Hur löser vi förskollärarkrisen? Partierna svarar

Annika Hirvonen, Miljöpartiet

Vad vill ni se i förskolan?
– Det måste finnas utbildade pedagoger i alla förskolor och yrket måste bli mer attraktivt. Vi vill inrätta ett likvärdighetsbidrag som fullt utbyggt omfattar två miljarder om året och kommer alla förskolor till del, men fördelat utifrån ett socioekonomiskt index. Pengarna ska kunna användas till att anställa fler pedagoger, höja lönerna, erbjuda personalen bättre kompetensutveckling eller öka tillgången på specialpedagoger, allt utifrån de lokala behoven. Vi vill också att alla barn som inte går i förskolan aktivt ska erbjudas en förskoleplats varje år från tre års ålder. Vi driver även på för att blivande förskollärare som arbetar i förskolan ska kunna studera på deltid med full lön.

– Alla barn ska ha lika möjligheter att utvecklas och leva sina liv utan att hämmas av könsroller och andra föreställningar. Vi vill att förskolor ska använda en genusmedveten pedagogik som ger barnen möjlighet att vara sig själva. 

Vill ni att staten ska ta över?
– Förskolan behöver finansieras så att jämlikheten säkras. Vi tror inte på en omfattande byråkratisk reform, men vill att staten tar ett större ansvar för en likvärdig finansiering. Ett första steg är vårt förslag om ett likvärdighetsbidrag.

Blir det en utredning för förskolan?
– Ja, det är dags för en bred översyn, likt den skolkommission vi tillsatte på Utbildningsdepartementet. En utredning bör särskilt titta på arbetssituationen och hur vi kommer till rätta med bristen på förskollärare.

Daniel Riazat, Vänsterpartiet

Vad vill ni se i förskolan?
– Många anställda inom förskolan mår inte bra och vittnar om en pressad situation med stora barngrupper och för få kollegor. Därför vill vi se en reglering av barngruppers storlek, högre personaltäthet och satsningar för att få fler behöriga förskollärare.  Vårt huvudfokus är att ta tillbaka den demokratiska kontrollen från marknaden. Sedan många år tillbaka har den svenska skolan utsatts för världens mest extrema marknadsexperiment, vilket lett till ökad segregation, sämre tillgång till elevhälsa, sämre arbetsmiljö för skolans personal samt att många miljarder som skulle ha gått till elever och lärare i stället går till skatteparadis och koncerner. Efter grund- och gymnasieskolan ser nu förskolan ut att vara näst på tur. Det ska vi motverka på både kommun- och riksnivå.

 Vill ni att staten ska ta över?
– Ja. Svensk förskola ska vara jämlik och jämställd, där alla barn och unga ges samma rätt till omsorg och utbildning. I dag är skillnaderna stora från kommun till kommun. 

Blir det en utredning för förskolan?
– Förra året röstade riksdagen för att tillsätta en stor förskoleutredning, efter separata initiativ från både Vänsterpartiet och Moderaterna. Tyvärr har regeringen varit kallsinnig till att tillsätta denna utredning – men den behövs för att möjliggöra likvärdighet, hållbara arbetsvillkor, en uthållig finansiering och en långsiktig personalförsörjning.

Noria Manouchi, Moderaterna

Vad vill ni se i förskolan?
– Alla barn ska ha tillgång till en bra förskola som förmedlar en god kunskapsmässig grund att stå på inför skolstarten, oavsett var i landet man bor. Vi vill få fler att vilja bli förskollärare genom att skapa fler vägar in i yrket, med en KPU för akademiker och yrkesverksamma. Vi vill inkludera förskolan i karriärstegsreformen och göra specialpedagoger och speciallärare till en naturlig del av förskolans arbetslag. Det svenska språkets roll i förskolans läroplan måste stärkas och en obligatorisk språkförskola för de barn som inte kan tillräcklig svenska behöver komma på plats. Vi vill att dagens språkscreening på BVC ska utökas och kompletteras med ett särskilt uppdrag att bedöma barnets nivå på det svenska språket. För att stötta barnen i deras språkutveckling ska även förskollärarna genomgå den kompetensutveckling som behövs, för att all personal ska kunna leda förskolans språkutvecklande arbetssätt.

