
Charlotta Björcks liv har gått både i dur och moll. Foto: Folkets bio.
Skådespelaren och komikern Charlotta Björck har gått på Högalids folkhögskola. Nu är hon högaktuell, på flera fronter. Foto: Folkets bio.
Porträtt Nu syns Charlotta Björck både i Mello-cirkusens efterfestprogram och i dokumentären ”Jag ska bara gråta lite först”. Hon anser att två saker borde vara obligatoriska i livets utbildning: Att arbeta inom vården och att gå på folkhögskola.
Om några dagar är det sändning i Jönköping när Melodifestivalen har nått dit. Charlotta Björck ska intervjua artisterna backstage och den här dagen ägnar hon sig åt ”banala saker”. Som att fixa sina naglar, prova kläder och skicka bilder på dem till sin stylist och att beta av intervjuer som den här, och digitala möten.
Hon föddes i Halland, det är där hon har sina rötter, säger hon. Sedan flyttade Charlotta med familjen till Nybro när hon var fem år gammal och nu har hon bott länge, sexton år, i Malmö.
– Jag hade en jättebra uppväxt i Nybro men vi var en inflyttad familj och det gjorde nog att jag alltid kände mig lite malplacerad. Mina vänner var födda där, deras farmor och farfar jobbade på bruket. Hela deras liv och deras kultur fanns där. Vi var en stor och brötig familj som flyttade in i ett redan existerande samhälle, säger Charlotta Björck.
På något sätt kände hon alltid att hon skulle ta sig därifrån. Nybro och sedan Kalmar var mest som en mellanlandning.
Charlotta Björcks liv har gått både i dur och moll. Foto: Folkets bio.
Vad tror du att den femtonåriga versionen av dig skulle tycka om den du är i dag, om det du gör i dag?
– Jag tror att femtonåringen skulle tycka att jag är rätt ball, faktiskt. Det jag gör nu är ju det jag drömde om att göra. Och jag visste nog rätt tidigt att jag inte ville ta mig dit på ett sätt som förväntades av mig. Jag skulle bara komma dit till slut ändå.
Charlotta Björck började med teater redan som barn, höll på att lattja, som hon säger det, och fick positiva reaktioner när hon gjorde det. Hon blev bekräftad i något hon ”bara gjorde”, för att det var naturligt för henne. Hon drar paralleller till sin egen dotter Bim, sju år, som ritar och målar hela tiden. Bim ritar på, ritar fel, ritar rätt, löser problem hon hamnar i och för henne är det helt självklart just nu, att konstnär, det ska hon bli.
Det är en styrka att kunna anpassa sig efter människor och att vilja se saker ur deras perspektiv.
Sedan sex år tillbaka, mer om det snart, är Charlotta frilansande komiker och skådespelare. Vissa jobb är ”jätteutmanande” och konstnärligt och integritetsmässigt helt i linje med vad hon vill göra och hur hon vill uttrycka sig. Andra uppdrag är mer av brödfödejobb, sådant hon kanske mest gör för att få in pengar. Men allt fler jobb får henne att känna att hon får ut sin fulla potential, eller möjligen att hon verkligen får utmana sig själv.
Den fjortonde mars är det biopremiär för den Ellen Fiske-regisserade dokumentärfilmen ”Jag ska bara gråta lite först”. Från början var tanken att det skulle bli ett ”K special”, en SVT-dokumentär med kulturarbetaren Charlotta Björck i fokus. Hon är verkligen i centrum i filmen, hon och familjen, de två barnen och deras pappa, Johannes, men med tiden blev det något annat än en renodlad kulturdokumentär.
Dokumentären "Jag ska bara gråta lite först”, om Charlotta Björck, blev mer personlig än det var tänkt från början.
Dokumentären följer henne när hon precis har lämnat sitt jobb i vården, som personlig assistent. Det är under de fyra åren som filmen skildrar som det lossnar för Charlotta Björck i underhållningsbranschen. Hon gör humorserien ”Charlotta x 8” på SVT och hon får en roll i den tredje säsongen av dramaserien ”Tunna blå linjen”. Men det händer saker i familjen samtidigt och det får vi följa i filmen på ett närgånget men ändå varsamt skildrat vis.
– Det är inte så sensationellt, det är bara ett helt vanligt jävla liv. Det händer inte så mycket mer i filmen än att livet pågår och utvecklas. Det tycker jag är fint, säger Charlotta Björck.
