
Sven Nordqvist har alltid någon bok på gång, i någon fas. Foto: Oskar Omne.
Många verktyg blir det. Sven Nordqvists verkstad innehåller det mesta. Både yxor och gitarrer. Foto: Oskar Omne.
Porträtt Sven Nordqvist vet inte alltid vad det han skapar ska mynna ut i. Han letar sig fram, lite som i livet i stort. Men en sak vet han; Gubben Pettson och Findus ska gå i pension. Nu längtar han efter något nytt, kanske efter att skriva något längre.
Om det arrangerades ett VM i idyll, då hade Sven Nordqvists sommarställe på en ö utanför Norrtälje legat bra till. Det var visserligen på annan ort, på den uppländska landsbygden, som Pettson, Findus och mucklorna kom till, men det är ändå lätt att se dem alla framför sig här. De olika byggnaderna är röda med vita knutar och Sven Nordqvist startar alla dagar på sommarhalvåret med ett dopp från bryggan. I korrespondensen innan vi träffas förklarade han att stigen in till huset är liten, så liten att somliga inte tror att man kan köra in där. Men det går, lovade han. Och det gick. Han som är arkitektutbildad, men som sedan lät tecknandet och illustrerandet ta över, bjuder på kaffe och kakor med choklad på. Mjölken varnar han lite för, sistadatum är passerat, men det stör honom inte.
Sven Nordqvist har alltid någon bok på gång, i någon fas. Foto: Oskar Omne.
Pettsons skapare Sven Nordqvist påminner om tjuren Ferdinand. Han trivs bäst där han kan vara nära naturen, i tystnaden och bara teckna, bygga och skapa. Han talar lågmält, lite långsamt på mjuk halländska. I slutet av meningarna slänger han ibland in ett ”Jaha”, för att visa att nu har han nog inte så mycket mer att säga om just det ämnet.
Som barn drömde han om att bli bonde och den där fascinationen för bondesamhället och livet på landet, den består. I idyllen trivs han bäst, den kärleken ligger djupt inne i honom på något sätt.
– Detta att ha ett hus och en bit mark och att klara sig själv på det, det var min dröm när jag kom upp i tjugoårsåldern. Jag tycker om att läsa gamla skildringar av hur det var på landet, som Ivar Lo-Johansson. Visst var det slitigt och jävligt, men det är något med att leva nära jorden som gör att jag känner mig hemma, säger Sven Nordqvist.
Inte minst Pettson är sprungen ur den andan och alla böcker Sven Nordqvist har ritat utspelar sig på landsbygden i ett landskap där de röda stugorna är vanliga.
Jag är mycket Pettson, det är jag. Han reagerar och gör ungefär som jag själv skulle ha gjort.
När sommarsäsongen tar slut, då kastar han sig in på Bokmässan i Göteborg för att signera böcker. En kontrast han tycker om. Resten av året bor han på Söder, mitt i vimlet, och uppskattar det. Då längtar han inte till mörkret eller kylan i det dåligt isolerade huset.
När tidningen Folkhögskolan besöker honom, arbetar han utan tidspress med illustrationerna till en ny bok om Mamma Mu, en sådan där i grov kartong riktad till de yngsta läsarna. Sven Nordqvist har alltid någon bok på gång, i någon fas. Det kan vara att han funderar, att han skissar eller gör färdigt. Och det finns alltid något på huset som ska göras eller möbler som ska renoveras.
– Och så läser jag och löser korsord. Bara har det skönt. Just nu läser jag Erik Eriksson, en släktkrönika om familjen Nygren. Jag tycker om hans sätt att skriva. Min fru läser väldigt mycket så hon brukar tipsa mig om böcker. Jag försöker också beta av de böcker man bör läsa, klassiker och Nobelpristagare och så, för att se vad det är för något.
Sven Nordqvist har gett ut 17 böcker om Gubben Pettson och Findus. Foto: Oskar Omne.
Fyrtio år har gått sedan den första boken om Pettson och Findus kom ut, ”Pannkakstårtan”. Barnboksskapandet började något år innan, med Agaton Öman och en vinst i en bilderbokstävling, och sedan kom Pettson in i bilden. 1993 blev det julkalender i tv, ”Tomtemaskinen”. En animerad tv-serie, flera långfilmer och så kallade halvanimerade långfilmer, har det också blivit om gubben och hans katt.
– Det skulle vara roligt att försöka sig på något annat. Du vet, när man börjar göra något nytt, så får man den där nybörjarglädjen. Man lyckas ganska bra och man blir entusiastisk. Det har jag känt i olika sammanhang, säger Sven Nordqvist som aldrig gör sina bilder i datorn, han tecknar allt för hand. Han tycker om hantverket.
– Jag är en händig person som tycker om att göra saker med händerna. Bygga och fixa.
Ibland har han funderat på att skriva, för funderar mycket det gör han, om han skulle klara av det. Han bedyrar att han inte känner sig som en författare alls. Han är tecknare, men en tecknare som skriver text till många av sina bilder.
Jag trivs allra bäst med att sitta med mina teckningar.
Men när han hör andra författare prata om att de själva inte vet vad det ska bli av det de gör, att det är en upptäcktsresa även för dem, då tycker Sven Nordqvist att det låter spännande. Det där med att börja på något för att se vad det blir av det.
– Jag trivs allra bäst med att sitta med mina teckningar och det jag tycker är allra roligast, det är att hålla på med de här stora bilderna som jag har gjort i ”Var är min syster?” och ”Hundpromenaden”.
Just ”Var är min syster?”, från 2007, är en konstupplevelse, lika mycket som en bok. Den är spännande, vacker och lite sorglig, men den är också så detaljrik, så lekfull, så galen, att det går att hitta nya saker, nya blinkningar, varje gång man läser, eller tittar i den. Den är speciell även för Sven Nordqvist, den bok han tycker blev bäst.
– Den är gjord just på det sättet jag pratade om nyss. Jag visste inte riktigt vad det skulle bli av den. Jag började skissa på den för länge sedan och då ritade jag bara det som föll mig in. Det var roligt att inte ha några planer för annars har jag alltid ett manus att utgå ifrån, eller en bestämd idé från början till slut. Det är ett mer konstnärligt sätt att arbeta på. Man får leta sig fram. Jag var inställd på att det skulle ta lång tid, att jag skulle få sitta länge med varje bild.
Sven Nordqvist trivs med att snickra, bygga och klura ut lösningar. Men de riktigt stora byggprojekten har han inte längre energi nog att dra igång. Foto: Oskar Omne.
Resonemanget här och nu kring vad han vill göra började med en fråga om framtiden för Pettson och Findus, det är nog så att det inte blir fler böcker om dem.
– Tänk att det skulle gå så bra, säger Sven Nordqvist innan han klurar högt kring vad det är som har gjort gubben och hans katt så omtyckta.
– Findus har en vuxen omkring sig hela tiden, en vuxen som tycker om honom och alltid finns till hands. Ändå lever han ganska fritt, han springer runt där på gården och kan göra lite vad han vill. Men han känner sig alltid trygg.
Naturen är viktig för Findus som visserligen inte har några kompisar, eller ja, han har hönorna som han kan leka med. Och gubben.
– Jag tänker mig ett förhållande mellan en pappa eller en morfar och ett barn, det är nog alltid detsamma. Det är samma behov man har, var man än är någonstans i världen.
Sven Nordqvist bor i Stockholms innerstad och vid Yxlan utanför Norrtälje.
Teckningarna, alla detaljerna, har förstås också varit betydelsefulla för framgångarna. Sonen Jesper var nyfödd när Sven Nordqvist skrev ”Pannkakstårtan” och åren därefter tillbringade de mycket tid tillsammans eftersom både han och hans fru har arbetat hemifrån.
– Det inspirerade mig att se hur Jesper tänkte, reagerade och uppförde sig, det kan återkomma i Findus och det han gör. Men när Jesper och Petter hans bror blev äldre, var det svårare att hitta den sortens inspiration, ler Sven Nordqvist och fortsätter:
– Jag är mycket Pettson, det är jag. Jag ansträngde mig inte för att hitta på något speciellt om den gubben. Han fick reagera och göra ungefär som jag själv skulle ha gjort. Lite överdrivet ibland, men i princip är det samma figur som jag.
Att han skulle hålla på med sin sista bok, eller att den till och med kanske redan är skriven, så tänker han aldrig. Det finns
alltid något nytt inom honom, den kreativiteten har inte mattats. När Sven Nordqvist säger det, blickar han upp mot rummet där han brukar sitta och teckna. Han tycker ju så mycket om det, att rita och måla sina bilder.
Ålder: 78 år.
Bor: Södermalm, Stockholm, och Yxlan utanför Norrtälje.
Familj: Gift med Eva. Två vuxna pojkar.
Är: Illustratör och barnboksförfattare och skapare av ”Pettson och Findus” och ”Nasse”.
Utbildning: Studerade till arkitekt vid Lunds tekniska högskola. Som examinerad arbetade han två år i yrket, sedan som lärare vid samma lärosäte.
Övrigt:
Fackligt Folkhögskolans utbildningsform under attack. Nu söker man nya representanter och nya krafter.
Krönika Oväntade möten dyker upp överallt. Och som Gertrud på seniorkursen säger, man behöver inte veta vad den andra personen heter, det är kul ändå. Sara Silfverskiöld skriver om bryne i läkarrocken, om våren och möten på folkhögskolan.
Lektionstipset Efter en tid som anställda vill de satsa på sig själva och ser kursen som en vändpunkt i livet. Det säger Marta Ruz, som är kursansvarig för Starta eget – kunden i fokus.
Porträtt Från Malmberget till Elfenbenskusten via Råsunda, England och Gröndal. Med många läktare, mål och möten på vägen. Journalisten Erik Nivas underhållande och allmänbildande resa i fotbollens spår fortsätter.
Reportage Min plan är att frilansa som reporter, så jag kommer säkert att synas i spalterna och på sajten även framöver. Anna-Karin Hallonsten tar över rodret som redaktör för tidningen Folkhögskolan. Hon har en mångårig bakgrund av att bevaka utbildningsfrågor, så jag känner mig trygg. Ha en härlig sommar!
Sveriges lärare Folkhögskolorna tvingas säga upp personal samtidigt som arbetsvillkoren för de som jobbar kvar blir allt tuffare, visar en ny rapport från Sveriges Lärare.– Våra medlemmar är oroliga för att utbildningsformen inte kommer att finnas kvar i framtiden, säger Åsa Fahlén, förbundsordförande.
Pedagogik Avatarer som inleder lektionen på arabiska, deltagare som kan välja undervisning på distans och lärare som fått utbildning i AI.Bona folkhögskola har kommit långt i digitaliseringen och det går självfallet att förena med folkhögskolans värderingar, menar rektorn Anneli Dahlqvist.– Våra deltagare gynnas av att undervisningen sker digitalt, vare sig de jobbar hemifrån eller på plats på skolan.
Krönika Jag tänker att vår uppgift som folkbildare är att navigera mellan utopi och vardag. Det skriver Benton Wolgers.
Reportage Praktik, konflikthantering och särskilt stöd. Det är viktiga delar i utbildningen till lärarassistent.– Deltagarna är taggade och vill ut och jobba i skolan. Låt oss använda dem, säger Kalle Bjelkefelt, kursansvarig på Östra Grevie folkhögskola.
Ledare Efter uppsägningsvågen av 250 kompetenta folkhögskollärare 2023 sitter Sveriges Lärare nu igen dagligen vid förhandlingsbordet för att hantera nästa våg nedskärningar. Det skriver Tomas Rosengren, ordförande för Sveriges Lärare Folkhögskola.
Undervisning Med en yrkesbakgrund inom olika områden vill de nu göra en insats som lärarassistent. Därför går de utbildningen på Östra Grevie Folkhögskola.– Det finns nog ingen klass i Sverige som inte skulle må bra av en lärarassistent, säger Felix Eklöf.
Undervisning Riksrevisionen visar att det finns brister i arbetet med att få arbetslösa med kort utbildning att börja studera.Folkhögskolan är viktig för denna grupp och skolorna är beredda på att göra mer, kommenterar Anna Ekström, ordförande för Rörelsefolkhögskolornas intresseorganisation.
Kompetensutveckling Ukrainska lärare ska ”jobbskugga” på folkhögskolor i Sverige.– Intresset är stort i Ukraina för vår folkbildningsmodell som ett sätt att stärka civilsamhället, säger Mats Ehn, sammankallande i ett nytt nätverk för stöd till folkbildning i det krigshärjade landet.
Nedskärningar Högre ersättning per studieplats i folkhögskolan och 3 000 fler platser. Det begär Folkbildningsrådet hos regeringen. Dessutom påpekas att den aviserade neddragningen till studieförbunden bör dras tillbaka.
Reportage Mellan Stockholm och Uppsala ligger Biskops-Arnö Folkhögskola. Det är här nya mål blir till och utveckling sker.
Nedskärningar Den pressade situationen med inställda kurser och risk för uppsägningar fortsätter för flera folkhögskolor i landet.– Det kommer att behövas stora omställningar och det märks naturligtvis, säger Yvonne Jonsson, arbetsplatsombud på Hellidens folkhögskola.
Krönika Varför ser vi inga populärkulturella projekt med skolan i centrum? Här finns massor att ösa ur. Hur påverkas studerandes situation till exempel av nedskärningar och av konflikter i arbetslaget.
Porträtt Luleå är trygghet och hemma för författaren och folkhögskoleveteranen Linda Jones. Trots att det är både blåsigt och fult. I hennes hyllade och stundtals ganska brutala bok ”De tar allt ifrån mig”, står tonåringar i Norrlands inland i centrum. Representation är viktigt, menar hon.
Skolfinansiering Folkbildningsrådet bjuder in folkhögskolorna att bidra med tankar och synpunkter i översynen av statsbidragssystemet.– Vi tar emot alla typer av inspel, säger Mats Bernerstedt, tillförordnad generalsekreterare på Folkbildningsrådet.
Reportage Dataspel är idag Sveriges största kulturexport. Och på Malmö folkhögskola har vitt skilda vägar tagit de 14 deltagarna till utbildningen för spelutvecklare. – Det är viktigt att det finns utbildningar på olika nivåer som öppnar vägar in i spelindustrin., säger Christoffer Stahre, som är kursansvarig.
Debatt Vi som verkar inom folkhögskolan har ett särskilt ansvar att utbilda inom AI och integrera teknologin i verksamheten. Vi möter många gånger människor som riskerar att bli efterlämnade. Det betonar Anneli Dahlqvist, rektor på Bona folkhögskola.
Lektionstipset Baka eget bröd, tillverka garn, lära sig om privatekonomi och göra budget. Det är några delar i profilen ”Lev billigt må bra” på allmän kurs på Malungs folkhögskola.
Ledare Jag fruktar att 2024 blir året då vi ser folkhögskolor gå under, detta i en tid då det borde vara tvärtom. Det skriver Tomas Rosengren, ordförande i Sveriges Lärare Folkhögskola.
Skolpolitik Att vända trenden så att fler får gå på folkhögskola, att kontroll och uppföljning blir väl balanserade och att tydliggöra folkhögskolans viktiga roll. Det är prioriterade frågor för landets folkhögskolor under det här året betonar två lärare och en rektor.
Digitalisering Folkhögskolor lyfts fram som viktiga för att trygga tillgången på arbetskraft i dataspelsbranschen. Det framgår i en ny rapport.
Arbetsmiljö Folkbildningen har fått en central roll i ett nytt stödmaterial för arbetet med demokrati i hela skolväsendet. Målet är att förebygga rasism och andra former av intolerans, öka tryggheten på skolan och utveckla undervisningen.
Annat Ändra i budgeten och för över pengar från yrkesvux till folkhögskolan. Den uppmaningen till regeringen kommer från Olle Westberg, generalsekreterare för Rörelsefolkhögskolornas intresseorganisation, i ett debattinlägg på Altinget.se
Kommunbudget Omkring 140 000 ungdomar varken studerar eller arbetar. Stödet som ges till gruppen varierar mellan kommunerna. En viktig aktör är folkhögskolan.
Nedskärningar Antalet platser på landets folkhögskolor minskas från 33 000 till 32 000. Folkbildningsrådet vill säkerställa folkhögskolornas möjlighet att fullgöra sitt utbildningsuppdrag med hög kvalitet.
Krönika Vem ska komma hem till dig på julafton? I en del familjer är saken avgjord i september medan det i andra skrynklas ut på julaftonens förmiddag. Hur som helst. Lycklig är den som har någon att fira jul med. Det skriver Sara Silfverskiöld.
Kriget i ukraina Hur ska ukrainska flyktingar snabbt komma i jobb? Utnyttja folkhögskolornas kompetens, menar Folkbildningsrådet som drivit ett framgångsrikt EU-projekt.– På Medlefors folkhögskola i Skellefteå utbildades 58 ukrainare, varav 53 fick jobb direkt efteråt, berättar Beatrice Gustafsson.Av totalt 1 400 deltagare i projektet har 900 jobb och 400 studerar vidare.
Reportage På skådespelar- och filmutbildningarna på Sigtuna folkhögskola är det högt tempo som gäller, med många produktioner och filmer. Det ger deltagarna både rutin och självförtroende.
Porträtt Hon är den sjätte läsambassadören i ordningen, utsedd av Kulturrådet. Nioosha Shams, poet och kulturskribent, vill få tonåringar att bli läsande eller skrivande personer, hon vill göra kulturvärlden till en mer välkomnande och inkluderande plats.
Krönika Det räcker inte att manifestera enbart för folkhögskolan, utan en mobilisering måste ske brett eftersom basen för den deltagande demokratiska infrastrukturen är i farozonen. Det skriver Benton Wolgers, lärare på Birkagårdens folkhögskola.
Debatt Ett år har nu gått sedan Chat GPT lanserades. Läraren och författaren Joakim Sveland skriver om att folkbildningen står starkt rustad i mötet med framtidens AI-skola.
Nedskärningar Folkhögskolor och studieförbund ser med stor oro på utvecklingen av statens finansiering av folkbildningen. I ett gemensamt upprop kräver de en hållbar finansiering. Vi vill ha långsiktiga spelregler, säger Olle Westberg, generalsekreterare i RIO.
Reportage Projektet Vägen inom folkhögskola ska leda till vidare studier eller arbete.– Det känns jättebra här med tanke på hur vi lär oss och hur kunskap värderas, säger Amanda Asplund, en av deltagarna på Strömbäcks folkhögskola.
Ledare Vi ska givetvis slåss på alla nivåer för ett större erkännande av Folkhögskolans roll och potential, men på varje skola ska vi slåss med våra metoder och vår pedagogiska frihet istället för att bli sittande ensamma i våra klassrum med växande grupper. Det skriver Tomas Rosengren, ordförande i Sveriges Lärare Folkhögskola.
Forskning Folkhögskolan har en oerhört viktig roll både för individen och för samhället i stort.Det betonar Ingela Bergmo Prvulovic, ny ledare för forskningsmiljön Livslångt lärande och t f centrumledare för Encell vid Jönköpings university.
Lektionstipset Skönlitteratur får klassrummet att expandera. Det säger läraren Daniel Svensson, som använder sex romaner i undervisningen och som låter deltagarna skriva granskande tidningsartiklar.
Pedagogik Nästa år får folkhögskolorna inte längre några pengar för att hålla kursen Svenska från dag ett för asylsökande.– Vi beklagar detta och bedömer att behovet av insatsen kvarstår, säger Anna-Carin Bylund, biträdande generalsekreterare på Folkbildningsrådet.
Pedagogik Mötet är centralt som pedagogiskt verktyg för lärare på folkhögskola. Men om deltagaren gör motstånd i att mötas kan det skapa en vilsenhet i lärarens pedagogiska praktik. Det visar forskaren Filippa Millenberg i en avhandling om undervisning på hantverkskurser.
Annat Sara Silfverskiöld om vänskap: Att gå på folkhögskola är inte bara plugg, att prata och lyssna är minst lika viktigt. Man kan också få vänner när man hjälper någon.
Utbildningspolitisk talesperson Med brister i skolan är folkhögskolan viktigare än någonsin. Folkbildningen ska vara grunden men den behövs även för kompetensförsörjning med olika yrkesutbildningar. Det var centrala synpunkter under en debatt på Folkhögskoleforum.
Krönika Folkhögskolans styrka är en helt annan, den går mycket djupare och är betydligt mer central för samhällsutvecklingen. Det skriver Hans Carstensen, folkhögskollärare och författare.
Skolutveckling Under en månad ska alla socialdemokratiska riksdagsledamöter besöka minst en folkhögskola var.– Vi vill stärka våra kunskaper om folkhögskolornas situation, säger Magnus Manhammar (S).
Lektionstipset En yta på 40 kvadratmeter. Mer behövs inte för att få drygt hundra kilo potatis. Det har deltagarna på Jönköpings folkhögskola fått räkna ut. De går på allmän kurs och har valt tillvalskursen ”Hållbart liv”.
Skolfinansiering Omkring hundra tusen deltagare går på folkhögskola. Och folkbildning inom studieförbund erbjuds i alla landet kommuner, visar en rapport. Samtidigt väntas stora neddragningar för folkbildningen.Det får stora konsekvenser för människors tillgång till bildning och utbildning i hela landet, kommenterar Maria Graner på Folkbildningsrådet.
Reportage Rent krasst har vi en regering som förlitar sig på ett nationalkonservativt parti som inte ser folkbildning som bra eller viktig, av olika anledningar. Det betonar Andreas Fejes, professor i vuxenpedagogik, som även driver ett ölbryggeri och musikstudio.
Sveriges lärare I en del regioner stoppades lärare och deltagare från att manifestation för folkhögskolan i förra veckan.– Regionerna är fria att bestämma vad de har för regelverk, säger Annica Wallenborg Flynn, verksamhetschef vid Offentligägda folkhögskolors intresseorganisation, OFI.