Så kom de till rätta med sjuktalen
Aktuellt Vivallas förskolor tog tag i sina arbetsmiljöproblem och anställde en expert. Satsningen har lett till att både personal och chefer mår bättre, och nu kan lägga pengarna på annat än vikarier.
Stadsdelen Vivalla i Örebro är ett av Sveriges mest utsatta områden. Utanförskapet är stort och arbetslösheten hög. Även bland förskolorna har det tuffa klimatet märkts av med höga sjukskrivningstal, en vild personalkarusell och skyddsombud som jobbat på högvarv.
Till slut blev situationen ohållbar. De fyra rektorerna på Vivallas nio förskolor bestämde sig tillsammans med kommunen för att ta tag i saken. Efter att ha diskuterat fram och tillbaka kom man fram till att det behövdes experthjälp.
– Vi rektorer insåg helt enkelt att vi varken hade kompetensen eller tiden som behövdes för att lösa alla problem som fanns, säger Maria Lilja, en av de fyra rektorerna.
2019 ville vi ha en sjukfrånvaro under 10%, i år under 8%, 2021 under 6%.
Lösningen blev Mikael Axelsson, en folkhälsovetare, med lång erfarenhet inom företagshälsovård, rehabilitering och arbetslivsinriktad coachning, och kunnig inom arbetsmiljö och hälsa. Han anställdes under de fyra rektorerna, som står för 25 procent av lönen var, och fick titeln arbetsmiljösamordnare och har tagit kommandot över kampen mot sjukskrivningar.
Satsningen har minst sagt fallit väl ut. 2016, när siffrorna var som värst, låg Vivallas förskolor på totalt 32 000 sjukfrånvaro-timmar, motsvarande nästan 15 procent av den totala arbetstiden.
Tre år senare är de nere på 18000. Nästan en halvering av antalet timmar. Minskningen motsvarar enligt förskolans egna beräkningar en besparing på dryg 2,5 miljoner och framöver hoppas man få ner sjuktalen ytterligare. Även personalomsättningen har sjunkit rejält, vilket frigjort mer tid och resurser till verksamhetsutveckling. Bland de anställda på förskolorna har förändringen inneburit en enorm lättnad.
– När jag började här kände jag en stress över att det ofta var flera borta och att jag hela tiden behövde hitta lösningar som skulle funka för alla utan att köra över någon. Men nu mår jag mycket bättre, upplever ingen onödig stress och har en bättre översyn över dagen, säger Anoosha Tahamoli, förskollärare och utvecklingsledare på Ökna förskola.
Bakom förbättringarna och de fina siffrorna ligger ett hårt och metodiskt arbete med målet att uppnå arbetsplatser med låga sjuktal. Det började med ett djupdyk i siffrorna. Hur såg sjukfrånvaron ut och vad bestod den av? Utifrån det satte man tydliga siffermål framåt.
– 2019 ville vi ha en sjukfrånvaro som understeg 10 procent, 2020 vill vi ha under 8 och 2021 under 6. Det blev målet, säger Mikael Axelsson.
Förskolorna har nu fått ett helt annat grepp kring arbetsmiljöfrågorna. Mikael Axelsson har styrt upp samverkansarbetet tillsammans med rektorer och fackliga. Han kartlägger löpande arbetsmiljön och sjukfrånvaron på de nio förskolorna och håller läget under kontroll. Sticker någon förskola ut, i antingen positiv eller negativ bemärkelse, kan han undersöka den närmare, prata med rektor samt personal och hitta lösningar eller idéer. Med jämna mellanrum rör han sig också ute på förskolorna för att snappa upp saker som inte fungerar.
Foto: Johan Strindberg
Ett väldigt lyckat inslag har blivit den webbaserade enkät han skickar ut inför varje arbetsplatsträff. Den består av fem påståenden som alla anställda får ta ställning till och svaren diskuteras sedan under mötet.
– Det har verkligen lett till ett annat djup i diskussionerna. På arbetsplatsträffarna finns ju punkten arbetsmiljö. Men jag har gått på ganska många träffar genom åren och den punkten tenderar ofta att bli väldigt tunn. Vi ville få alla att vara delaktiga och få fram viktiga frågor, säger han.
En stor fördel i arbetet har varit att de jobbat brett med arbetsmiljön mot flera förskolor, i stället för bara en. Det har gjort det enklare att se mönster och hitta bra lösningar som också ger en stor effekt. Dessutom har det förstås gjort investeringen mer rimlig för varje rektor. Maria Lilja är verkligen nöjd med resultatet och tycker att fler borde ta efter sättet att arbeta.
– I stället för att ha fullt upp med rehabiliteringsärenden och rekryteringar kan jag nu koncentrera mig på pedagogiskt ledarskap och har gott om tid över till utvecklingsarbete.
