
Nioosha Shams är läsambassdör, författare och poet. I januari kommer hennes nya diktsamling.
Nioosha Shams är läsambassadör sedan ett år tillbaka. För att få fler unga och vuxna att läsa krävs en läsfrämjande politik, menar hon. Foto: Oskar Omne
Porträtt Hon är den sjätte läsambassadören i ordningen, utsedd av Kulturrådet. Nioosha Shams, poet och kulturskribent, vill få tonåringar att bli läsande eller skrivande personer, hon vill göra kulturvärlden till en mer välkomnande och inkluderande plats.
Det är högt i tak i Nioosha Shams andrahandslägenhet med loftsäng och tillhörande närmast magiskt färgglada trappa dit upp, på Söder. Fotografen Oskar Omne är lyrisk över ljuset som just i dag väller in genom det stora fönstret och ger ett extra skimmer åt den gröna väggen ovanför soffan. På väggen finns, bland annat, en filmaffisch som gör reklam för den iranska regissören Panah Panahis humoristiska flyktfilm Hit the road.
Sedan ett år tillbaka är Nioosha Shams läsambassadör, anställd av Kulturrådet. Hon är också författare och poet, hennes nya diktsamling kommer i januari och hon skriver om kultur i Aftonbladet.
T-shirten hon bär, matchar väggen bakom henne. Hon är barfota men plastsandalerna ligger under bordet.
Under årets ramadan lärde hon sig en viktig sak och den trivsamma lägenheten spelade en stor roll i det, liksom att hon tog bort alla sociala medier ur sitt liv. Hon började till slut njuta av att ha långtråkigt och bara ligga i soffan och stirra upp i taket. Att vara kreativ var hon för hungrig för men hon gick in i en ny läsperiod.
– Det var ingen vits att ha mobilen i närheten för jag visste att det inte hände något kul där. Mobilerna och sociala medier spelar absolut in i att vi vuxna inte kan läsa längre.
Nioosha Shams uttrycker sig oftast ganska mjukt men ibland tar hon i. Som när hon säger att hon ska vara ärlig. Att hon inte ens, innan hon själv blev utsedd till läsambassadör, visste att vi i Sverige hade en sådan. Hon lägger till att de flesta som faktiskt känner till uppdraget är personer som jobbar i bibliotek eller i skolor.
Jobbet som läsambassadör blir vad man gör det till, understryker hon, samtidigt som hon påpekar att det egentligen är viktigare att ett land bedriver en läsfrämjande politik än att man ska ha en läsambassadör.
Därmed inte sagt att hon inte lyser av både energi och tillfredsställelse när hon pratar om det arbete hon gör med ungdomar. Nioosha berättar om en sak som hände ett par veckor tidigare, en händelse som gjorde att hon tänkte: ”Det här, det är ju det som är mitt uppdrag, det jag i förväg hade tänkt skulle ske”.
– Det var poesikväll på Punkt Medis på Tranströmerbiblioteket (På Medborgarplatsen på Södermalm – red:s anm.). Vi hade bjudit in en massa olika poeter, det var öppen scen och samtal och en massa tonåringar var där. En av dem gick upp och läste en dikt skriven av en känd poet. En timme senare gick samma person upp igen och sa: ”Egentligen hade jag tänkt läsa en egen dikt men jag fegade ur förra gången. Nu känner jag mig modig för att jag för första gången har sett poeter som har samma bakgrund som jag. Jag visste inte att det fanns”.
Nioosha Shams är läsambassdör, författare och poet. I januari kommer hennes nya diktsamling.
Denna tonåring vågade läsa upp sin egen, väldigt personliga dikt och Nioosha Shams strålar när hon berättar om hur den unga poeten plötsligt fick mod, tro och hopp och sedan pratade med andra poeter, fick en bok.
– Mitt uppdrag är inte att försöka förändra det här landet, höja läsningen eller förändra statistiken på något sätt. Det kanske är möjligt men det är inte det som är poängen för mig. Men om jag kan få en tonåring att känna att den kan bli en läsande eller skrivande person, då har jag utfört mitt uppdrag. Det som hände på Medborgarplatsen gjorde det tydligt, att det vi gör faktiskt spelar roll.
Nioosha Shams visste när hon började sitt tvååriga uppdrag i september 2022, att hon ville fokusera på ungdomar, modersmål och flerspråkighet. Hon hörde av sig till Järvaskolan och Igelsta grundskola i Södertälje Enbacksskolan i Tensta kontaktade henne. Nu finns ungdomsrådet som består av nio 15-16-åringar som gör att hon känner sig både uppfylld , inspirerad och energisk när de har träffats. Plus att hon får en glimt av deras blick på läsning.