Men hon poängterar att filmen som är full av kämpande och ”ledsen”, som slutar i dur och moll om vartannat, känns avlägsen på ett sätt. Ett år har gått sedan de slutade filma och nu har saker fallit på plats. Hon känner sig som en helt annan människa, en mycket mer harmonisk sådan.
Charlotta Björck hade en roll i filmen ”Tack & förlåt” och hon har medverkat i flera barnprogram, i ”Bäst i test” och i Kalle Lindhs ”Helikopterrevyn – En bättre utsikt”, i Malmö.
Att hon säger sig ha landat i frilanslivet hör också ihop med den där harmonin. Hon vet vad hon trivs med och vad hon ska undvika. Nu har hon insett att hon är en lagmänniska, en som tycker om att ha folk omkring sig, en som vill vara en del av ett kollektiv.
Vissa jobb är ”jätteutmanande”, andra uppdrag är mer brödfödejobb, berättar hon. Bild: Folkets bio.
Vi vrider tillbaka klockan till ungefär millennieskiftet. I Nybro fanns något som hette flitpeng och när det i skolan blev uppenbart att Charlotta, som hon säger det nu: ”kanske inte hängde i de allra bästa crowdsen”, steppade kommunen in. Hon fick ett sommarjobb så att hon skulle ha en sysselsättning på sommarlovet, i stället för att hänga i Badhusparken med missbrukare och folk i 30-årsåldern. Så Charlotta Björck klev in på ett äldreboende och jobbade fyra veckor sin första sommar.
– Det var helt världsomvälvande för mig, jag blev tagen på allvar. Min chef litade på mig, gav mig uppgifter. Och jag älskade mina tanter och göbbar, jag märkte att jag kunde få dem att vara bekväma med mig. Jag kunde vara flexibel gentemot de olika äldres sociala behov.
Den sommaren blev inkörsporten till ett arbetsliv inom äldrevården och personlig assistans och Charlotta Björck berättar om ett samtal hon hade med en gammal kollega.
– På något sätt borde det ingå i livets utbildning, att man åtminstone någon sommar eller någon period, får jobba med människor, får möta människor som är i behov av hjälp och stöd. Det är en styrka att kunna anpassa sig efter människor och att vilja se saker ur deras perspektiv, att vara hjälpsam, att vilja folk väl. Det har präglat mig som människa, säger Charlotta Björck som lägger till att hon är väldigt glad för åren i vården och att de har varit hennes skola.
Högalids folkhögskola var fantastisk.
Men åren på ”folkis”, på Högalids folkhögskola i Kalmar, har också format henne. Att gå på folkhögskola, det borde också ingå i den där livsutbildningen hon talade om nyss, menar hon. Hon gick ut gymnasiet med ”tveksamma” betyg och efter det sökte hon sig till Högalids folkhögskola och gick först allmän linje med inriktning sång. Charlotta Björck beskriver det året som ”alldeles underbart fantastiskt”.
År två på skolan gick hon musiklinjen.
– Jag brukar säga att typ 90 procent av alla relationer som jag har i dag, har en eller annan anknytning till mina år på Högalid. Det var väldigt viktiga år av mitt liv. Och destruktiva år. Det var mycket fest.
Hon berättar om hur hon efter att ha varit vilse, först fångades upp i klustret av andra teatermänniskor på gymnasiet. Där blev hon hel som människa och insåg att hon inte är ensam på jorden om att vara som hon.
Sedan kom hon in på Högalid och träffade människor som var passionerade kring samma saker som hon. Hon talar länge om gemenskapen.
– Jag tror att det är väldigt karaktärsbildande att få vara i ett sammanhang där det finns så mycket kreativ frihet, samtidigt som det finns ramar och regler.
Charlotta Björck påpekar att hon bara har gått kreativa utbildningar på folkhögskola, att hon inte vet hur andra inriktningar är.
– Men att få vara i konsten och stöta och blöta med andra sådana själar, det har varit väldigt betydelsefullt för mig!
Ålder: 40 år den 6 maj.
Bor: Malmö.
Familj: Två barn.
Är: Skådespelare och komiker.
Aktuell: I dokumentärfilmen ”Jag ska bara gråta lite först” och som backstage-intervjuare i Mello.
Fackligt Folkhögskolans utbildningsform under attack. Nu söker man nya representanter och nya krafter.
Krönika Oväntade möten dyker upp överallt. Och som Gertrud på seniorkursen säger, man behöver inte veta vad den andra personen heter, det är kul ändå. Sara Silfverskiöld skriver om bryne i läkarrocken, om våren och möten på folkhögskolan.
Lektionstipset Efter en tid som anställda vill de satsa på sig själva och ser kursen som en vändpunkt i livet. Det säger Marta Ruz, som är kursansvarig för Starta eget – kunden i fokus.
Porträtt Från Malmberget till Elfenbenskusten via Råsunda, England och Gröndal. Med många läktare, mål och möten på vägen. Journalisten Erik Nivas underhållande och allmänbildande resa i fotbollens spår fortsätter.
Reportage Min plan är att frilansa som reporter, så jag kommer säkert att synas i spalterna och på sajten även framöver. Anna-Karin Hallonsten tar över rodret som redaktör för tidningen Folkhögskolan. Hon har en mångårig bakgrund av att bevaka utbildningsfrågor, så jag känner mig trygg. Ha en härlig sommar!
Sveriges lärare Folkhögskolorna tvingas säga upp personal samtidigt som arbetsvillkoren för de som jobbar kvar blir allt tuffare, visar en ny rapport från Sveriges Lärare.– Våra medlemmar är oroliga för att utbildningsformen inte kommer att finnas kvar i framtiden, säger Åsa Fahlén, förbundsordförande.
Pedagogik Avatarer som inleder lektionen på arabiska, deltagare som kan välja undervisning på distans och lärare som fått utbildning i AI.Bona folkhögskola har kommit långt i digitaliseringen och det går självfallet att förena med folkhögskolans värderingar, menar rektorn Anneli Dahlqvist.– Våra deltagare gynnas av att undervisningen sker digitalt, vare sig de jobbar hemifrån eller på plats på skolan.
Krönika Jag tänker att vår uppgift som folkbildare är att navigera mellan utopi och vardag. Det skriver Benton Wolgers.
Reportage Praktik, konflikthantering och särskilt stöd. Det är viktiga delar i utbildningen till lärarassistent.– Deltagarna är taggade och vill ut och jobba i skolan. Låt oss använda dem, säger Kalle Bjelkefelt, kursansvarig på Östra Grevie folkhögskola.
Ledare Efter uppsägningsvågen av 250 kompetenta folkhögskollärare 2023 sitter Sveriges Lärare nu igen dagligen vid förhandlingsbordet för att hantera nästa våg nedskärningar. Det skriver Tomas Rosengren, ordförande för Sveriges Lärare Folkhögskola.
Undervisning Med en yrkesbakgrund inom olika områden vill de nu göra en insats som lärarassistent. Därför går de utbildningen på Östra Grevie Folkhögskola.– Det finns nog ingen klass i Sverige som inte skulle må bra av en lärarassistent, säger Felix Eklöf.
Undervisning Riksrevisionen visar att det finns brister i arbetet med att få arbetslösa med kort utbildning att börja studera.Folkhögskolan är viktig för denna grupp och skolorna är beredda på att göra mer, kommenterar Anna Ekström, ordförande för Rörelsefolkhögskolornas intresseorganisation.
Kompetensutveckling Ukrainska lärare ska ”jobbskugga” på folkhögskolor i Sverige.– Intresset är stort i Ukraina för vår folkbildningsmodell som ett sätt att stärka civilsamhället, säger Mats Ehn, sammankallande i ett nytt nätverk för stöd till folkbildning i det krigshärjade landet.
Nedskärningar Högre ersättning per studieplats i folkhögskolan och 3 000 fler platser. Det begär Folkbildningsrådet hos regeringen. Dessutom påpekas att den aviserade neddragningen till studieförbunden bör dras tillbaka.
Reportage Mellan Stockholm och Uppsala ligger Biskops-Arnö Folkhögskola. Det är här nya mål blir till och utveckling sker.
Nedskärningar Den pressade situationen med inställda kurser och risk för uppsägningar fortsätter för flera folkhögskolor i landet.– Det kommer att behövas stora omställningar och det märks naturligtvis, säger Yvonne Jonsson, arbetsplatsombud på Hellidens folkhögskola.
Krönika Varför ser vi inga populärkulturella projekt med skolan i centrum? Här finns massor att ösa ur. Hur påverkas studerandes situation till exempel av nedskärningar och av konflikter i arbetslaget.
