Boksamtal ger läslust och livskunskap

"Jag försöker förstå varför pappan gör så.”

– De äldre bröderna växte inte upp med en pappa som var så. Blev han sån senare?

– En av dem stammar, eller hur?

Diskussionerna handlar om romanen ”Allt jag fått lära mig”, en självbiografisk skildring av en flickas uppväxt i en amerikansk, funda­mentalistisk familj skriven av Tara Westover. De fyra deltagarna i bokcirkeln är engagerade. Inför dagens samtal har de läst den första fjärdedelen av boken och vid första träffen är det alltid karaktärerna som är i fokus. Vilka är de? Vad vet vi om dem? Hur ser deras relationer ut?

"Boksamtalen skapar en gemenskap"

Alla lyssnar på varandra, egna åsikter varvas med skratt och mer allvarsamma reflektioner. Både läraren Anna Nilsson och deltagarna delar med sig av djupt personliga erfarenheter, vilket gör att samtalet blir genuint, inte bara en skoluppgift.

– Boksamtalen skapar en gemenskap, säger Eman Elmasry. 

– Alla har ju olika åsikter och värderingar, då blir det kul att analysera böckerna, menar Stefan Ewertzh.

Vi befinner oss på Paideia, en interkulturell folkhögskola i centrala Stockholm. Den finns i en äldre regementsbyggnad som har moderniserats och inretts i varmgrå toner, som ger en ombonad känsla. I rummet bredvid sitter läraren Anna Furevik med fyra andra kursdeltagare, alla från allmän kurs, och samtalar om en annan roman. Bokcirklarna är schemalagda på fredagar 12.30–13.30, en halvtimme per grupp och med dubbel lärarresurs.

"Vi tog till oss larmrapporterna"

Varje gång grupperna träffas har de läst ytterligare en fjärdedel och efter fyra veckor har de hunnit diskutera bokens karaktärer, språk, samhällsperspektiv/eviga frågor och budskap. Efter att deltagarna har gett ett samlat omdöme är det dags för en ny boktitel – och en ny gruppindelning.

– Med det här upplägget hinner de läsa åtta eller nio olika böcker under ett läsår, berättar Anna Nilsson, lärare i svenska och engelska.

Anna Nilsson och Anna Furevik, som undervisar i svenska, so-ämnen och temaprojekt, var de som satte i gång bokcirklarna. Nu är de inne på tredje året.

– Vi tog till oss larmrapporterna om att ungdomar har allt sämre läs- och skrivförmåga och ville göra något åt det. Från början var det skrivfärdigheterna vi ville förbättra genom att öka läsningen, berättar de.

Men när de skulle introducera bokcirklarna möttes de av en hel del protester från deltagarna. Varför skulle de tvingas att läsa en massa böcker?

– En slängde till och med sin bok i golvet!

"Man märker om någon inte har läst"

Det avskräckte inte lärarna och med tiden har boksamtalen blivit ett naturligt och uppskattat inslag i schemat. Anna Furevik är noga med att informera alla om att boksamtalen är en del av kursen och numera nämner hon det redan vid antagningsintervjuerna. Att det är obligatoriskt att delta och att komma förberedd till bokcirkeln är en förutsättning.

– Man märker om någon inte har läst. Det har hänt att jag har fått skicka hem deltagare och då får de olovlig frånvaro. Sådant sprids snabbt, och den som har kommit efter brukar försöka att läsa ifatt till nästa träff, säger Anna Nilsson.

När jag gick i skolan hade vi allt i ipaden, jag hade inte läst en vanlig bok innan jag kom hit

Det strukturerade upplägget med fasta tider och förutbestämda frågor att diskutera i små grupper är några av nycklarna till framgång. En annan är att deltagarna alltid får välja mellan fyra böcker som lärarna presenterar på tavlan inför kommande period. Grupperna formas genom att del­tagarna går fram och skriver upp sig på den bok de vill läsa.

"Böcker ska väcka läslust, inte vara pålagor"

De båda lärarna väljer noggrant ut, och läser själva, de böcker de sedan presenterar. Det händer också att kursdeltagarna kommer med egna förslag, vilket lärarna väl­komnar. Uppväxt­skildringar är ett åter­kommande tema, eftersom handlingen ska engagera och passa även läsovana deltagare.

– När jag gick i skolan hade vi allt i ipaden, jag hade inte läst en vanlig bok innan jag kom hit, berättar Eman Elmasry.

I takt med att del­­tagarna blir mer vana att läsa skönlitteratur söker de själva större utmaningar. Regeringens förslag om litteraturkanon är däremot ingenting som påverkar urvalet av böcker.

– Här har vi fokus på läsglädje. Alla böcker ska väcka läslust, inte vara pålagor uppifrån, menar Anna Nilsson.

Alla böcker är i pocket av ekonomiska skäl. Det är också viktigt att boken finns som ljudbok och lärarna lägger inte någon vär­dering i hur deltagarna tar till sig innehållet.

–  Vissa har dyslexi, andra vill höra hur ljuden uttalas på svenska. En del väljer att både läsa och lyssna, berättar Anna Furevik.

Skriver på egen bok

Bokcirklarna har verkligen blivit en lyckad satsning. Det har kanske inte varit något mirakelmedel för att förbättra skrivförmågan, men att läsförmågan och läslusten har ökat går inte att ta miste på.

– Plötsligt har det blivit lite inne att läsa bland våra deltagare!

Att diskutera innehållet i en bok ger också deltagarna möjlighet att prata om livsfrågor, allt från föräldrar till flykt eller alkoholism kan komma upp under samtalen.

– Bokcirklarna blir ett tillfälle att lyfta sådant som inte kommer upp i den övriga undervisningen. Det är givande för oss också att prata med dem som är yngre, höra hur de ser på livet, säger Anna Nilsson.

En av deltagarna har till och med börjat skriva en egen bok.

– Själva berättelsen har funnits inom mig länge, men boksamtalen har fått mig att ta steget, säger Stefan Ewertzh.