Pandemin väckte frågor om pedagogik
Pedagogik Pandemin har skapat lite av en pedagogisk identitetskris för folkhögskolan och lett till att folkhögskolepedagogiken kommit i fokus på ett nytt sätt. Det menar Alexandra Söderman, doktorand i pedagogik vid Göteborgs universitet, som skrivit en rapport om hur distansundervisningen lett till nya arbetssätt i folkhögskolan.
Alexandra Söderman.
– Pandemin har väckt nästan existentiella frågor kring vad folkhögskola är. Det digitala klassrummet väcker ju frågor om hur man kan överföra känslan av folkhögskola i digitalt format, säger Alexandra Söderman.
Distansundervisningen och de digitala verktygen gjorde att grupper av deltagare å ena sidan fick det svårare, å andra sidan ledde det till nya pedagogiska diskussioner och personliga reflektioner om vad det innebär att vara folkhögskollärare.
– Många lärare beskriver det nästan som en energikick att behöva diskutera pedagogiska frågor: Vad är det viktiga i det man vill förmedla?
Distansundervisningen bidrog också till att lärare lärt sig mer om sig själva och fått en ny syn på deltagarna, där individen hamnat mer i centrum. Även om alla längtar tillbaka till ett slags normaltillstånd har vissa upptäckt en ny pedagogisk form de inte visste att de trivdes med.
– De har ju verkligen arbetat med sin pedagogik under den här tiden. Man har lyckats överföra och skapa nya arbetssätt, som fortfarande är i sin linda men som handlar om att kunna mötas på distans, och hur man uppmuntrar deltagare att mötas utanför det digitala klassrummet. Det sker på ett speciellt folkhögskolesätt. Det hör man när de pratar om det. Jag som kommer från universitetet hör ju att det till exempel inte är samma avvägningar som man gör inom universitetsutbildningar. Det är på ett annat sätt i folkhögskolan.
Rapporten ”Folkhögskolan mitt i pandemin – digitalisering och nya arbetssätt” finns att ladda ner på Folkbildningsrådets hemsida. Kartläggningen från Folkbildningsrådet är en av åtta delstudier i samlingsprojektet ”Folkbildning i coronatider”.
