”Det går att bredda om man gör det rätt”
”I takt med samhällsförändringar så ändras vi också utan att förlora vår särart”, säger Eduardo Gran Villanueva Contreras som är skolchef och rektor på Tora Vega folkhögskola.
Undervisning Det fungerar bra att bredda utbudet på folkhögskola om man särskiljer de olika utbildningarna. Det menar rektorerna på Brunnsvik och Hvilan mot bakgrund av att de även ansvarar för högskola respektive gymnasium. Text: Björn Andersson
Peter Holmstedt är rektor för Brunnsviks folkhögskola och sedan hösten 2022 även för högskoleutbildningen Brunnsviks enskilda musikhögskola (Bemu).
Han betonar att det är viktigt att respektera de olika utbildningarnas särart.
– Man måste hålla isär utbildningsformerna. Men det finns en kunskapssyn där folkhögskola och högskola påminner om varandra. Jag tänker på att utbildningen ska forma en som människa. Skillnaden är däremot stor när det gäller bedömning och kontrollsystem.
Peter Holmstedt, rektor för Brunnsviks folkhögskola.
Peter Holmstedt menar att det även finns praktiska synergieffekter. Det kan handla om att deltagare på folkhögskolans musikutbildningar och Bemu kan ta del av samma gästföreläsning ibland.
– Men vi håller verkligen isär så att det inte blir insyltning. Vi har inte lektioner tillsammans eller lärare som går in och delar tjänster. Vi särredovisar så klart alla intäkter och kostnader för de olika utbildningarna.
Deltagarna och studenterna kan påverka varandra, något som kan ge positiva effekter.
– Det är fantastiskt att deltagare och studenter träffar varandra och jobbar ihop med musik efter skoltid. Några deltagare på folkhögskolan kan lockas av att söka vidare till högskola och det tycker jag är en fin effekt.
Unikt i landet
Hösten 2025 kan Tora Vega folkhögskola, (tidigare Hvilan) lägga till gymnasieutbildning i sitt innehåll. Då tas elever emot i Åkarp på försäljnings- och serviceprogrammet, barn- och fritidsprogrammet samt introduktionsprogrammet.
Bortsett från Furuboda, som har gymnasium för elever med funktionsnedsättning, så blir Tora Vega därmed unik i landet när det gäller att ha gymnasieutbildning på en folkhögskola.
– Vi tar i dag emot många deltagare som inte lyckas med sin gymnasieutbildning. Med vår inkluderande pedagogik med relationsbyggande så hade vi kanske lyckats med dessa deltagare. Så med den bakgrunden föddes tanken om att starta gymnasium, inte minst med specialpedagogisk inriktning och en gymnasieskola som även inkluderar introduktionsprogrammet, säger Eduardo Gran Villanueva Contreras som är skolchef och rektor på Tora Vega folkhögskola.
Gymnasieskolan får inte ta över
När det gäller barn- och fritidsprogrammet menar han att det finns en koppling till Tora Vegas folkhögskolas utbildning för fritidsledare, lärarassistenter och socialpedagoger.
– Vi känner till målgruppen som de yrkesgrupperna vänder sig till.
Eduardo Gran Villanueva Contreras tror att Tora Vega gymnasiet kan locka elever som vill söka sig till ”den lilla skolan”, som fokuserar på kunskap och relationer.
Tidigare artikel om Brunnsvik folkhögskola. För omkring två år sedan fick de högskolestatus och examensrätt för sin nya musikutbildning.
Ska ni utöka med fler program?
– Kanske något till men vi ska inte bli en stor gymnasieskola. Vi startar med två klasser och introduktionsprogrammet 2025. Gymnasieskolan ska inte ta över folkhögskoleverksamheten. Ytterst är vi oroliga över alla unga som inte klarar gymnasiet. Här vill vi göra en insats för unga vuxna och för samhället.
Eduardo Gran Villanueva Contreras ser ingen risk med att gymnasieutbildningen inkräktar på folkhögskolans särart.
Han berättar att det har funnits gymnasium tidigare i lokalerna med en lantbruksskola fram till 60-talet och på 70-talet bedrevs det specialgymnasieskola i några år.
– Vi har funnits i 156 år och aldrig stått still. I takt med samhällsförändringar så ändras vi också utan att förlora vår särart som är folkhögskola.
LÄS ÄVEN
Debatt: regeringen måste tänka om
Så tycker Sverigedemokraterna om folkhögskolan
”Jag blev förälskad i folkbildning”
