Så vill Skolverket ändra läroplanen

Efter att tusentals berörda har fått tycka till genom enkätsvar, intervjuer och remissvar, presenterade Skolverket ett förslag på en förändrad läroplan. Ett av huvuduppdragen har varit att föra in begreppet undervisning. I förslaget står det att ”undervisning innebär att stimulera och utmana barnen med målen i läroplanen som utgångspunkt och riktning, och syftar till en lärandeprocess hos barnen”.

Vi träffar Magdalena Karlsson, undervisningsråd på Skolverket, strax efter att hon har lämnat över läroplansförslaget till regeringen. Hon förklarar att det har varit svårt att definiera undervisning i förskolan.

– Det är egentligen något som finns i förskollärarens huvud. Skriver vi fram det i en författningstext tänker vi att det lätt blir lektioner. Vi vill ju verkligen trycka på att undervisning kan och bör ske när som helst under dagen. Det kan både vara planerat – efter vad förskolläraren vill att barnen ska vara med om utifrån läroplanens mål – men också att förskolläraren fångar en situation här och nu, säger Magdalena Karlsson.

Är det inte problematiskt att förlita sig på att definitionen finns i förskollärares huvud?

– Jo, och där har vi en stor arbetsinsats framför oss med att implementera läroplanen. Vi har samarbetat med forskare som har tagit fram en kunskapsöversikt och den har delvis legat till grund för vad vi skriver. Det är också tänkt att förskollärare ska kunna hitta resonemang i den.

I den senaste remissrundan var Lärarförbundet kritiskt till skrivelsen om att undervisning ”sker under ledning” av förskollärare. De menar att bara förskollärare har rätt att undervisa enligt skollagen. Har ni ändrat det?

– Det remissyttrandet har vi verkligen tagit till oss. Nu tycker vi att vi har tydliggjort att förskolläraren har ansvar för den undervisning hon eller han själv bedriver. Det handlar inte om att leda någon annan.

Är det bara förskollärare som får undervisa?

– Ja, lagen säger att undervisningen bedrivs av förskollärare. Sedan får det finnas annan personal som hjälper till i undervisningen.

Trots Skolverkets förändringar är Lärarförbundet fortsatt kritiskt.

– Vi har varit väldigt tydliga med att läroplanen måste vara i samklang med skollagen, det vill säga att det enbart är förskollärare som bedriver undervisning. Men nu luddar Skolverket till uppdraget igen, genom att tala om ansvar för undervisningen, säger Pia Rizell, förskollärare och ledamot i förbundsstyrelsen till Lärarnas tidning.

Lärarförbundet ska försöka påverka regeringen i frågan. Regeringen bestämmer om Skolverkets förslag ska antas som det är, om det ska ändras eller rent av tas fram ett nytt förslag.

Skolverket har även förändrat skrivningar om dokumentation. Efter diskussioner om dokumentationsbördan, samt att det redan framgår i skollagen att verksamheten ska dokumenteras, tog myndigheten bort det. Det reagerade många på.

– Då har vi fört tillbaka kravet på dokumentation och gjort det tydligare, säger Magdalena Karlsson.

Läroplanen har fått tre nya mål. Ett om barns rätt att utveckla fantasi och föreställningsförmåga, ett om att barn som tillhör nationella minoriteter ska få utveckla minoritetsspråket, samt ett mål om att barn i behov ska få möjlighet att utveckla teckenspråk. Leken har också lyfts under en egen rubrik.

– Vi tycker att leken är så central i förskolan. Den är grunden för utveckling, lärande och välbefinnande och då behöver den ett eget avsnitt, säger Magdalena Karlsson.

Skolverket har även velat förtydliga målformuleringen efter signaler om att det har varit svårt att följa upp strävansmålen. I dag står det att förskolan ska ”sträva efter att varje barn utvecklar...”. Den nya formuleringen är att förskolan ”ska ge barnen förutsättningar att utveckla…”.

– Vi tänkte att det gör det tydligare att ansvaret för måluppfyllelsen ligger på förskolan och inte på barnen. Man ska ju inte bedöma barnen, utan sin egen verksamhet så att det blir så bra som möjligt för barnen, säger Magdalena Karlsson.

Ingrid Pramling Samuelsson, professor i pedagogik vid Göteborgs universitet, anser att de nya formuleringarna om måluppfyllelse tvärtom sätter mer fokus på barnen. Hon tycker att det nu låter som att barnen faktiskt ska utveckla dessa olika kunskaper, det vill säga en skarpare skrivning än att sträva mot det.

– Det är snubblande nära uppnåendemål, säger hon.

Hon är även besviken på att ”ett temainriktat arbetssätt” lyfts ur läroplanen för att den ska rimma bättre med skolans läroplan. Däremot tycker hon att det är positivt att begreppet hållbar utveckling införs, även om det bara finns ett mål som knyter an till detta.

– Det är också bra att man lyfter fram att resurser måste fördelas olika beroende på förskolans behov, säger hon.

Förslaget på läroplan finns på skolverket.se. Där hittas även Undervisning i förskolan – en kunskapsöversikt (red. Sonja Sheridan & Pia Williams)