 Vill ni att staten ska ta över?
– Nej, verksamheten bedrivs bäst av skickliga fristående och kommunala huvudmän. Däremot vill vi att staten via Skolinspektionen tar över tillståndshanteringen och tillsynen för fristående förskolor och enskild pedagogisk omsorg.

Blir det en utredning för förskolan?
– Riksdagen har bifallit vårt förslag om att utreda förutsättningarna för en hållbar och likvärdig förskola. Nu ligger det på regeringen att verkställa beslutet och tillsätta utredningen.

Aylin Fazelian, Socialdemokraterna

Vad vill ni se i förskolan?
– Vi vill se en demokratisk kontroll av förskolan, så att skattemedel går till barnens lärande och till personalen. Vi vill att fler barn omfattas av förskola, eftersom det är tydligt i forskningen att barn som har gått i förskola lyckas bättre i skolan. Det gäller inte minst barn som kommer från tuffa uppväxtvillkor. Därför har regeringen lagt förslag på riksdagens bord om att kommuner behöver ha en uppsökande verksamhet för att nå barn som i dag inte går i förskola, och att förskoleplatser ska reserveras för fler barn.

Vi har också antagit en proposition om stärkt kvalitet och likvärdighet inom pedagogisk omsorg. Vi vill se mindre barngrupper, mer utbildad personal och ökad jämlikhet mellan landets förskolor. Vi ger nu ett nytt socioekonomiskt viktat statsbidrag som kan användas för att bibehålla eller rekrytera personal, för kompetensutveckling och för mindre barngrupper.

Vill ni att staten ska ta över?
– Vi har en utredning nu som tittar på statligt huvudmannaskap för skolan som helhet. Vi har valt att bredda den utredningens uppdrag till att också inkludera förskolan.

Blir det en utredning för förskolan?
– Det är regeringen och inte vi ledamöter som tillsätter utredningar, men som socialdemokrater i riksdagen ser vi att det kan vara bra med ett helhetsperspektiv kring förskolan i form av en utredning.

Christian Carlsson, Kristdemokraterna

Vad vill ni se i förskolan?
– Vi vill införa ett ”aktivt barnomsorgsval”, med information till alla föräldrar om vilka barnomsorgsformer som faktiskt finns, och stärka rätten till familjedaghem. Föräldrarna ska kunna välja den omsorg som är bäst för deras barn.

I förskolan är vår målsättning max tolv barn i småbarnsgrupperna. Vi vill också att barnens utveckling av det svenska språket ska prioriteras. Att barnen ska utbildas digitalt bör inte ses som kärnverksamhet för förskolan, inte heller att personalen ska ingripa om barnen leker könsstereotypa lekar eller föredrar vissa typer av leksaker. Förskolan behöver ha både mindre barngrupper och ökad personaltäthet för att kunna vara en trygg plats för barnen. Därför behövs fler barnskötare och förskollärare.

Det behöver finnas snabbare vägar in i yrket för dem som vill arbeta i förskolan och för dem som redan är verksamma i förskolan behöver det finnas bättre vägar till vidareutbildning eller examen. 

Vill ni att staten ska ta över?
– Nej, men Skolinspektionen bör ta över granskningen av fristående förskolor och pedagogisk omsorg för att säkerställa en likvärdig och rättvis granskning i hela landet.

Blir det en utredning för förskolan?
– Ja. Vi vill ha en översyn av maxtaxan och dess effekter i syfte att stärka kvaliteten i förskolan, och vi vill utreda barnomsorg på deltid i form av språkförskola.

Fredrik Malm, Liberalerna

 Vad vill ni se i förskolan?
– Vi vill att alla förskolegrupper ska ledas av en högskoleutbildad förskollärare och det är av avgörande betydelse att förskolan får tillgång till de resurser som behövs. Därför vill vi att förskola och skola ska prioriteras betydligt mer i statens budget. I Sveriges 60 utsatta områden har tre av fyra barn utländsk bakgrund och många av dem får inte med sig språket hemifrån. I värsta fall får de inte heller möjlighet att utveckla språket i förskolan, då det förekommer att personal anställs som inte behärskar det svenska språket tillräckligt. Det är skälet till att vi även vill införa språkkrav för pedagogisk personal i förskolan – och fånga upp de barn som inte får med sig språket hemifrån och tidigt ge stöd. Vi vill införa nationella kartläggningar av alla barns ordförråd och att det införs konkreta mål för barns färdigheter i svenska i läroplanen.

