Här får barnen en egen dramatisk julkalender

Bilder: Sagoskogens förskola
Den här artikeln publicerades ursprungligen på en tidigare version av Förskolan

Följ med till Sagoskogens förskola där pedagogerna i december bygger upp julstämningen med ett par julkalendriga teateravsnitt i veckan.

Gamla klädesplagg, återvunnet, lånat och loppisfynd kan med fantasin förvandlas till nästan vad som helst. Utklädningspannbanden tillverkade pedagogerna så att barnen kunde klä ut sig till de olika karaktärerna i julkalendern om Sagolandet. Inför kalendern byggdes en scen upp med rekvisita som blir en del av lärmiljön, barnen kan titta och reflektera över detaljer, prata om kungens slott eller Babblarnas land.

Äventyrspedagogik med drama och karaktärer som metod har länge varit arbetssättet för Sagoskogens förskola i Uppsala. I juletid gör pedagogerna även en egen julkalender där de kan skapa karaktärer med de egenskaper och färdigheter som de tycker att barngruppen och undervisningen behöver just nu. Innehållet i förra årets julkalender, ”Sagolandet”, växte fram dels för att de ville förstärka arbetssättet med sagor, lek och berättande, dels för att de såg ett behov av att titta på normer och normkultur. Här fick barnen bland annat möta en fotbollsspelande prinsessa, en lekskicklig snäll drake och en pyssling som inte var könsbestämd. 

– En viktig sak för mig, som Sagolandets kung, var att jag ville vara en gammal person. För barnen träffar kanske inte så många som är gamla, har käpp, hör dåligt men ändå har sjukt rolig humor och har det där busiga i sig fortfarande.

 – Min karaktär fick vara busig men ändå respektabel, jag är ju trots allt kung, säger Madelen Holmberg.

Så gjorde vi

  1. Innehållet i kalendern växte fram i dialog i arbetslaget och sammanställdes i grova drag av två ansvariga, de som spelar i respektive avsnitt har sen fria händer att improvisera utifrån behov. Eller om barnen i sina reflektioner efter gårdagens avsnitt puffar oss i en ny riktning.

    "Recept" på regnbågsbajset: Sy en lång "korv" av lakan, och knorva sedan ihop den till en bajskorv och fäst med ett par stygn. Måla med vatten och flaskfärg i alla regnbågens färger. Vi gjorde även bajskorvar av trolldeg i olika färger som vi sedan strödde glitter över.

  2. ”Sagolandet” hade kopplingar till en klassisk saga – men med en twist. Vi uppfann en grodprins för att få möjligheter att reflektera över etiska dilemman, en drake för lek- och relationsträning och en historieberättande kung.
  3. Ofta skapar dagens avsnitt samtalsämnen som återspeglas och återkommer i barnens fria lek. Lekpannbanden erbjuder barnen att klä ut sig till de olika rollerna och leka det de upplevt i dramatiseringen. Kalendern sprider sig i lärmiljön, till byggkonstruktion och rolleken.
  4. Mötet med Prinsessan (Miriam Gomez-Ortega) som gillar både fina klänningar och att spela fotboll gav möjlighet till reflekterande samtal i barngruppen.
  5. Pandemin var närvarande i barnens tankar och lek och vi tog våra karaktärer till hjälp för att sätta ord på detta. Som att de inte kunde resa till Babblarnas land för att fira jul som de hoppats på. Men i sista avsnittet löste sig allt – alla i Sagolandet firade jul tillsammans och Babblarna var med på länk!

LÄS ÄVEN

Årets UBB-vinnare – Eva ger nytt liv åt gamla regellekar

Eva Lindström: Vet statsministern vad en ”krampaus” betyder i förskolan?

Nya barnböcker: Fullträff om konstnärer

Lyssna på Förskolan här!