Kommuner snålar med förskollärarnas mat
Aktuellt Personalen bör äta tillsammans med barnen och maten ska vara gratis. Det tycker en majoritet av landets förskollärare. Men på flera håll måste de betala för den pedagogiska måltiden, visar Förskolans granskning som gjorts i samarbete med Lärarnas tidning .
Atjo! Nysningens fina droppar regnar ner över maten innan första tuggan ens har tagits. Och sedan: Mjölk spills och flödar ner på golvet, någon har en potatis som bråkar, en annan vill ha hjälp att ta mer, en tredje tappar sin tallrik, en fjärde behöver gå på toaletten. Allt medan maten kallnar.
Det är knappast sinnebilden av matro som förskollärarna tecknar när de beskriver hur lunchen kan se ut till vardags, särskilt inte för dem som arbetar med de yngsta barnen. Bland dem som måste betala för maten är missnöjet stort. ”Katastrofalt”, ”vansinnigt” och ”inte klokt” är några av omdömena som dyker upp i svaren på tidningen Förskolans och Lärarnas tidnings enkät om måltider. En lunch där man har fokus på att hjälpa barnen och slutligen äter sin mat kall är inget förskollärare vill betala för. Ändå svarar 34 procent i vår undersökning att det är just vad de gör.
Priset på lunchen som äts med barnen varierar från under tjugolappen till 57 kronor. Vissa betalar även för frukost och mellanmål och då kan summan bli högre.
Konsekvensen är att många tar med sig matlåda i stället. Denna får de inte alltid äta bland barnen och situationen som uppstår, att vuxna tittar på medan barnen äter, är inget vidare, anser förskollärarna. De ser flera fördelar med att barn och vuxna äter tillsammans: det skapas större matro, samtalen flyter bättre och upplevelsen blir gemensam. Dessutom tycker de att barnen äter mer, samt att de själva på ett otvunget sätt kan agera som goda förebilder. Måltiden ses som en viktig stund under dagen.
Även bland dem som slipper betala för lunchen finns det kritiska synpunkter som återkommer. Många redogör bland annat för olika slags begränsningar av vem som får äta gratis med barnen – det kan till exempel vara så att två av tre i personalen får äta gratis per dag, eller att de bara får äta gratis om ett visst antal barn är på plats. Reglerna uppfattas som konstiga och godtyckliga.
Förskollärarna i undersökningen tycker också att frukost och mellanmål borde ingå som löneförmån. I stället får de betala från cirka 7 till 26 kronor för frukost, och motsvarande för mellanmål.
En annan återkommande kritik är att det inte alltid finns mat nog. Det spelar ingen roll att förskollärarna meddelat köket att de ska äta. ”Ibland för att barnen ska bli mätta har vi pedagoger endast ätit en tunn skiva falukorv och lite pasta…”, skriver till exempel en lärare.
”Ibland tänker jag att jag hellre skulle betala för maten och kunna vara säker på att få äta med gott samvete”, skriver en annan.
”Vi får äta förskolans mat om det räcker. Barnen får självklart alltid äta sig mätta så ibland räcker inte maten till personalen. Det är endast en pedagog per avdelning som får äta per dag så man får lotta vem som ska äta”, skriver ytterligare en annan.
På vissa ställen är det uttalat att förskollärarna bara får en barnportion eller ”smakportion” som vissa väljer att kalla det. ”Att betala 20 kronor för en barnportion, det är vad vi enligt chefen får ta, är för dåligt”, kommenterar en lärare.
”Vi ska äta lika lite som barnen. Man får inte äta sig mätt. Maten räcker inte alla dagar så vi kollar av att det räcker till barnen först, och ibland blir vi utan”, skriver en annan.
En kommun där förskollärare erbjuds gratis barnportioner är Gävle. Där blev det diskussioner när kommunen beslutade att ingen fick äta matlåda bland barnen av hänsyn till allergiker, och man landade till slut i att alla får en gratis barnportion, eller smakportion, varje dag.
En märklig lösning, anser Pia Rizell, ledamot i Lärarförbundets förbundsstyrelse.
– Det låter som om kommunen har identifierat att det är viktigt att personalen äter tillsammans med barnen, men att man inte är villig att ta kostnaden fullt ut, säger hon.
Själv är Pia Rizell förskollärare i Örebro kommun där alla i förskolan får äta gratis frukost, lunch och mellanmål tillsammans med barnen. Hon betonar vikten av en lugn och bra matstund för barns hälsa och lärande – något man kan lyfta fram i fall man vill påverka kommunen.
Att låta förskollärare betala för maten är fel sätt för kommuner att spara pengar på, tycker hon.
– Det är en ganska liten kostnad för kommunerna eftersom maten produceras till en låg kostnad per portion. Med tanke på att det råder brist på förskollärare är det konstigt att kommunerna inte ser det här som ett led i att stärka yrkets attraktivitet.
