
Nästa år har Göran Greider bott i Årsta i 30 år. Han är omtyckt i sin stadsdel, så pass att han har ett eget lopp till sin ära, Greiderloppet.
Porträtt Aldrig står han still, han som har fått lära sig att kompromissa, Göran Greider. Det finns alltid en ledarartikel eller en bok att skriva, en debatt att ta ställning i.
Göran Greider kommer gående över Årsta torg, men utan hunden Stina den här gången. Han ber om ursäkt för att han är sen. Vi sätter oss i foajén i det hus där bland annat Vår teater/Kulturskolan, biblioteket, ett fik och en teatersalong också finns. Det är ett hus och en stadsdel som andas 1950-tal med dess framtidsdrömmar och tillförsikt. Men Årsta är också en stadsdel som växer så det knakar, nu 2022.
”Köp en latte då.” När jag erbjuder mig att bjuda honom på en kaffe har personalen redan räknat ut att drycken är till ”Göran”.
Han är lite slutkörd säger han. Dagen före var han i Vingåker för ett reportage för tidningen Vi där de förde samman honom med en annan S-stämplad son från bygden, Göran Persson. De blev förresten osams på hemvägen, men det är en annan historia.
Vi bor på varsin sida om Årstafältet i södra Stockholm och har setts vid flera tillfällen. Om man dessutom bor häromkring så är Göran Greider på något sätt en nästan lika naturlig del av vardagen som de hus, butiker och restauranger som finns här. Han är alltid i debatt, alltid i diskussion, alltid i konversation, vem han än träffar. Vi pratar om hur det byggs på fältet, om hur han önskar att det som byggs skulle bli en jättelik hyreshuspyramid, något riktigt originellt, och han funderar kring hur folkhögskolan har format inte minst det politiska Sverige.
– I Frankrike har man elitskolor. I Sverige har vi folkhögskolor och det är verkligen varandras motsatser. Folk får kliva in i en annan värld, vid sidan av samhället ett tag. Det ger, i bästa fall, en blandning av människor, en smältdegel och inte minst finns där en friare syn på pedagogik än i den vanliga skolan.
Den här morgonen har hans senaste bok recenserats i Dagens Nyheter. Han tycker att det är otrevligt, det är så han säger det, att bli recenserad.
– Många missar egenarten i det jag håller på med. Jag har ett sätt att skriva som består av rätt mycket utvikningar samtidigt som det finns ett centralt tema, essäistiskt på många sätt.
Nästa år har Göran Greider bott i Årsta i 30 år. Han är omtyckt i sin stadsdel, så pass att han har ett eget lopp till sin ära, Greiderloppet.
Göran Greider är poeten, författaren och trädgårdsälskaren som alltid har nära till sin inre punkare. Han bokdebuterade redan 1981 och har även ett avslappnat sätt att prata på som består av rätt många utvikningar. Utan att någonsin verka stressad är det som om hans hjärna alltid är på helvarv, alltid nyfiken och beredd, helt orädd inför att kasta sig över ett nytt ämne. I vilket fall som helst konstaterar han att kulturskribenter inte riktigt omfamnar att man/han pendlar mellan dagspolitik och litteratur. Men boken ”Stugland – En berättelse om Sverige” som det handlar om ”är mest en rolig och anspråkslös grej, inget stort verk”. Samtidigt har han en förmåga att, även om han är produktiv som få och öser ur sig politiska kommentarer i ett högt tempo, hamna rätt i vad folk pratar om. Ofta handlar det om stad kontra land, en låt oss kalla det för konflikt där han på något sätt tillhör båda lägren. Han har halva sitt liv i huset i byn Hagen i Dala-Floda i Dalarna och halva här i Årsta där han har bott sedan 1993.
– Jag har pendlat väldigt länge och fördelen är att det ger tillträde till två världar. Det har varit en stor sak för mig, att jag alltid får möjligheten att se frågor från två håll. Samtidigt tycker jag att vi inte ska överdriva det här med stad och land för jag tycker att klass är en viktigare faktor för att förstå saker och ting.
Men Göran Greider poängterar att risken finns att både staden och landsbygden romantiseras men att det definitivt finns skillnader mellan stad och landsbygd, att landsbygden länge har varit nedvärderad och att han har lätt att förstå företeelser som bensinupproret. ”Av den enkla anledningen att folk inte ens kan åka och handla till slut.”
