola. Vad som krävs för att vi faktiskt ska kunna ha en hållbar arbetsmiljö och den kvalitativa utbildning som barnen har rätt till enligt läroplanen.
Diskussioner med vårdnadshavare är ett annat orosmoment som framgår av rapporten. Nästan varannan av de tillfrågade vittnar om att de minst en gång de senaste två veckorna hamnat i diskussion med vårdnadshavare som lämnat barn trots att de har symtom och borde vara hemma. Även här känner Pernilla Kjellberg igen sig:
– Det har varit en hel del diskussioner med föräldrar och svårigheter då personalen ska avgöra om det är en ny eller gammal infektion. Samtidigt har många rektorer varit stöttande gentemot vårdnadshavaren och tydliggjort vad och varför regler kring covid ska upprätthållas.
Förskolan har nu en väldigt trött personalgrupp, en stor arbetsmiljöskuld som kommer att märkas. Det var ju inte klackarna i taket före pandemin heller.
För många som arbetar i förskola, fritidshem och skola har den höga arbetsbelastningen lett så långt att de till och med övervägt att lämna sitt yrke. I förskolan svarar nästan varannan att de övervägt det här under de senaste 12 månaderna, 42 procent av dem så ofta som minst en gång i veckan.
– Förskolan har nu en väldigt trött personalgrupp. När det här är över kommer det finnas en stor arbetsmiljöskuld och det kommer att märkas. Det var ju inte klackarna i taket före pandemin heller, konstaterar Pernilla Kjellberg.
Lärarförbundet ställer nu krav på en rad åtgärder för att komma tillrätta med den akuta situationen. Bland annat ställs krav att regeringen tar initiativ till att tillfälligt upphäva kraven på obligatoriska utvecklingssamtal, och att varje huvudman omgående ställer in undervisningen vid betydande lärarfrånvaro och vikariebrist.
Som återhämtningsinsats för att hantera pandemins konsekvenser kräver Lärarförbundet även att statsbidraget för kvalitetshöjande åtgärder i förskolan ökar med 300 miljoner kronor, och att detta stöd också ska kunna användas som särskilt stöd.
Svaren som redovisas i rapporten samlades in under perioden 24-26 januari 2022. Totalt svarade 1202 lärare.
LÄS ÄVEN
Fråga facket: Har man rätt att gå ned i arbetstid?
Forskarens råd: Lek fram språkutvecklingen!
Eva Lindström: Läraren svek sitt uppdrag när hon vägrade säga ”hen”
