Folkhögskolan har blivit mer känd

En undersökning som Kantar Sifo gjort på uppdrag av Sveriges folkhögskolor visar att 54 procent helt eller till stor del håller med om påståendet att ”Folkhögskolan är ett steg till vidare studier och till arbete”. 

För två år sedan var motsvarande siffra bara 45 procent.

Gerhard Holmgren, Rörelsefolkhögskolornas intresseorganisation. Foto: Malin Sydne

– Uppenbarligen har folkhögskolans betydelsefulla arbete för integration och etablering slagit igenom ytterligare. Folkhögskolan som utbildningsform har också blivit mer känd, säger Gerhard Holmgren, generalsekreterare för Rörelsefolkhögskolornas intresseorganisation.

Ingen flumskola

Gerhard Holmgren menar också att den här undersökningen avlivar myten om folkhögskola som en flumskola.

– Ett av de viktigaste demokratiska uppdragen folkhögskolorna har är att inlemma människor till samhället på olika sätt.

Så stor som folkhögskolan är i dag har den aldrig varit tidigare i historien.

Nöjda deltagare bidrar också till att folkhögskolan blir mer känd bland allmänheten, anser Gerhard Holmgren. 

– Så stor som folkhögskolan är i dag har den aldrig varit tidigare i historien. Men vi har inte samma genomslag i media som folkhögskolan hade på 40- och 50-talen och vi har inte lika många i riksdagen som har gått på folkhögskola.

Demokratiarbetet ökar också

Totalt 41 procent instämmer väl eller mycket väl i påståendet att ”Folk-högskolan arbetar för människors lika värde och demokrati”. Det är en ökning jämfört med 33 procent år 2019.

– Att det ändå inte är en större andel nu är något som väcker frågor. Men det har nog ingen specifik koppling till folkhögskolan utan kan nog gälla andra utbildningar, kommenterar Gerhard Holmgren. 

1 072 personer från allmänheten deltog i undersökningen. Syftet var att kartlägga kännedom och attityd till folkhögskolan som utbildningsform.