– Och jag tänker på bonden som inte kan sova för att dieseln är så jäkla dyr. Man fattar vissa grejer som man kanske inte fattar om man inte bor på landet. Det finns en stor frustration.
Någon risk för att han skulle bli främling överallt, för att han reser så mycket, det tror han inte finns. Han känner sig hemma både i Årsta och i Hagen. Så nej, den risken, att han skulle känna sig utanför, är nog minimal, han är för social för det.
Han konstaterar också att det gör något med honom att han under halva året har naturen så nära sig. Han går i skogen, ser tranor, ser spår av lodjur.
– Samtidigt ser man också kalhyggen som man inte ser här. Det knapras ju på skogar och grönområden runt om i hela Stockholm också men jag tror att den akuta närheten till naturen och naturkrafterna är en viktig förutsättning för att man ska fatta ekologiska sammanhang.
Poeten Göran Greider vaknar när han berättar om hur det är när åskan går i Västerdalarna. Det KÄNNER man, ”det är fan vad det dundrar”. I staden är åskan inget speciellt.
Göran Greider har skrivit mer än 30 böcker, han har skrivit om Dan Andersson, om Joe Hill, om Olof Palme, om stil och politik, om musik och om och om igen om Sverige, om stad och land och om katter.
På kort tid drabbades han av två svåra sjukdomar. Först, i slutet av 2020, drabbades han av cancer som han behandlades för. Han återhämtade sig och friskförklarades för att sedan, ett år senare, åka på RS-virus som för de flesta bara blir en lätt förkylning. För Göran Greider tog det illa. Han fick hjärtstopp, blodförgiftning, organsvikt och dialysbehandling. Klen är han fortfarande, säger han, men han blir bara bättre och bättre.
– Jag låg i respirator i nio dagar och även under cancerbehandlingen så … ja, man är i händerna på omgivningen på något sätt. Dessutom var det pandemi så jag kunde inte ens gå ut i korridoren. Så det blev väldigt ödsligt alltihop. Min fru fick inte ens besöka mig eftersom det var besöksförbud. Men jag mådde bra av att skriva. Konstigt nog kom jag lite närmare min uppväxt och barndom på grund av sjukdomen.
Skrivandet och barndomsblickandet gav boken ”Barndomsbrunnen – en historia om sjukdom och minne i brutna rader” som kom ut i augusti förra året, bara några månader innan han blev sjuk igen.
– Det var fifty-fifty om jag skulle klara mig men det märkte inte jag något av.
Hans produktivitet har vi varit inne på, Göran Greider skriver debattartiklar och krönikor, han debatterar i radio och tv och ger ut minst en bok om året, ofta fler.
– Jag har aldrig upplevt det jag gör som arbete, även om jag livnär mig på det. Det brukar sägas att jag jobbar mycket men jag leker hela tiden. Det är den känslan jag har, det var rena fröjden att skriva om röda stugor, Falu rödfärg och dagens föränderliga politiska landskap.
Han understryker att han vill ta ställning, han vill yttra sig, han drivs av en intellektuell nyfikenhet. Men arbete är det inte. Möjligen är det arbete att, som han måste ibland, läsa ”trista rapporter från Riksrevisionen”.
Vad tror du att den femtonårige Göran hade tyckt om den du blev, om den du är i dag?
– Jag tror att han skulle ha tyckt att jag har blivit lite väl mesig och reformistisk. Vart tog den radikala socialismen och den radikala anarkismen vägen? När jag var ung var jag motståndare till allt och nu har jag insett att världen består av en massa kompromisser. Det svåra är att förstå att så måste det vara och samtidigt behålla sin ideologi, sin idévärld. Hur ska man kunna vara systemkritisk och samtidigt leva i det samhälle som man avskyr? Det är svårt men det är nog vad man måste göra.
Född: 12 december 1959.
Bor: I Årsta och i byn Hagen i Dala-Floda i Dalarna.
Familj: Hustrun Berit och dottern Ellen.
Är: Chefredaktör på Dalademokraten. Är också poet, författare och politisk debattör som dessutom skriver och föreläser mycket om trädgård och odling.
Utmärkelser under 2022: Priser som Sara Lidmanpriset och DN:s kritikerpris Lagercrantzen.
Fackligt Folkhögskolans utbildningsform under attack. Nu söker man nya representanter och nya krafter.