Själv har hon ”alltid” vetat att hon ville bli författare, hon har alltid brytt sig mycket om läsning och när hon får frågan om vad den femtionåriga versionen av henne skulle ha tyckt om den Nioosha blev, om den hon är i dag, då säger hon att det inte hade kunnat bli så mycket bättre. Hon bor i sin drömlägenhet, har världens finaste jobb, så fina vänner och har fått uppleva kärlek på en massa olika sätt.
– Det känns som de här framgångsrika sommarpratarna som bara har det så härligt och bra, skrattar hon.
Samtidigt har året som läsambassadör varit tungt och smärtsamt för henne på så sätt att många av de biblioteks- och läsfrämjandesammanhang hon har hamnat i, har gjort att hon har insett hur homogent det är.
– Jag kan gå på en bibliotekskonferens med 200 deltagare och vara den enda som inte är vit i rummet. Det saknas förebilder och det blir så svårt för till exempel de barn som jag jobbar med, att känna sig välkomna i den världen.
I början tänkte hon ofta: ”Vad är det här? Vad ska jag göra här?”. Men snart kom hon på att hon faktiskt inte måste vara i just de rummen. Hon kan skapa andra sorters rum. När Nioosha Shams har tagit upp det hon ser som ett problem, med till exempel bibliotekarier, har hon mötts av tunga suckar och ”Ja, det är så tråkigt men det är så det är”.
– Men det går att förändra. Ta in en praktikant från området, någon som inte är vit. Det kan vara det som behövs för att hen ska vilja plugga till bibliotekarie. Det är så viktigt att få känna sig speglad, att se någon som liknar en själv, oavsett om den är basketspelare, jurist eller författare.
Vägen till den etablerade kulturarbetare hon är i dag har gått via skrivarlinjen på Ölands folkhögskola och författarskolan på Biskops Arnö. Dessutom har hon varit lärare på skrivkurser på Kvinnofolkhögskolan i Göteborg.
– På Biskops Arnö kom jag in i en klass med den största mångfalden av alla klasser jag någonsin har gått i. Jag lärde mig att vara lekfull och att våga skriva på en massa olika sätt. Jag hade den bästa tiden i mitt liv där. Det var som att vara en del av en liten sekt.
När Nioosha Shams säger det så pekar hon glatt och kanske lite, lite generat på en liten tatuering som hon kallar för en sekttatuering. Där på Biskops Arnö insåg hon som hyllar folkhögskolan som skolform, att utbildning kan se ut på så många olika sätt och senare när hon själv var lärare förstod hon att eleverna lär sig lika mycket av läraren som läraren lär sig av eleverna.
En sak som hon är stolt över, en sak som går hand i hand med ungdomsrådet hon har skapat som läsambassadör, är podden Skriv om oss. I podden, som hon vill ska kunna användas som undervisningsmaterial, hörs både hon själv och representanter från ungdomsrådet, men också författare som Moa Backe Åstot och Nora Khalil och spoken word-poeten Yolanda Aurora Bohm Ramirez.
– Jag vill få biblioteken att inrätta egna ungdomsråd. För det är den vanligaste frågan jag får av bibliotekspersonal: ”Hur får man ungdomar att läsa? Vad kan vi göra? Hur kan vi jobba med ungdomar?”. Jag måste komma på hur jag ska få biblioteken att göra det, att ta in några ungdomar en gång i månaden, det kostar inte mycket. Och innan jag slutar som läsambassadör vill jag också producera en antologi där ungdomar får skriva texter.
Nioosha Shams.
Född den 20 augusti 1996.
Född i Malmö men uppvuxen i Stockholm med föräldrar från Iran.
Aktuell: Som läsambassadör och med ny diktsamling i januari.
Är: Poet, författare och kulturkritiker i Aftonbladet.
Tidslinje:
2023: Skriver på Svensk biblioteksförenings hemsida och tar strid. Mot bristen på mångfald bland bibliotekarier och bibliotekspersonal.
2022: Blir läsambassadör.
2021: Börjar skriva på Aftonbladets kultursidor.
2020: Romandebuterar med ”Om det regnar i Ahvaz”.
2018: Medverkar på Stockholms internationella poesifestival.
2018: Gick författarskolan på Biskops Arnö folkhögskola.
2017: Gick skrivarlinjen på Ölands folkhögskola.
