Krisen i förskolan – barngrupperna blir ännu större

LÄS MER: Förskollärare omplaceras för att spara pengar

Undersökningen gjordes under vecka fem i vintras och grundar sig på enkätsvar från 1 227 förskollärare. Bland annat framkommer det att det i genomsnitt är över 40 procent fler barn per personal än vad både förskollärarna och Skolverket anser vara rimligt för att kunna bedriva en god undervisning. 

– Under 2022 var 55 procent av alla åldersindelade grupper större än rekommenderat. Det motsvarar nästan 10 000 barngrupper. Det är klart att det här spelar roll för barns möjligheter till att ta del av den undervisning och den läroplan som förskolan faktiskt har. Det begränsar också förskollärarnas möjligheter att göra sitt jobb, det de är utbildade för, säger Åsa Fahlén, ordförande i Sveriges Lärare. 

Hon poängterar att förskolan lägger en väldigt god grund för hela skolsystemet och att det är konstaterat att det är viktigt för barn med en bra start. Redan där och då kan man fånga upp de barn som kanske behöver lite extra tid och insatser tidigt. 

– Vi vet att det är viktigt för individer men också rent samhällsekonomiskt, understryker Åsa Fahlén.  

Fler barn trycks in i grupperna 

En del av förklaringen, menar hon, är att i stort sett alla Sveriges kommuner ser sig tvungna att göra stora nedskärningar och neddragningar. Det gör att fler och fler barn trycks in, som hon uttrycker det, i barngrupperna. 

– På sina håll anställer man faktiskt inte förskollärare längre, utan man anställer annan personal. Det handlar helt enkelt om att man inte är villig att lägga de pengar som skulle behövas och det ser vi, att förskollärartätheten är alldeles för låg. För det finns förskolor där det faktiskt inte jobbar en enda förskollärare och dessa verksamheter bör inte kallas för förskolor, säger Åsa Fahlén 

”Det behövs flera förskollärare på en avdelning”

Hon trycker också på att det är stor skillnad på arbetsbelastningen och möjligheten att bedriva god undervisning, om du är ensam förskollärare kontra om du har andra legitimerade kollegor. Det måste helt enkelt, slår hon fast, finnas flera utbildade förskollärare på en avdelning. 

Undersökningen visar också att det tar för lång tid innan barn i behov av särskilt stöd får den hjälp som de behöver och har rätt till, vad tänker du kring det?

– Jag är tyvärr inte alls förvånad, det här är vanligt. Våra medlemmar ser de här barnen och eleverna och vad det är som behövs, men resurserna att tillsätta det här finns nästan aldrig. Det kan handla om att det behövs flera legitimerade förskollärare på varje avdelning. Ibland kan det behövas att en specialpedagog kommer in. Men hela tiden är det en resursbrist som gör att man trots att man ser det och vet vad som borde göras, inte får förutsättningarna av huvudmännen. Det skapar en enorm frustration hos förskollärarna. 

Kräver lagstiftning om maxtak

Åsa Fahlén menar att det är nödvändigt att staten lagstiftar om maxstorlekar på barngrupperna i förskolan. Hon säger också att Sveriges Lärare ska titta på förskollärarnas möjlighet till planeringstid. 

– Det här behöver vi bli mycket tuffare med i våra krav inför avtalsrörelsen. Till exempel krav på planeringstid, förklarar Åsa Fahlén. 

Skolministern Lotta Edholm (L) har sagt nej till en lag som reglerar barngruppernas storlek. 

– Jag förstår att hon inte kan gå ut med att lova något som hon kanske inte har täckning för. Men vi fortsätter naturligtvis vårt påverkansarbete, både gentemot ministern och andra makthavare. Den här frågan är inte död även om hon har sagt det hon har sagt. Det här spelar så stor roll, både för barnen och för våra medlemmar, säger Åsa Fahlén. 

Extra pengar till kommunerna räcker inte

Apropå barngruppernas storlek skjuter regeringen i stället till pengar som kan användas för att minska barngruppernas storlek. Det rör sig om en sammanlagd satsning på cirka 2,8 miljarder kronor. Men Sveriges Lärares ordförande konstaterar att när staten skjuter till pengar till kommunerna, till förskola och skola, då blir det ofta ett nollsummespel där kommunerna samtidigt gör stora neddragningar. 

– Därför behövs lagregleringar. Man måste tvinga kommunerna att faktiskt sätta ett tak på barngruppernas storlek. Annars riskerar de här pengarna att försvinna i det stora svarta kommunhålet, anser Åsa Fahlén.

Vilket maxtak vill du se när det gäller storleken på barngrupperna?

– Vi har frågat våra medlemmar hur stora barngrupperna är i dag och hur stora man tycker att de ska vara. Det visar sig att förskollärare i dag är ganska överens med Skolverkets storlekar på barngrupperna, säger Åsa Fahlén. 

Skolverkets riktmärken för gruppstorlekar i förskolan är sex till tolv i barngrupper för barn mellan ett och tre år och barn i åldern fyra till fem handlar det om nio till femton barn per barngrupp. Den aktuella undersökningen visar att mer än åtta av tio förskollärare jobbar i barngrupper som är större än dessa riktmärken. I genomsnitt rör det sig om femton respektive 21 barn. I blandade grupper är det ett genomsnitt på 20 barn och där finns inget riktmärke från Skolverket. 

– En lagstiftning när den väl är på plats, är mycket starkare och mer styrande än det vi brukar få till i våra avtal. Nästan allt som har reglerats på arbetsmarknaden av större betydelse, det är lagstiftat. Vi har medbestämmandelagar, vi har semesterlagar och arbetstidslagar. Så vi tror att det här är vägen att gå, säger Åsa Fahlén. 

LÄS OCKSÅ

För lite personal i förskolan – nu kan kommunen straffas

Hälften av grupperna i förskolan är för stora: ”Som ett hån”

Ministern efter förskolans protestbrev: Nej till lärarnas krav

Skenande kostnader för vikarier i förskolan