Porträtt Luleå är trygghet och hemma för författaren och folkhögskoleveteranen Linda Jones. Trots att det är både blåsigt och fult. I hennes hyllade och stundtals ganska brutala bok ”De tar allt ifrån mig”, står tonåringar i Norrlands inland i centrum. Representation är viktigt, menar hon.
Skolfinansiering Folkbildningsrådet bjuder in folkhögskolorna att bidra med tankar och synpunkter i översynen av statsbidragssystemet.– Vi tar emot alla typer av inspel, säger Mats Bernerstedt, tillförordnad generalsekreterare på Folkbildningsrådet.
Reportage Dataspel är idag Sveriges största kulturexport. Och på Malmö folkhögskola har vitt skilda vägar tagit de 14 deltagarna till utbildningen för spelutvecklare. – Det är viktigt att det finns utbildningar på olika nivåer som öppnar vägar in i spelindustrin., säger Christoffer Stahre, som är kursansvarig.
Vi lärare debatt Vi som verkar inom folkhögskolan har ett särskilt ansvar att utbilda inom AI och integrera teknologin i verksamheten. Vi möter många gånger människor som riskerar att bli efterlämnade. Det betonar Anneli Dahlqvist, rektor på Bona folkhögskola.
Lektionstipset Baka eget bröd, tillverka garn, lära sig om privatekonomi och göra budget. Det är några delar i profilen ”Lev billigt må bra” på allmän kurs på Malungs folkhögskola.
Ledare Jag fruktar att 2024 blir året då vi ser folkhögskolor gå under, detta i en tid då det borde vara tvärtom. Det skriver Tomas Rosengren, ordförande i Sveriges Lärare Folkhögskola.
Skolpolitik Att vända trenden så att fler får gå på folkhögskola, att kontroll och uppföljning blir väl balanserade och att tydliggöra folkhögskolans viktiga roll. Det är prioriterade frågor för landets folkhögskolor under det här året betonar två lärare och en rektor.
Digitalisering Folkhögskolor lyfts fram som viktiga för att trygga tillgången på arbetskraft i dataspelsbranschen. Det framgår i en ny rapport.
Arbetsmiljö Folkbildningen har fått en central roll i ett nytt stödmaterial för arbetet med demokrati i hela skolväsendet. Målet är att förebygga rasism och andra former av intolerans, öka tryggheten på skolan och utveckla undervisningen.
Annat Ändra i budgeten och för över pengar från yrkesvux till folkhögskolan. Den uppmaningen till regeringen kommer från Olle Westberg, generalsekreterare för Rörelsefolkhögskolornas intresseorganisation, i ett debattinlägg på Altinget.se
Kommunbudget Omkring 140 000 ungdomar varken studerar eller arbetar. Stödet som ges till gruppen varierar mellan kommunerna. En viktig aktör är folkhögskolan.
Nedskärningar Antalet platser på landets folkhögskolor minskas från 33 000 till 32 000. Folkbildningsrådet vill säkerställa folkhögskolornas möjlighet att fullgöra sitt utbildningsuppdrag med hög kvalitet.
Krönika Vem ska komma hem till dig på julafton? I en del familjer är saken avgjord i september medan det i andra skrynklas ut på julaftonens förmiddag. Hur som helst. Lycklig är den som har någon att fira jul med. Det skriver Sara Silfverskiöld.
Kriget i ukraina Hur ska ukrainska flyktingar snabbt komma i jobb? Utnyttja folkhögskolornas kompetens, menar Folkbildningsrådet som drivit ett framgångsrikt EU-projekt.– På Medlefors folkhögskola i Skellefteå utbildades 58 ukrainare, varav 53 fick jobb direkt efteråt, berättar Beatrice Gustafsson.Av totalt 1 400 deltagare i projektet har 900 jobb och 400 studerar vidare.
Reportage På skådespelar- och filmutbildningarna på Sigtuna folkhögskola är det högt tempo som gäller, med många produktioner och filmer. Det ger deltagarna både rutin och självförtroende.
Porträtt Hon är den sjätte läsambassadören i ordningen, utsedd av Kulturrådet. Nioosha Shams, poet och kulturskribent, vill få tonåringar att bli läsande eller skrivande personer, hon vill göra kulturvärlden till en mer välkomnande och inkluderande plats.
Krönika Det räcker inte att manifestera enbart för folkhögskolan, utan en mobilisering måste ske brett eftersom basen för den deltagande demokratiska infrastrukturen är i farozonen. Det skriver Benton Wolgers, lärare på Birkagårdens folkhögskola.