2016: Kommer trea i tävlingen Tensta konsthalls textpris för texten En värld som färgas röd.
Fackligt Folkhögskolans utbildningsform under attack. Nu söker man nya representanter och nya krafter.
Krönika Oväntade möten dyker upp överallt. Och som Gertrud på seniorkursen säger, man behöver inte veta vad den andra personen heter, det är kul ändå. Sara Silfverskiöld skriver om bryne i läkarrocken, om våren och möten på folkhögskolan.
Lektionstipset Efter en tid som anställda vill de satsa på sig själva och ser kursen som en vändpunkt i livet. Det säger Marta Ruz, som är kursansvarig för Starta eget – kunden i fokus.
Porträtt Från Malmberget till Elfenbenskusten via Råsunda, England och Gröndal. Med många läktare, mål och möten på vägen. Journalisten Erik Nivas underhållande och allmänbildande resa i fotbollens spår fortsätter.
Reportage Min plan är att frilansa som reporter, så jag kommer säkert att synas i spalterna och på sajten även framöver. Anna-Karin Hallonsten tar över rodret som redaktör för tidningen Folkhögskolan. Hon har en mångårig bakgrund av att bevaka utbildningsfrågor, så jag känner mig trygg. Ha en härlig sommar!
Sveriges lärare Folkhögskolorna tvingas säga upp personal samtidigt som arbetsvillkoren för de som jobbar kvar blir allt tuffare, visar en ny rapport från Sveriges Lärare.– Våra medlemmar är oroliga för att utbildningsformen inte kommer att finnas kvar i framtiden, säger Åsa Fahlén, förbundsordförande.
Pedagogik Avatarer som inleder lektionen på arabiska, deltagare som kan välja undervisning på distans och lärare som fått utbildning i AI.Bona folkhögskola har kommit långt i digitaliseringen och det går självfallet att förena med folkhögskolans värderingar, menar rektorn Anneli Dahlqvist.– Våra deltagare gynnas av att undervisningen sker digitalt, vare sig de jobbar hemifrån eller på plats på skolan.
Krönika Jag tänker att vår uppgift som folkbildare är att navigera mellan utopi och vardag. Det skriver Benton Wolgers.
Reportage Praktik, konflikthantering och särskilt stöd. Det är viktiga delar i utbildningen till lärarassistent.– Deltagarna är taggade och vill ut och jobba i skolan. Låt oss använda dem, säger Kalle Bjelkefelt, kursansvarig på Östra Grevie folkhögskola.
Ledare Efter uppsägningsvågen av 250 kompetenta folkhögskollärare 2023 sitter Sveriges Lärare nu igen dagligen vid förhandlingsbordet för att hantera nästa våg nedskärningar. Det skriver Tomas Rosengren, ordförande för Sveriges Lärare Folkhögskola.
Undervisning Med en yrkesbakgrund inom olika områden vill de nu göra en insats som lärarassistent. Därför går de utbildningen på Östra Grevie Folkhögskola.– Det finns nog ingen klass i Sverige som inte skulle må bra av en lärarassistent, säger Felix Eklöf.
Undervisning Riksrevisionen visar att det finns brister i arbetet med att få arbetslösa med kort utbildning att börja studera.Folkhögskolan är viktig för denna grupp och skolorna är beredda på att göra mer, kommenterar Anna Ekström, ordförande för Rörelsefolkhögskolornas intresseorganisation.
Kompetensutveckling Ukrainska lärare ska ”jobbskugga” på folkhögskolor i Sverige.– Intresset är stort i Ukraina för vår folkbildningsmodell som ett sätt att stärka civilsamhället, säger Mats Ehn, sammankallande i ett nytt nätverk för stöd till folkbildning i det krigshärjade landet.
Nedskärningar Högre ersättning per studieplats i folkhögskolan och 3 000 fler platser. Det begär Folkbildningsrådet hos regeringen. Dessutom påpekas att den aviserade neddragningen till studieförbunden bör dras tillbaka.
Reportage Mellan Stockholm och Uppsala ligger Biskops-Arnö Folkhögskola. Det är här nya mål blir till och utveckling sker.
Nedskärningar Den pressade situationen med inställda kurser och risk för uppsägningar fortsätter för flera folkhögskolor i landet.– Det kommer att behövas stora omställningar och det märks naturligtvis, säger Yvonne Jonsson, arbetsplatsombud på Hellidens folkhögskola.
