”Kringuppgifter skapar stress”

Ellen Fransén och Jeanette Dögl på Ängens förskola.
Foto: Tuana Fridén

Torka bord, sopa golv, hämta tandkräm hos Folktandvården och ringa in vikarier var bara några av de kringuppgifter som förskollärarna på Ängen antecknade i sina block under de två veckorna.

– Det dök upp mycket tankar under den här tiden. Många uppgifter har man tidigare gjort helt utan att reflektera. Att skriva ner allting gjorde mig mer uppmärksam på allt som jag faktiskt gör, säger Ellen Fransén, förskollärare på Ängens förskola i Tibro.

Ellen Fransén är nyutbildad och har jobbat som förskollärare i ett knappt år. Eftersom hon hade vikarierat i förskolan innan hon påbörjade sin utbildning var hon förberedd på den stora mängden sysslor som låg utanför uppdraget. Men många av de som hon pluggade med blev förvånade över vad de förväntades utföra, och hur mycket tid som gick åt till det.

Tvätta, torka borden och packa upp material har jag gjort sedan jag började.

Hennes kollega Jeanette Dögl har jobbat som förskollärare i många år. Hon tycker att det framför allt är på senare tid som diskussionen om kringuppgifter har dykt upp, trots att de alltid utförts.

– Tvätta, torka borden och packa upp material har jag gjort sedan jag började, säger Jeanette Dögl.

Både hon och Ellen Fransén är överens om att det här är ett komplext område. Var går egentligen gränsen för deras uppdrag? Kan kringuppgifter bli lärandesituationer? Och om inte förskolepersonalen ska utföra vissa av uppgifterna, vem ska i så fall göra det? Ett av grundproblemen tror de är att dagarna går i ett så högt tempo hela tiden, det är alltid saker som måste lösas.

– Då tar man genvägar, som när det handlar om att ringa in vikarier till exempel. I stället för att ringa kansliet och säga att vi behöver en vikarie, och berätta vilka vi brukar använda, kan jag ju lika gärna göra det själv. Tyvärr gör man en hel del sådana här saker själv för att spara in tid, säger Jeanette Dögl.

Att kringuppgifterna ifrågasätts först nu tror hon beror på att belastningen på förskollärare är större i dag än vad den har varit tidigare.

– Vi har läroplanen att följa och har som förskollärare fått ett större ansvar. Även digitaliseringen, och all teknik som kommer med den, har gjort att vi har mer att göra och skapar också nya kringuppgifter. Samtidigt är det brist på förskollärare och vi har större barngrupper, säger Jeanette Dögl.

Ellen Fransén påpekar att bisysslor som att exempelvis packa upp varor eller redigera hemsidan ofta skapar onödig stress.

– Om jag märker att det är lugnare i barngruppen passar jag på att göra kringuppgifter, i stället för att vara mer närvarande. Många gånger känner jag att min kompetens skulle kunna användas mycket bättre, säger Ellen Fransén.

Sedan tidigare har de försökt låta outbildade vikarier ta hand om en del av kringuppgifterna, som till exempel att torka av borden efter måltider. På så sätt kan de i arbetslaget utnyttja förskollärarkompetensen på bästa sätt. Men att skriva ner vad de gjort under två veckors tid har fått både Jeanette Dögl och Ellen Fransén att reflektera mer över alla bisysslor.

– Alla har börjat påminna varandra om att vi inte alltid ska vara så snabba med att ta på oss nya uppgifter. Eller att ge andra instanser, som till exempel tandvården, utrymme i förskolan. Men framför allt att tänka på: används min kompetens som förskollärare på bästa sätt just nu? Eller finns det någon annan yrkeskategori som skulle kunna utföra den här uppgiften? säger Jeanette Dögl.

De tror båda att det är en bra idé att ta upp frågan i arbetslaget och med chefen, ta hjälp med prioritering och efterfråga svar på vad som är viktigast.

– Det är en fråga som personalen svarar bäst på, det är vi som vet vad som fungerar för oss och vad som inte gör det, säger Ellen Fransén.

– Huvudsaken är att vi på vår enhet är överens om vad vi tycker och var vi drar vår gräns. Det kan ju faktiskt vara så att det ger något tillbaka till barnen, utbildningen eller arbetsmiljön som gör att det känns okej, säger Jeanette Dögl.

Samtidigt tycker de att frågan om kringuppgifter borde diskuteras mer av chefer och politiker.

– Det vore bra om politikerna hade den här diskussionen. Hur ska vi orka i vårt yrke? Kan man prioritera på något annat sätt? Hur kan man jobba för att skapa förutsättningar som lockar nya förskollärare? Det är en fråga för oss i förskolan, politiker, chefer och fackförbund att jobba vidare med, säger Jeanette Dögl.