Vi lärare debatt Ett år har nu gått sedan Chat GPT lanserades. Läraren och författaren Joakim Sveland skriver om att folkbildningen står starkt rustad i mötet med framtidens AI-skola.
Nedskärningar Folkhögskolor och studieförbund ser med stor oro på utvecklingen av statens finansiering av folkbildningen. I ett gemensamt upprop kräver de en hållbar finansiering. Vi vill ha långsiktiga spelregler, säger Olle Westberg, generalsekreterare i RIO.
Reportage Projektet Vägen inom folkhögskola ska leda till vidare studier eller arbete.– Det känns jättebra här med tanke på hur vi lär oss och hur kunskap värderas, säger Amanda Asplund, en av deltagarna på Strömbäcks folkhögskola.
Ledare Vi ska givetvis slåss på alla nivåer för ett större erkännande av Folkhögskolans roll och potential, men på varje skola ska vi slåss med våra metoder och vår pedagogiska frihet istället för att bli sittande ensamma i våra klassrum med växande grupper. Det skriver Tomas Rosengren, ordförande i Sveriges Lärare Folkhögskola.
Forskning Folkhögskolan har en oerhört viktig roll både för individen och för samhället i stort.Det betonar Ingela Bergmo Prvulovic, ny ledare för forskningsmiljön Livslångt lärande och t f centrumledare för Encell vid Jönköpings university.
Lektionstipset Skönlitteratur får klassrummet att expandera. Det säger läraren Daniel Svensson, som använder sex romaner i undervisningen och som låter deltagarna skriva granskande tidningsartiklar.
Pedagogik Nästa år får folkhögskolorna inte längre några pengar för att hålla kursen Svenska från dag ett för asylsökande.– Vi beklagar detta och bedömer att behovet av insatsen kvarstår, säger Anna-Carin Bylund, biträdande generalsekreterare på Folkbildningsrådet.
Pedagogik Mötet är centralt som pedagogiskt verktyg för lärare på folkhögskola. Men om deltagaren gör motstånd i att mötas kan det skapa en vilsenhet i lärarens pedagogiska praktik. Det visar forskaren Filippa Millenberg i en avhandling om undervisning på hantverkskurser.
Annat Sara Silfverskiöld om vänskap: Att gå på folkhögskola är inte bara plugg, att prata och lyssna är minst lika viktigt. Man kan också få vänner när man hjälper någon.
Utbildningspolitisk talesperson Med brister i skolan är folkhögskolan viktigare än någonsin. Folkbildningen ska vara grunden men den behövs även för kompetensförsörjning med olika yrkesutbildningar. Det var centrala synpunkter under en debatt på Folkhögskoleforum.
Krönika Folkhögskolans styrka är en helt annan, den går mycket djupare och är betydligt mer central för samhällsutvecklingen. Det skriver Hans Carstensen, folkhögskollärare och författare.
Skolutveckling Under en månad ska alla socialdemokratiska riksdagsledamöter besöka minst en folkhögskola var.– Vi vill stärka våra kunskaper om folkhögskolornas situation, säger Magnus Manhammar (S).
Lektionstipset En yta på 40 kvadratmeter. Mer behövs inte för att få drygt hundra kilo potatis. Det har deltagarna på Jönköpings folkhögskola fått räkna ut. De går på allmän kurs och har valt tillvalskursen ”Hållbart liv”.
Skolfinansiering Omkring hundra tusen deltagare går på folkhögskola. Och folkbildning inom studieförbund erbjuds i alla landet kommuner, visar en rapport. Samtidigt väntas stora neddragningar för folkbildningen.Det får stora konsekvenser för människors tillgång till bildning och utbildning i hela landet, kommenterar Maria Graner på Folkbildningsrådet.
Reportage Rent krasst har vi en regering som förlitar sig på ett nationalkonservativt parti som inte ser folkbildning som bra eller viktig, av olika anledningar. Det betonar Andreas Fejes, professor i vuxenpedagogik, som även driver ett ölbryggeri och musikstudio.
Sveriges lärare I en del regioner stoppades lärare och deltagare från att manifestation för folkhögskolan i förra veckan.– Regionerna är fria att bestämma vad de har för regelverk, säger Annica Wallenborg Flynn, verksamhetschef vid Offentligägda folkhögskolors intresseorganisation, OFI.