Krönika Varför ser vi inga populärkulturella projekt med skolan i centrum? Här finns massor att ösa ur. Hur påverkas studerandes situation till exempel av nedskärningar och av konflikter i arbetslaget.
Porträtt Luleå är trygghet och hemma för författaren och folkhögskoleveteranen Linda Jones. Trots att det är både blåsigt och fult. I hennes hyllade och stundtals ganska brutala bok ”De tar allt ifrån mig”, står tonåringar i Norrlands inland i centrum. Representation är viktigt, menar hon.
Skolfinansiering Folkbildningsrådet bjuder in folkhögskolorna att bidra med tankar och synpunkter i översynen av statsbidragssystemet.– Vi tar emot alla typer av inspel, säger Mats Bernerstedt, tillförordnad generalsekreterare på Folkbildningsrådet.
Reportage Dataspel är idag Sveriges största kulturexport. Och på Malmö folkhögskola har vitt skilda vägar tagit de 14 deltagarna till utbildningen för spelutvecklare. – Det är viktigt att det finns utbildningar på olika nivåer som öppnar vägar in i spelindustrin., säger Christoffer Stahre, som är kursansvarig.
Debatt Vi som verkar inom folkhögskolan har ett särskilt ansvar att utbilda inom AI och integrera teknologin i verksamheten. Vi möter många gånger människor som riskerar att bli efterlämnade. Det betonar Anneli Dahlqvist, rektor på Bona folkhögskola.
Lektionstipset Baka eget bröd, tillverka garn, lära sig om privatekonomi och göra budget. Det är några delar i profilen ”Lev billigt må bra” på allmän kurs på Malungs folkhögskola.
Ledare Jag fruktar att 2024 blir året då vi ser folkhögskolor gå under, detta i en tid då det borde vara tvärtom. Det skriver Tomas Rosengren, ordförande i Sveriges Lärare Folkhögskola.
Skolpolitik Att vända trenden så att fler får gå på folkhögskola, att kontroll och uppföljning blir väl balanserade och att tydliggöra folkhögskolans viktiga roll. Det är prioriterade frågor för landets folkhögskolor under det här året betonar två lärare och en rektor.
Digitalisering Folkhögskolor lyfts fram som viktiga för att trygga tillgången på arbetskraft i dataspelsbranschen. Det framgår i en ny rapport.
Arbetsmiljö Folkbildningen har fått en central roll i ett nytt stödmaterial för arbetet med demokrati i hela skolväsendet. Målet är att förebygga rasism och andra former av intolerans, öka tryggheten på skolan och utveckla undervisningen.
Annat Ändra i budgeten och för över pengar från yrkesvux till folkhögskolan. Den uppmaningen till regeringen kommer från Olle Westberg, generalsekreterare för Rörelsefolkhögskolornas intresseorganisation, i ett debattinlägg på Altinget.se
Kommunbudget Omkring 140 000 ungdomar varken studerar eller arbetar. Stödet som ges till gruppen varierar mellan kommunerna. En viktig aktör är folkhögskolan.
Nedskärningar Antalet platser på landets folkhögskolor minskas från 33 000 till 32 000. Folkbildningsrådet vill säkerställa folkhögskolornas möjlighet att fullgöra sitt utbildningsuppdrag med hög kvalitet.
Krönika Vem ska komma hem till dig på julafton? I en del familjer är saken avgjord i september medan det i andra skrynklas ut på julaftonens förmiddag. Hur som helst. Lycklig är den som har någon att fira jul med. Det skriver Sara Silfverskiöld.
Kriget i ukraina Hur ska ukrainska flyktingar snabbt komma i jobb? Utnyttja folkhögskolornas kompetens, menar Folkbildningsrådet som drivit ett framgångsrikt EU-projekt.– På Medlefors folkhögskola i Skellefteå utbildades 58 ukrainare, varav 53 fick jobb direkt efteråt, berättar Beatrice Gustafsson.Av totalt 1 400 deltagare i projektet har 900 jobb och 400 studerar vidare.
Reportage På skådespelar- och filmutbildningarna på Sigtuna folkhögskola är det högt tempo som gäller, med många produktioner och filmer. Det ger deltagarna både rutin och självförtroende.
Porträtt Hon är den sjätte läsambassadören i ordningen, utsedd av Kulturrådet. Nioosha Shams, poet och kulturskribent, vill få tonåringar att bli läsande eller skrivande personer, hon vill göra kulturvärlden till en mer välkomnande och inkluderande plats.