Krönika Oväntade möten dyker upp överallt. Och som Gertrud på seniorkursen säger, man behöver inte veta vad den andra personen heter, det är kul ändå. Sara Silfverskiöld skriver om bryne i läkarrocken, om våren och möten på folkhögskolan.
Lektionstipset Efter en tid som anställda vill de satsa på sig själva och ser kursen som en vändpunkt i livet. Det säger Marta Ruz, som är kursansvarig för Starta eget – kunden i fokus.
Porträtt Från Malmberget till Elfenbenskusten via Råsunda, England och Gröndal. Med många läktare, mål och möten på vägen. Journalisten Erik Nivas underhållande och allmänbildande resa i fotbollens spår fortsätter.
Reportage Min plan är att frilansa som reporter, så jag kommer säkert att synas i spalterna och på sajten även framöver. Anna-Karin Hallonsten tar över rodret som redaktör för tidningen Folkhögskolan. Hon har en mångårig bakgrund av att bevaka utbildningsfrågor, så jag känner mig trygg. Ha en härlig sommar!
Sveriges lärare Folkhögskolorna tvingas säga upp personal samtidigt som arbetsvillkoren för de som jobbar kvar blir allt tuffare, visar en ny rapport från Sveriges Lärare.– Våra medlemmar är oroliga för att utbildningsformen inte kommer att finnas kvar i framtiden, säger Åsa Fahlén, förbundsordförande.
Pedagogik Avatarer som inleder lektionen på arabiska, deltagare som kan välja undervisning på distans och lärare som fått utbildning i AI.Bona folkhögskola har kommit långt i digitaliseringen och det går självfallet att förena med folkhögskolans värderingar, menar rektorn Anneli Dahlqvist.– Våra deltagare gynnas av att undervisningen sker digitalt, vare sig de jobbar hemifrån eller på plats på skolan.
Krönika Jag tänker att vår uppgift som folkbildare är att navigera mellan utopi och vardag. Det skriver Benton Wolgers.
Reportage Praktik, konflikthantering och särskilt stöd. Det är viktiga delar i utbildningen till lärarassistent.– Deltagarna är taggade och vill ut och jobba i skolan. Låt oss använda dem, säger Kalle Bjelkefelt, kursansvarig på Östra Grevie folkhögskola.
Ledare Efter uppsägningsvågen av 250 kompetenta folkhögskollärare 2023 sitter Sveriges Lärare nu igen dagligen vid förhandlingsbordet för att hantera nästa våg nedskärningar. Det skriver Tomas Rosengren, ordförande för Sveriges Lärare Folkhögskola.
Undervisning Med en yrkesbakgrund inom olika områden vill de nu göra en insats som lärarassistent. Därför går de utbildningen på Östra Grevie Folkhögskola.– Det finns nog ingen klass i Sverige som inte skulle må bra av en lärarassistent, säger Felix Eklöf.
Undervisning Riksrevisionen visar att det finns brister i arbetet med att få arbetslösa med kort utbildning att börja studera.Folkhögskolan är viktig för denna grupp och skolorna är beredda på att göra mer, kommenterar Anna Ekström, ordförande för Rörelsefolkhögskolornas intresseorganisation.
Kompetensutveckling Ukrainska lärare ska ”jobbskugga” på folkhögskolor i Sverige.– Intresset är stort i Ukraina för vår folkbildningsmodell som ett sätt att stärka civilsamhället, säger Mats Ehn, sammankallande i ett nytt nätverk för stöd till folkbildning i det krigshärjade landet.
Nedskärningar Högre ersättning per studieplats i folkhögskolan och 3 000 fler platser. Det begär Folkbildningsrådet hos regeringen. Dessutom påpekas att den aviserade neddragningen till studieförbunden bör dras tillbaka.
Reportage Mellan Stockholm och Uppsala ligger Biskops-Arnö Folkhögskola. Det är här nya mål blir till och utveckling sker.
Nedskärningar Den pressade situationen med inställda kurser och risk för uppsägningar fortsätter för flera folkhögskolor i landet.– Det kommer att behövas stora omställningar och det märks naturligtvis, säger Yvonne Jonsson, arbetsplatsombud på Hellidens folkhögskola.
Krönika Varför ser vi inga populärkulturella projekt med skolan i centrum? Här finns massor att ösa ur. Hur påverkas studerandes situation till exempel av nedskärningar och av konflikter i arbetslaget.
