Farlig luft vid många av Sveriges förskolor
Arbetsmiljö Små barn är extra känsliga för luftföroreningar. Trots det saknas riktlinjer för övervakning av luftkvaliteten vid Sveriges förskolor – och en ny studie visar att kommunerna oftast inte vet hur höga halterna egentligen är.
– Det här är ett allvarligt problem, eftersom luftföroreningar har en direkt påverkan på barnens hälsa, och även på deras hälsa som vuxna, säger Emilie Stroh, forskare vid Avdelningen för arbets- och miljömedicin vid Lunds universitet.
Tillsammans med kollegor har hon på uppdrag av Naturvårdsverket kartlagt hur det ser ut med den luft som Sveriges förskolebarn andas in när de är ute och leker. Dels har forskarna vänt sig till kommunerna för att ta reda på vilken kunskap som finns om halterna av luftföroreningar vid kommunernas förskolegårdar, dels har de gjort egna mätningar vid förskolor i trafikerade områden i Malmö. I bägge fallen är resultaten nedslående, förklarar hon.
Höga partikelhalter
– Det är skrämmande få kommuner som gör några mätningar vid förskolegårdar över huvud taget, för de är inte ålagda att mäta luftkvaliteten vid förskolor. Så man har egentligen ingen koll alls på den här viktiga frågan. Men de mätningar som ändå görs, och våra egna studier, visar att luftkvaliteten är för dålig på många håll, framför allt i storstäderna, säger Emilie Stroh.
Enligt forskargruppens studier av förskolegårdarna i Malmö ligger partikelhalterna över miljömålet vid samtliga av de undersökta förskolorna. Gränsvärdet för små partiklar (PM2,5) överskreds med ungefär 50 procent vid samtliga förskolor som ingick i undersökningen. De ligger i och för sig i trafikerade områden – men så ser vardagen ut för många av de barn som växer upp i storstadsområden, påpekar Emilie Stroh.
Inte bindande
Miljömålen för luftkvalitet är dock inte juridiskt bindande, utan bara en inriktning, påpekar Ann-Sofie Eriksson, vid sektionen för planering, säkerhet och miljö på Sveriges kommuner och regioner.
– Det som kommunerna ska förhålla sig till är luftkvalitetsförordningens miljökvalitetsnormer, och det gör de flesta, säger Ann-Sofie Eriksson.
Men enligt Emilie Stroh är det mer relevant att utgå från miljömålen när det gäller barnens hälsa. De bygger på Världshälsoorganisationens gränsvärden och grundas på studier av hälsoeffekter. Miljökvalitetsnormerna är en politisk kompromiss inom EU, som av pragmatiska skäl ligger betydligt högre, förklarar hon.
Riskerna hänger kvar
Luftföroreningar leder till en ökad risk att barnen utvecklar astma och kronisk bronkit. Om mamman exponeras för höga halter av luftföroreningar under graviditeten finns dessutom en koppling till ökad förekomst av autismspektrumstörningar, låg födelsevikt och havandeskapsförgiftning.
Riskerna hänger kvar genom livet. Barn som utsätts för luftföroreningar under sina första levnadsår kan få hälsokonsekvenser av det även i vuxen ålder, genom sämre lungfunktion, tillägger Emilie Stroh.
– Barn är extra känsliga för luftföroreningar eftersom deras immunförsvar och luftvägar inte är fullt utvecklade. Dessutom är de fysiskt mer aktiva, när de är ute och leker, så de drar i sig mer luft. Eftersom de är mindre så blir koncentrationen av inandade luftföroreningar snabbt mycket högre än hos en vuxen.
"Helt galet"
Den enskilt största källan till luftföroreningar i stadsmiljö är biltrafiken. Det handlar både om utsläpp från motorernas förbränning och om partiklar från bromsbelägg och däckslitage. Även elbilar bidrar alltså till problemet, säger Emilie Stroh.
– Lösningen måste vara att barnen kommer upp på agendan när det gäller stadsplanering. I dag finns det regelverk som ska ge bilar utrymme och säkra ett visst antal parkeringsplatser vid nybyggen. Men det finns inte lagstadgat att förskolebarn ska ha rätt till en utemiljö som inte innebär en hälsorisk för dem, och som dessutom är trevlig att vara på. Det är helt galet, säger Emilie Stroh.
