Mats Persson (L): Folkhögskolan blir viktig även i framtiden
Att Folkbildningsrådet önskar utökade medel för att kunna bedriva mer verksamhet har jag givetvis tagit till mig och regeringen får återkomma i nästa budget, säger Mats Persson (L).
Skolfinansiering Folkhögskolorna kommer att stå starka som en friare form av utbildning även i framtiden. Det säger utbildningsminister Mats Persson (L) mot bakgrund av den senaste tidens pressade läge på flera skolor. Några löften om kommande budgetsatsningar kan han inte ge.
Berättelser om nedskärningar inom folkhögskolan har avlöst varandra förra året och i år. Och en rapport från Sveriges Lärare visar till exempel att medlemmar är oroliga för att utbildningsformen inte kommer att finnas kvar i framtiden.
Vi hat ställt frågor om situationen till utbildningsminister Mats Persson (L), som har valt att svara på mejl.
Flera folkhögskolor har haft ett tufft 2023 där 250 lärare har sagts upp och antalet platser har skurits ner. Vad beror det på och vilket ansvar har du som folkhögskolans minister för den situationen?
– Jag tror att alla är införstådda med att det är tuffa ekonomiska tider just nu. Det påverkar företagen, hushållen och staten. Med det sagt vill jag lika lite som någon annan att lärare sägs upp. I tuffa tider blir rätta prioriteringar viktigare än någonsin, och där har alla ett ansvar.
– Statens agerande i dessa tider präglas mycket av viljan att minska inflationen, där samhällsbärande verksamheter prioriteras. Som utbildningsminister behöver jag agera utifrån vad regeringen inom mitt område kan göra för att dämpa inflationen. Detta har därför resulterat i en historiskt stor satsning på yrkesutbildningar för att sätta folk i arbete. Jag förstår att det för den enskilde kan kännas orättvist och fel prioriterat, men jag tror inte på politiker som lovar allt till alla. För mig är det viktigt att vara ärlig och stå för mina beslut, vilket jag även tror att väljarna förväntar sig, svarar Mats Persson (L).
I år tillför regeringen nära två miljarder för att förstärka yrkesvux och yrkeshögskolan. Varför satsas inget extra på yrkesutbildning på folkhögskola? Avhoppen är dessutom lägre på folkhögskola.
– Från och med 2024 får folkhögskolorna 2,4 miljarder kronor i statliga anslag, vilket är en permanent ökning om 100 miljoner. Utöver det tillkommer kommunala och regionala anslag. Inom folkhögskolorna väljer man hur fördelningen av medlen sedan ska se ut. Det stämmer att folkhögskolan har en bra genomströmning där många studerande går klart sin utbildning, vilket är väldigt positivt. Arbetsmarknadens behov just nu förklarar däremot varför regeringens särskilda tilldelning till yrkeshögskolan har prioriterats i denna budget.
Vad anser du är folkhögskolans viktigaste funktion?
– Folkhögskolorna har flera viktiga funktioner, men det finns två som jag särskilt vill lyfta. Det är dels utbildningens fria form, dels att det fungerar som en andra chans för den som inte funnit sig till rätta i det traditionella skolsystemet. Det är bara att se på statistiken eller omdömena från studerande vid folkhögskolan så förstår man varför det har en given och viktig plats inom det svenska utbildningssystemet. Detta är också varför regeringen i senaste budgeten valde att prioritera en permanent höjning av folkhögskolornas grundanslag med 100 miljoner kronor per år.
Anser du att folkhögskolan är viktig för kompetensförsörjning?
– All yrkesinriktad utbildning spelar en viktig roll för kompetensförsörjningen. Folkhögskolan har ofta en lokal anknytning till de behov som finns i närområdet eller en nischad inriktning för utbildning inom mindre men betydelsefulla yrkeskategorier. Folkhögskolan spelar en naturlig och viktig del i vårt utbildningssystem och kommer fortsatt att göra det.
Folkbildningsrådet begär 289 miljoner kronor till folkhögskolan för ökat statsbidrag per årsstudieplats och 322 miljoner kronor till 3 000 nya årsstudieplatser från och med 2025? Vad anser du om de nivåerna?
– Till skillnad från andra utbildningsformer så är det inte staten som bestämmer hur pengarna till folkhögskolorna ska fördelas, utan det gör de själva via Folkbildningsrådet, vilket är en ordning de själva har valt för att vara mer fristående från statlig och politisk inblandning. Därför har jag ingen åsikt om hur de väljer att fördela sina pengar. Men att de önskar utökade medel för att kunna bedriva mer verksamhet har jag givetvis tagit till mig och regeringen får återkomma i nästa budget.
Hur ser du på folkhögskolans roll om tio år?
– Folkhögskolorna har under lång tid haft en viktig roll att fylla i det svenska samhället och har utvecklats i takt med sin samtid. Jag tror att de kommer fortsätta att stå sig starka som en friare form av utbildning även i framtiden.
Läs mer:
