Krav på ökade anslag till folkhögskolan

Höjda anslag behövs för att motverka uppsägningar och behålla god kvalitet på kurserna. Det betonar Folkbildningsrådet i det budgetunderlag som har lämnats till regeringen för perioden 2023 till 2025. 

”Behovet av kompetensutveckling och livslångt lärande ökar. I spåren av pandemin står fler utanför arbetsmarknaden och fler har behov av och söker sig till folkbildningen för grundutbildning eller för att byta yrkesinriktning.” Så lyder några rader i budgetunderlaget.

Folkbildningsrådet vill att anslaget till folkhögskolorna ska ökas med 452 miljoner kronor per år. Det skulle ge 100 000 kronor per årsplats inom folkhögskolan. Det kan jämföras med dagens nivåer på mellan 60 000 till 76 000 kronor.

Tomas Rosengren, ordförande för Lärarförbundet Folkhögskola, välkomnar en höjning:
– Det är bra att Folkbildningsrådet sätter ner foten. En höjning av det generella statsbidraget behövs. Folkhögskolan är billig i drift om man till exempel jämför med vad en gymnasieplats kostar. Folkhögskolan får då och då statliga satsningar för extra platser men det räcker inte för att höja nivåerna på lärarlönerna och för att förbättra kvaliteten på utbildningarna, säger Tomas Rosengren.

Lönerna släpar efter

Han betonar att folkhögskollärares löner släpar efter jämförbara lärargrupper. Snittlönen för en folkhögskollärare i Arbetsgivaralliansens avtalsområde låg år 2021 på 35 228 kronor i månaden. Det kan jämföra med exempelvis gymnasielärare i yrkesämnen som har 39 620 kronor i genomsnitt och i allmänna ämnen 40 720 kronor. De siffrorna är inom den kommunala sidan.
– Gapet ökar jämfört med andra grupper och vi hör att en del rektorer på folkhögskola erbjuder 1,5 procent löneökning för hela lärarlag. Då blir det svårt att komma i kapp. Så tillskott behövs både för en kvalitativ folkhögskoleverksamhet och för rätt löner, säger Tomas Rosengren.

Roger Johansson, som är rektor på Fridhems folkhögskola, välkomnar också skrivningen från Folkbildningsrådet.
– Skrivningen till departementet och äskandet är perfekt. När infla­tionen ökar och lönerna höjs så måste vi hänga med.

Fridhems folkhögskola är en av flera folkhögskolor som har känt av en tung ekonomisk period, menar Roger Johansson.
– Det blir nog tufft för många och även för oss nu under 2022. Löneuppräkningar är rätt kraftiga även om vi inte hänger med i lönenivåerna för lärare på gymnasiet och Komvux. Vi har i flera år effektiviserat och skurit ner på administration men sen går det inte längre. Under pandemiåret 2020 sa vi upp fem anställda.

Kravet på lärartäthet med 1,8 lärare per tusen deltagarveckor, anser Roger Johansson att Folkbildningsrådet borde avskaffa.
– Ska man ha bra lärare så kostar det. Man kan inte bara anställa folk över 70 år för att slippa ITPK, säger Roger Johansson.

Folkbildningsrådets general­sekreterare Maria Graner betonar att det behövs en gräns för lärartäthet. Hon förklarar att 1,8 lärare per tusen deltagarveckor är ett sätt att avgöra när en huvudman kan få förstärknings­bidrag för deltagare med funktionsnedsättning. Lärarinsatsen räknas som förstärkt vid över 1,8 lärare per tusen deltagarveckor.

–  Det är få skolor som inte lever upp till kravet på att ha 1,8 lärare per tusen deltagarveckor. Det är rimligt att ha någon typ av ram inte minst när det gäller distansundervisning. Men frågan är om det går att utforma kravet på något annat sätt.

Glöm inte folkbildningen

Roger Johansson betonar att deltagarveckans värde för folkbildning behöver räknas upp.
– Annars blir det mer och mer arbetsmarknadskurser, yrkeshögskola, sfi och konferenser för att täcka upp när inte folkbildningen går ihop. Då blir allmänna kurser och folkhögskolans särart lidande. 

Om budgetunderlaget för 2023 till 2025 inte klubbas igenom av regeringen kan det få stora konsekvenser för enskilda folkhögskolor, säger Maria Graner.
– En lösning kan då bli att minska antalet utbildningsplatser men folkhögskolorna har ju kvar kostnader för lokaler och andra delar. Att ta bort någon kurs och säga upp personal får också konsekvenser. 

Så färre årsplatser kan innebära färre lärare?
– Ja, så är det. Men det finns ett jättestort behov av folkhögskola. Det är högt söktryck och folkhögskolan visar på goda resultat. Så det finns all anledning för regeringen att tillföra mer medel för att vi ska kunna erbjuda lika många eller fler människor plats med lika goda resultat, svarar Maria Graner.

Folkhögskolorna har haft en eko­nomiskt ansträngd situation redan före pandemin och har länge tvingats till hårda prioriteringar, påpekar Folkbildningsrådet. Folkhögskolan har inte heller fått ta del av satsningar som finns inom det ordinarie skolväsendet, som lärarlönelyft och resurser till kompetensutveckling. Folkbildningsrådets föreslagna höjning baseras på regeringens budgetproposition för 2022, där ersättningen för de senast tillkomna, helfinansierade årsplatserna är 100 000 kronor. Det beslutades i samband med ett extra tillskott på 300 miljoner kronor för arbetsfrämjande insatser. Pengar som både kunde användas för yrkes­utbildning och allmänna kurser.
– Det är en tillfällig satsning som vi inte vet om den kommer att finnas kvar efter i år, säger Maria Graner. 

Tror du att ert budgetunderlag för år 2023–2025 kommer att gå igenom?
– Jag vet att folkhögskolans insatser värderas högt av politiken, av regering och riksdag. Så vi hoppas på en upp­värdering, svarar Maria Graner.

Budgeten kommer att tas av regeringen i höst efter valet. Det innebär en ny regering och eventuellt även en ny majoritet.

Hur många flyktingar ska studera?

En osäkerhetsfaktor som tillkommit i vår är vad kriget i Ukraina innebär för hur många flyktingar som väntas till Sverige. Och hur många av dem som väntas gå kurser på folkhögskola.
– Vi får signaler från vissa folkhögskolor att de redan har använt alla medlen för kurserna i svenska från dag ett. Vi för en dialog med regeringen om det här och det är många osäkerhets­faktorer kring antalet flyktingar. Sanno­likt kommer det framöver att behövas ett tillskott av nya medel för att på bästa sätt kunna ta emot den nya gruppen flyktingar som kommer till Sverige, säger Maria Graner.

Och nu i sommar och höst blir det en viktig period för att komma ifatt ekonomiskt för flera folkhögskolor. Det gäller inte minst att få deltagare till de korta kurserna. Siffror från SCB visar att antalet deltagare på korta kurser har mer än halverats under coronapandemin. År 2018 fanns det 76 600 deltagare på korta kurser. År 2020 fanns endast 28 900 deltagare på korta kurser och 2021 var det 36 100.
– Men i sommar ska vi köra fullt. Vi ska ha 1 200 kursdeltagare. Det blir allt från att skriva för barnbarnen, akvarell, komikkurser, retorik och mycket annat, säger Roger Johansson på Fridhems folkhögskola.

Kostnaden för en årsplats finansieras både av statsbidrag och regionbidrag, varav staten står för merparten av kostnaden. Den totala årsbudgeten för folkhögskolan och studieförbunden är drygt 4 miljarder kronor.