Krönika Det räcker inte att manifestera enbart för folkhögskolan, utan en mobilisering måste ske brett eftersom basen för den deltagande demokratiska infrastrukturen är i farozonen. Det skriver Benton Wolgers, lärare på Birkagårdens folkhögskola.
Debatt Ett år har nu gått sedan Chat GPT lanserades. Läraren och författaren Joakim Sveland skriver om att folkbildningen står starkt rustad i mötet med framtidens AI-skola.
Nedskärningar Folkhögskolor och studieförbund ser med stor oro på utvecklingen av statens finansiering av folkbildningen. I ett gemensamt upprop kräver de en hållbar finansiering. Vi vill ha långsiktiga spelregler, säger Olle Westberg, generalsekreterare i RIO.
Reportage Projektet Vägen inom folkhögskola ska leda till vidare studier eller arbete.– Det känns jättebra här med tanke på hur vi lär oss och hur kunskap värderas, säger Amanda Asplund, en av deltagarna på Strömbäcks folkhögskola.
Ledare Vi ska givetvis slåss på alla nivåer för ett större erkännande av Folkhögskolans roll och potential, men på varje skola ska vi slåss med våra metoder och vår pedagogiska frihet istället för att bli sittande ensamma i våra klassrum med växande grupper. Det skriver Tomas Rosengren, ordförande i Sveriges Lärare Folkhögskola.
Forskning Folkhögskolan har en oerhört viktig roll både för individen och för samhället i stort.Det betonar Ingela Bergmo Prvulovic, ny ledare för forskningsmiljön Livslångt lärande och t f centrumledare för Encell vid Jönköpings university.
Lektionstipset Skönlitteratur får klassrummet att expandera. Det säger läraren Daniel Svensson, som använder sex romaner i undervisningen och som låter deltagarna skriva granskande tidningsartiklar.
Pedagogik Nästa år får folkhögskolorna inte längre några pengar för att hålla kursen Svenska från dag ett för asylsökande.– Vi beklagar detta och bedömer att behovet av insatsen kvarstår, säger Anna-Carin Bylund, biträdande generalsekreterare på Folkbildningsrådet.
Pedagogik Mötet är centralt som pedagogiskt verktyg för lärare på folkhögskola. Men om deltagaren gör motstånd i att mötas kan det skapa en vilsenhet i lärarens pedagogiska praktik. Det visar forskaren Filippa Millenberg i en avhandling om undervisning på hantverkskurser.
Annat Sara Silfverskiöld om vänskap: Att gå på folkhögskola är inte bara plugg, att prata och lyssna är minst lika viktigt. Man kan också få vänner när man hjälper någon.
Utbildningspolitisk talesperson Med brister i skolan är folkhögskolan viktigare än någonsin. Folkbildningen ska vara grunden men den behövs även för kompetensförsörjning med olika yrkesutbildningar. Det var centrala synpunkter under en debatt på Folkhögskoleforum.
Krönika Folkhögskolans styrka är en helt annan, den går mycket djupare och är betydligt mer central för samhällsutvecklingen. Det skriver Hans Carstensen, folkhögskollärare och författare.
Skolutveckling Under en månad ska alla socialdemokratiska riksdagsledamöter besöka minst en folkhögskola var.– Vi vill stärka våra kunskaper om folkhögskolornas situation, säger Magnus Manhammar (S).
Lektionstipset En yta på 40 kvadratmeter. Mer behövs inte för att få drygt hundra kilo potatis. Det har deltagarna på Jönköpings folkhögskola fått räkna ut. De går på allmän kurs och har valt tillvalskursen ”Hållbart liv”.
Skolfinansiering Omkring hundra tusen deltagare går på folkhögskola. Och folkbildning inom studieförbund erbjuds i alla landet kommuner, visar en rapport. Samtidigt väntas stora neddragningar för folkbildningen.Det får stora konsekvenser för människors tillgång till bildning och utbildning i hela landet, kommenterar Maria Graner på Folkbildningsrådet.
Reportage Rent krasst har vi en regering som förlitar sig på ett nationalkonservativt parti som inte ser folkbildning som bra eller viktig, av olika anledningar. Det betonar Andreas Fejes, professor i vuxenpedagogik, som även driver ett ölbryggeri och musikstudio.
Sveriges lärare I en del regioner stoppades lärare och deltagare från att manifestation för folkhögskolan i förra veckan.– Regionerna är fria att bestämma vad de har för regelverk, säger Annica Wallenborg Flynn, verksamhetschef vid Offentligägda folkhögskolors intresseorganisation, OFI.