Porträtt Luleå är trygghet och hemma för författaren och folkhögskoleveteranen Linda Jones. Trots att det är både blåsigt och fult. I hennes hyllade och stundtals ganska brutala bok ”De tar allt ifrån mig”, står tonåringar i Norrlands inland i centrum. Representation är viktigt, menar hon.
Skolfinansiering Folkbildningsrådet bjuder in folkhögskolorna att bidra med tankar och synpunkter i översynen av statsbidragssystemet.– Vi tar emot alla typer av inspel, säger Mats Bernerstedt, tillförordnad generalsekreterare på Folkbildningsrådet.
Reportage Dataspel är idag Sveriges största kulturexport. Och på Malmö folkhögskola har vitt skilda vägar tagit de 14 deltagarna till utbildningen för spelutvecklare. – Det är viktigt att det finns utbildningar på olika nivåer som öppnar vägar in i spelindustrin., säger Christoffer Stahre, som är kursansvarig.
Debatt Vi som verkar inom folkhögskolan har ett särskilt ansvar att utbilda inom AI och integrera teknologin i verksamheten. Vi möter många gånger människor som riskerar att bli efterlämnade. Det betonar Anneli Dahlqvist, rektor på Bona folkhögskola.
Lektionstipset Baka eget bröd, tillverka garn, lära sig om privatekonomi och göra budget. Det är några delar i profilen ”Lev billigt må bra” på allmän kurs på Malungs folkhögskola.
Ledare Jag fruktar att 2024 blir året då vi ser folkhögskolor gå under, detta i en tid då det borde vara tvärtom. Det skriver Tomas Rosengren, ordförande i Sveriges Lärare Folkhögskola.
Skolpolitik Att vända trenden så att fler får gå på folkhögskola, att kontroll och uppföljning blir väl balanserade och att tydliggöra folkhögskolans viktiga roll. Det är prioriterade frågor för landets folkhögskolor under det här året betonar två lärare och en rektor.
Digitalisering Folkhögskolor lyfts fram som viktiga för att trygga tillgången på arbetskraft i dataspelsbranschen. Det framgår i en ny rapport.
Arbetsmiljö Folkbildningen har fått en central roll i ett nytt stödmaterial för arbetet med demokrati i hela skolväsendet. Målet är att förebygga rasism och andra former av intolerans, öka tryggheten på skolan och utveckla undervisningen.
Annat Ändra i budgeten och för över pengar från yrkesvux till folkhögskolan. Den uppmaningen till regeringen kommer från Olle Westberg, generalsekreterare för Rörelsefolkhögskolornas intresseorganisation, i ett debattinlägg på Altinget.se
Kommunbudget Omkring 140 000 ungdomar varken studerar eller arbetar. Stödet som ges till gruppen varierar mellan kommunerna. En viktig aktör är folkhögskolan.
Nedskärningar Antalet platser på landets folkhögskolor minskas från 33 000 till 32 000. Folkbildningsrådet vill säkerställa folkhögskolornas möjlighet att fullgöra sitt utbildningsuppdrag med hög kvalitet.
Krönika Vem ska komma hem till dig på julafton? I en del familjer är saken avgjord i september medan det i andra skrynklas ut på julaftonens förmiddag. Hur som helst. Lycklig är den som har någon att fira jul med. Det skriver Sara Silfverskiöld.
Kriget i ukraina Hur ska ukrainska flyktingar snabbt komma i jobb? Utnyttja folkhögskolornas kompetens, menar Folkbildningsrådet som drivit ett framgångsrikt EU-projekt.– På Medlefors folkhögskola i Skellefteå utbildades 58 ukrainare, varav 53 fick jobb direkt efteråt, berättar Beatrice Gustafsson.Av totalt 1 400 deltagare i projektet har 900 jobb och 400 studerar vidare.
Reportage På skådespelar- och filmutbildningarna på Sigtuna folkhögskola är det högt tempo som gäller, med många produktioner och filmer. Det ger deltagarna både rutin och självförtroende.
Porträtt Hon är den sjätte läsambassadören i ordningen, utsedd av Kulturrådet. Nioosha Shams, poet och kulturskribent, vill få tonåringar att bli läsande eller skrivande personer, hon vill göra kulturvärlden till en mer välkomnande och inkluderande plats.
Krönika Det räcker inte att manifestera enbart för folkhögskolan, utan en mobilisering måste ske brett eftersom basen för den deltagande demokratiska infrastrukturen är i farozonen. Det skriver Benton Wolgers, lärare på Birkagårdens folkhögskola.
