Debatt: Barn har rätt till riskfyllda platser
Förskolan har byggt ett staket runt klätterstenen. Fel, anser Maria Hammarsten och Carina Brage. Foto: Anna Hållams/Ahmed Al-Breihi, Arvsfondsprojektet Riskful Play i Vallentuna.
Debatt Stäng inte in klätterstenen. Barn behöver få möjligheter att pröva och utmana sitt risktagande, skriver debattörerna Maria Hammarsten och Carina Brage.
Barn behöver få pröva och utmana sitt risktagande, så att de gradvis lär sig att bedöma de olika situationer de kan möta i livet. Detta är avgörande för att de ska få en uppfattning om konsekvenser och kunna bete sig ansvarsfullt senare i livet. Men hur ska det gå till om vuxenvärlden begränsar barns utomhusmiljöer genom att ta bort dessa element? När ska barn utveckla dessa livsviktiga kompetenser, om de aldrig fått prova, utforska eller känna av hur omvärlden faktiskt fungerar?
”Barn har rätt till skrubbsår”
Bilden visar hur en förskola i Sverige har byggt ett staket runt en sten för att förskolebarnen inte ska slå sig. Och därmed också begränsat barnens rörelsefrihet. Vi menar att barn har rätt till skrubbsår! För att kunna utveckla olika förmågor behöver barn få öva på sin riskbenägenhet i sin utomhusmiljö. Kanske klättra uppför stenen och stå på den.
Barns utomhusmiljöer behöver innehålla vissa utmaningar och dessa bör vara tillgängliga och tillåtna att använda. Ett riskmoment kan vara att barn får uppleva höga höjder, fart eller att hantera en kniv med slintskydd vid korvgrillning. Knivar som barn bör betrakta som verktyg och inte vapen.
Skapa förskolegårdar med olika rum
För att på bästa vis möjliggöra barns lärande och tillgodose olika behov bör en förskolegård vara utformad med olika ”rum”. Med rum för exempelvis vilda lekar, estetiska upplevelser och vila. Lekparker och förskolegårdar behöver inte heller alla vara utformade på samma sätt. Vi ser över hela landet att dessa utomhusmiljöer ofta innehåller en klätterställning, gungor och sandlåda. Tillsammans kan landskapsarkitekter, förskollärare, barnskötare, rektorer, trädgårdsmästare och förvaltare med sina olika kunskaper skapa lärande arenor med spänning och utmaningar. Vi behöver ta i beaktande att det inte finns någon universell förskolegård eller lekpark. Mångfald ger både rikare möjligheter och en särprägel åt varje ställe, vilket stärker barns känsla för platsen.
Viktigt att erbjuda spänning
För att utveckla platsanknytning, ansvarsfullhet, nyfikenhet och initiativförmåga spelar tillgång till en variation av spännande platser en avgörande roll. Vi vuxna behöver ställa oss frågan: Vad är spänning för barn? Hur ska barn kunna lära sig vad eventuella risker innebär om vuxenvärlden tar bort viktiga möjligheter till upplevelser och utgår från sina egna perspektiv och inte barnens? Vi inom den pedagogiska verksamheten behöver således skapa utomhusplatser och förskolegårdar som lockar ut barnen. Vi behöver ställa frågan: Vad är det vi bjuder ut barnen till? När vi planerar platser för lek och lärande utomhus behöver miljöer för risktagande därför få utrymme.
Maria Hammarsten är universitetsadjunkt i pedagogik på Högskolan för lärande och kommunikation i Jönköping och ingår i det nationella nätverket för främjande av utomhusbaserat lärande, Utenavet.
Carina Brage är grundskollärare och rektor i Norrköping.
LÄS ÄVEN
Grönska på skolgården inspirerar till lek
Ropen skalla, roliga gårdar till alla!
