Folkhögskolan ett drivhus för författare
Skrivarlinjer
Folkhögskolan spelar en viktig roll för många som debuterar som skönlitterär författare. Var femte författare som debuterade mellan 1997 och 2014 hade gått skrivarlinje på folkhögskola. Särskilt en folkhögskola sticker ut.
En fjärdedel av alla som debuterat som skönlitterär författare och fick en roman utgiven på ett förlag mellan åren 1997 och 2014 hade gått en skrivarkurs, de flesta på någon av folkhögskolornas skrivarkurser. Det visar en avhandling skriven av Henrik Fürst, forskare vid Uppsala Universitet, som skriver om sin avhandling i Föreningen för Folkbildningsforsknings senaste årsbok, Folkhögskolan 150 år.
Henrik Fürst har studerat 813 författare. Av dessa hade 240 författare, en av fyra, gått en skrivarkurs. En av fem, 159 författare, hade gått på någon av folkhögskolornas skrivarkurser.
Åtta folkhögskolor är representerade bland debutanterna men särskilt en sticker ut: Nordens folkhögskola Biskops Arnö har haft 84 debutanter bland sina deltagare. Det är dubbelt så många som den skrivarlinje som kommer närmast, Folkuniversitetets Skrivarakademi med 44 debutanter. Biskops Arnö är också den äldsta skrivarkursen och har högst söktryck, vilket innebär att urvalet är hårdare.
De två återstående skrivarlinjerna utanför folkhögskolan är Litterär gestaltning vid Göteborgs universitet (21 debutanter) och Lunds universitets författarskola (16 debutanter). Men även när det gäller Litterär gestaltning hade folkhögskolan ett finger med då författaren och förre rektorn vid Nordiska folkhögskolan, Stewe Claeson, var med och startade utbildningen.
Men att många fått en roman utgiven på ett förlag betyder inte att man är garanterad att bli utgiven när man antas till en skrivarkurs. De flesta blir inte utgivna: Marknadsföringen kan därför ge en bild och en aura som inte stämmer överens med vad som händer med de flesta deltagare efter avslutad utbildning, skriver Henrik Fürst.
Och alla deltagare aspirerar inte heller på att bli författare. Skrivarkurserna fungerar också som en möjlighet att upptäcka sig själv. Deltagarna kan komma till insikt vad de vill göra i framtiden, vilket inte behöver innefatta skrivande utan att man istället vill jobba som t. ex. barnskötare:
Bland skrivarkurserna samexisterar således en amatör-kultur, med inriktning mot förkovran och självupptäckande, och en professionell inriktning, skriver Henrik Fürst.