Debatt Ett år har nu gått sedan Chat GPT lanserades. Läraren och författaren Joakim Sveland skriver om att folkbildningen står starkt rustad i mötet med framtidens AI-skola.
Nedskärningar Folkhögskolor och studieförbund ser med stor oro på utvecklingen av statens finansiering av folkbildningen. I ett gemensamt upprop kräver de en hållbar finansiering. Vi vill ha långsiktiga spelregler, säger Olle Westberg, generalsekreterare i RIO.
Reportage Projektet Vägen inom folkhögskola ska leda till vidare studier eller arbete.– Det känns jättebra här med tanke på hur vi lär oss och hur kunskap värderas, säger Amanda Asplund, en av deltagarna på Strömbäcks folkhögskola.
Ledare Vi ska givetvis slåss på alla nivåer för ett större erkännande av Folkhögskolans roll och potential, men på varje skola ska vi slåss med våra metoder och vår pedagogiska frihet istället för att bli sittande ensamma i våra klassrum med växande grupper. Det skriver Tomas Rosengren, ordförande i Sveriges Lärare Folkhögskola.
Forskning Folkhögskolan har en oerhört viktig roll både för individen och för samhället i stort.Det betonar Ingela Bergmo Prvulovic, ny ledare för forskningsmiljön Livslångt lärande och t f centrumledare för Encell vid Jönköpings university.
Lektionstipset Skönlitteratur får klassrummet att expandera. Det säger läraren Daniel Svensson, som använder sex romaner i undervisningen och som låter deltagarna skriva granskande tidningsartiklar.
Pedagogik Nästa år får folkhögskolorna inte längre några pengar för att hålla kursen Svenska från dag ett för asylsökande.– Vi beklagar detta och bedömer att behovet av insatsen kvarstår, säger Anna-Carin Bylund, biträdande generalsekreterare på Folkbildningsrådet.
Pedagogik Mötet är centralt som pedagogiskt verktyg för lärare på folkhögskola. Men om deltagaren gör motstånd i att mötas kan det skapa en vilsenhet i lärarens pedagogiska praktik. Det visar forskaren Filippa Millenberg i en avhandling om undervisning på hantverkskurser.
Annat Sara Silfverskiöld om vänskap: Att gå på folkhögskola är inte bara plugg, att prata och lyssna är minst lika viktigt. Man kan också få vänner när man hjälper någon.
Utbildningspolitisk talesperson Med brister i skolan är folkhögskolan viktigare än någonsin. Folkbildningen ska vara grunden men den behövs även för kompetensförsörjning med olika yrkesutbildningar. Det var centrala synpunkter under en debatt på Folkhögskoleforum.
Krönika Folkhögskolans styrka är en helt annan, den går mycket djupare och är betydligt mer central för samhällsutvecklingen. Det skriver Hans Carstensen, folkhögskollärare och författare.
Skolutveckling Under en månad ska alla socialdemokratiska riksdagsledamöter besöka minst en folkhögskola var.– Vi vill stärka våra kunskaper om folkhögskolornas situation, säger Magnus Manhammar (S).
Lektionstipset En yta på 40 kvadratmeter. Mer behövs inte för att få drygt hundra kilo potatis. Det har deltagarna på Jönköpings folkhögskola fått räkna ut. De går på allmän kurs och har valt tillvalskursen ”Hållbart liv”.
Skolfinansiering Omkring hundra tusen deltagare går på folkhögskola. Och folkbildning inom studieförbund erbjuds i alla landet kommuner, visar en rapport. Samtidigt väntas stora neddragningar för folkbildningen.Det får stora konsekvenser för människors tillgång till bildning och utbildning i hela landet, kommenterar Maria Graner på Folkbildningsrådet.
Reportage Rent krasst har vi en regering som förlitar sig på ett nationalkonservativt parti som inte ser folkbildning som bra eller viktig, av olika anledningar. Det betonar Andreas Fejes, professor i vuxenpedagogik, som även driver ett ölbryggeri och musikstudio.
Sveriges lärare I en del regioner stoppades lärare och deltagare från att manifestation för folkhögskolan i förra veckan.– Regionerna är fria att bestämma vad de har för regelverk, säger Annica Wallenborg Flynn, verksamhetschef vid Offentligägda folkhögskolors intresseorganisation, OFI.