Förskolan kräver krafttag

Barngruppsstorlekar ochförskollärarbrist är själv­klara fokusfrågor.
Foto: Johnér

Pernilla Kjellberg är ny ledamot i Lärarförbundets referensorgan för förskolan. Som förskollärare sedan över 20 år har hon på nära håll sett hur arbetsmiljön försämrats och barnens vistelsetid ökat, samtidigt som förskollärarna fått allt mer ansvar.

– Jag brukar tänka att förskolan inte är finansierad och organiserad i nutid utan snarare i dåtid. Politikerna har helt enkelt inte hängt med in i framtiden, säger hon.

Förskolan är inte finansierad i nutid­ utan i dåtid. ­Politikerna har inte hängt med.

För att få till en förändring riktar referensorganet nu ljuset mot fyra områden som ska prioriteras under de kommande åren: Tid för planering, reflektion och utveckling, Förutsättningar för att implementera den nya läroplanen, Barngruppernas storlek samt Förskol­lärarbristen. Prio-områdena är nu i fokus varje gång förbundets representanter träffar politiker och andra berörda, både på nationell och lokal nivå.

Pia Rizell, ordförande i referensorganet, berättar att man även vill se en statlig utredning av förskolan. Något liknande har inte genomförts sedan barnstugeutredningen 1968–1975.

– Tillsammans med Kommunal, FSO och 51 förskoleforskare har vi krävt att det tillsätts en utredning som tar ett helhetsgrepp, säger hon.

Än så länge har de inte fått gehör, och under våren kommer Lärarförbundet, Kommunal och tre av de 51 forskarna att bjuda in utbildningsutskottet till samtal för att ytterligare trycka på om utredningen och övriga behov.

– Av alla förskolor i dag är en tredjedel rödmarkerade när det gäller kvalitet och arbetsmiljö, och det är ju en skampåle. För att lösa det här krävs ansvarstagande både på nationell nivå och från de kommunala huvudmännen samt de fristående förskolorna. Det gäller att vi alla går samman, säger Pia Rizell.