Så lyckades de i Vivalla

Arbetsmiljösamordnare Mikael Axelsson.

I samverkan med facken enades rektorer och arbetsmiljösamordnare om inriktningen på arbetet.

– Som rektor delegerar jag inte ansvaret för arbetsmiljöarbetet utan endast arbetsuppgifter, där arbetsmiljösamordnaren bistår med stöd och kompetens, säger en av rektorerna, Anna Lundqvist.

Arbetsmiljösamordnare Mikael Axelsson, vad hände sedan?

– Jag tillbringade ett par veckor med att göra spontanbesök ute på förskolorna. Vi tittade mycket på frånvaro­statistik, tre år tillbaka i tiden. Sedan satte vi upp mätbara mål. Det är viktigt för att inte famla i blindo.

Hur har ni samlar in information i övrigt?

– En gång per kvartal analyserar vi sjuktalen och jämför förskolorna. Förra hösten hade vi en förskola där sjuktalet steg, och vår arbetsmiljökartläggning visade bland annat att vi behövde ta tempen på arbetsmiljön oftare och ta hjälp utifrån – och koppla in företagshälsovården. De hade sedan ett tiotal träffar med hela personalgruppen kring bemötande, kommunikation och värdegrund, och nu ska jag som arbetsmiljösamordnare ha uppföljande samtal före sommaren.

Hur tar man tempen på arbets­miljön?

– Vi använder en webbaserad enkät med fyra frågor inför varje APT. Svaren lämnas anonymt och handlar om hur man upplever fysisk och social arbetsmiljö, arbetsbelastning och hur mycket stöd man får i sin yrkesroll. Syftet är att skapa en ökad delaktighet, och vi kan snabbt se vilka utmaningar vi har och agera här och nu, i stället för att enbart utgå från en årlig medarbetarenkät. Nyligen kunde ett fysiskt arbetsproblem snabbt lösas på en av förskolorna, hur mat skulle transporteras mellan två hus. Perso­nalen efterlyste en skrinda för att slippa bära. Dagen efter hade rektorn och utvecklingsledarna fixat det.

Ni har även speciella kartläggningssamtal, vad går det ut på?

– Fyra gånger per år har vi samtal med dem som haft fem eller fler sjukfrånvarotillfällen under det senaste året. Syftet är att snabbt fånga upp signaler på ohälsa. Ibland kommer vi fram till att vi behöver göra en anpassning för att inte medarbetaren ska köra på för hårt. Som att hjälpa till att prioritera, tillfälligt ta bort arbetsuppgifter eller ta hjälp av företagshälsovården. Det är väl investerade pengar i jämförelse med att en medarbetare hamnar i långvarig sjukskrivning.

Vivallas ”varumärke” är en annan punkt på er lista, varför?

– Man måste även lyfta fram det som faktiskt fungerar bra, det som stärker vi-känslan. Förra våren gjorde vi en samman­ställning av vad som är bra med att arbeta här, vad som får medarbetare att söka sig hit, stanna kvar och utvecklas. Sedan kikade vi på det i ledningsgruppen och det har även tagits upp på APT.

Ni har också arbetat med coachning och friskvård, hur?

– Vi erbjuder coachning för både ledare och arbetslag. Om de kört fast kan jag komma ut och lyssna och ställa frågor som kan vara till nytta. Vid studiedagar vill vi ha med något kopplat till friskvård.

Har du några råd till andra som vill följa i era framgångsspår?

– Ha koll på statistiken, även bakåt i tiden för att se trender. Ledarskapet har stor betydelse, att vara närvarande och lyssnande. Och på suntarbetsliv.se finns bra och användbart material, bland annat har de listat åtta punkter att följa för att få en friskare arbetsplats. Det här arbetet ska inte ses som ett projekt, det gäller att tänka långsiktigt och fortsätta trampa på.