Vill ni att staten ska ta över?
– Kommunerna ska fortsatt ansvara för finansieringen av förskolan, men vi vill att förskollärare ska få mer och bättre stöd av skolmyndigheterna i sitt pedagogiska uppdrag. 

Blir det en utredning för förskolan?
– Vi vill att det blir långt fler än en utredning för förskolan. Vi har ett stort antal reformförslag för att stärka yrkets status, förskolans lärandeuppdrag och möjligheten att fånga upp elever som behöver extra språkstöd. Det är en självklarhet för oss att via utredningar ta fram rejält med underlag inför beslut.

Michael Rubbestad, Sverigedemokraterna

Vad vill ni se i förskolan?
– All förskolepersonal ska ha certifiering i svenska språket för att få anställning och vi vill se över möjligheterna till en maxgräns på fem barn per förskolepersonal. Alla barn ska ges möjlighet att bli en del av det svenska samhället, verksamheten ska därför bedrivas på svenska. För att bidra till att bryta segregationen ska obligatorisk förskola införas för barn som har två utlandsfödda föräldrar och som bor i utsatta områden. Förskolan ska utöver svenska språket ge barnen del av svensk kultur och svenska värderingar där jämställdhet är centralt. Förskolan ska därför vara helt fri från värderingsstyrd slöja. Genuspedagogik som den ser ut i dag ska inte användas. Det förekommer skillnader mellan pojkar och flickor, vilket förskolan ska bejaka. Det är centralt att personalen har erforderliga pedagogiska kunskaper, kan agera professionellt och har möjlighet till fortbildning. Det ska vara möjligt att stanna hemma då man är sjuk i stället för att jobba, varför karensavdraget ska avskaffas. 

Vill ni att staten ska ta över?
– Vi är sedan tidigare positiva till staten som huvudman för skolan i övrigt men har inte  tagit ställning till förstatligande av förskolan specifikt. Vi välkomnar dock en sådan utredning för att kunna ta  tydligare ställning.

Blir det en utredning för förskolan?
– Det förutsätter vi, och fortsätter att driva på att så ska ske.

Niels Paarup-Petersen, Centerpartiet

Vad vill ni se i förskolan?
– Vi vill låta fler barn få möjlighet att gå i förskola. Samtidigt behöver Skolverkets riktmärke för antal barn i barngrupp ses över så att det i stället blir ett riktmärke för hur många barn varje utbildad personal får ha ansvar för. Vi vill också se över maxtaxan för att ge möjlighet till fler resurser till förskolan. De barn som gynnas mest av en god förskola är de som har de sämsta förutsättningarna. Här krävs mer uppsökande verksamhet där föräldrar får mer information och kunskap. Ett annat sätt att nå nyanlända kan vara integrationsförskola, där förskolan drivs parallellt med SFI-undervisning för föräldrarna. Rätten till förskola ska inte bara styras utifrån antalet timmar deras föräldrar arbetar. Därför anser vi att rätten till antal timmar på sikt ska öka för familjer i utanförskap.

En satsning på personalen är prioriterad. Delvis genom att säkra att det finns ett max antal barn för varje utbildad personal men också genom att möjliggöra för fler att vidareutbilda sig i förskolan. Antalet förskollärare behöver bli större och det måste bli lättare för barnskötare att vidareutbilda sig medan de jobbar. Vi vill att kompetensutvecklingsgarantin och karriärtjänster även gäller för förskolans pedagoger. 

Vill ni att staten ska ta över?
– Nej, det måste finnas en valfrihet. Det behövs en mångfald av utövare. 

Blir det en utredning för förskolan?
– Det är vi positiva till, men regeringen har i dagsläget inte tagit tag i frågan.

LÄS ÄVEN

Förskolan där varje röst är lika mycket värd

Nu ska förskolepedagogiken vässas! Så här gör man i Krokom

Marie Eriksson: ”Samma utmaning med tvååringar som med vuxna”

Lyssna på Förskolan här!