Ny rapport: Oro över folkhögskolans fortlevnad

Efter de extra tillskotten under pandemin har statsbidragen till folkhögskolorna inte svarat mot behoven, konstaterar Åsa Fahlén, ordförande i Sveriges Lärare.

– Regeringen har inte tagit höjd för inflationen och de kostnadsökningar som skett. Folkhögskolorna har mindre resurser nu än tidigare, säger hon.

I rapporten ”Slå vakt om folkhögskolan” visar Sveriges Lärare vad det får för konsekvenser: Folkhögskolans lärare känner en stark oro för verksamhetens framtid. Majoriteten av de i förbundets medlemspanel som svarat på frågorna känner också oro för ökad arbetsbelastning, att kollegor ska välja att sluta och att färre deltagare ska klara av utbildningens mål.

– För att utbildningsformen ska finnas kvar måste politikerna ha ett annat förhållningssätt och prata mer om det förebyggande och livslånga lärandet. Vi vet ju att utbildning av alla de sorter är ett vaccin för så mycket och ökar möjligheten att skapa en bra framtid. Här hoppas jag på en omsvängning, säger Åsa Fahlén.

Behövs långsiktig satsning

En förutsättning för att folkhögskolorna ska klara sitt uppdrag är att de känner att det finns en långsiktig nationell ekonomisk satsning, understryker Sveriges Lärare i rapporten.

– Den stora kostnaden är personal. Du vågar inte anställa en lärare om du inte vet att du har pengar om två eller tre år.

Framförhållningen handlar i hög grad om att bygga upp kompetens, menar Åsa Fahlén. Undersökningen visar att möjligheterna för lärare i folkhögskolan att fördjupa och bredda sitt kunnande idag är mycket små. Sju av tio lärare svarar att de inte fått tillräckligt med kompetensutveckling, vare sig i de kurser de undervisar i eller folkhögskolans pedagogik.

Saknar stöd av chefen

Arbetsmiljön blir också lidande när ekonomin är ansträngd.

– Alldeles för många svarar att de har en hög arbetsbelastning och att de inte har stöd av sin chef. Det är otroligt viktigt att man har ett tydligt ledarskap och att chefen är tillgänglig och kan gå in och styra upp när det blir för mycket att göra eller för rörigt, säger Åsa Fahlén.

Framför allt är det andra arbetsuppgifter än de som är direkt kopplade till undervisningen som tar tid från kärnuppdraget. Lärarna blir både splittrade och stressade av att för mycket tid går åt till möten som inte upplevs som relevanta och av att deltagarna har större stödbehov än vad det finns resurser till att möta, visar rapporten som Sveriges Lärare kommer att publicera den 19 april.

Läs mer: 

Rosengren: Bildningen är inte instrumentell

Begär utökad budget till folkhögskolan