Forskning: Mötet är centralt för folkhögskollärare
Mötet blir som en kompass för vart deltagaren är på väg. Det visar en avhandling om undervisning på hantverkskurser. Foto: Getty Images
Pedagogik Mötet är centralt som pedagogiskt verktyg för lärare på folkhögskola. Men om deltagaren gör motstånd i att mötas kan det skapa en vilsenhet i lärarens pedagogiska praktik. Det visar forskaren Filippa Millenberg i en avhandling om undervisning på hantverkskurser.
Avhandlingen ”Att mötas på folkhögskola. En studie om folkhögskollärarens pedagogiska hållning” visar att möten med deltagarna är viktiga för läraren i den pedagogiska praktiken. Undervisningen utgår från vad som sker i samspelet och samexistensen mellan deltagare och lärare. Eftersom kurserna inom hantverk inte är målstyrda så får mötet en central betydelse i undervisningspraktiken.
– Mötet blir som en kompass för vart deltagaren är på väg. Det här är tydligt i särskild i kurs, säger Filippa Millenberg, som är forskare vid Linköpings universitet och som tidigare har arbetat som lärare på folkhögskola.
Sedd och erkänd
Hon beskriver olika slags möten i studien. Vaskande möten handlar om hur lärarna tillsammans med deltagarna vaskar fram kursens innehåll och hur undervisningen ska läggas upp. Begreppet kommer från att vaska fram guldkorn i rörelse mellan grus och vatten.
Lärande möten beskrivs som centrala för att både lära sig ett hantverk och utvecklas som människa.
”Tillitsfulla möten visar på hur närhet handlar om att bli sedd och erkänd som människa och skiljer sig därmed från utmanande möten där kursdeltagare snarare utmanas i sin förståelse av att vara människa i världen.”
Svårt utan möte
Vingklippta möten beskriver svårigheterna i lärarnas praktik när äkta möten i skolan uteblir, till exempel till följd av pandemin.
Lärarna uttrycker två syften med undervisningen; att lära ett hantverk och att växa som människa.
– Deltagarna kan ibland erbjuda motstånd mot att växa och utvecklas som människa. Men för lärarna är processen att lära ett hantverk och att växa som människa sammanvävd. Men om deltagare inte vill mötas utan enbart vill lära sig själva hantverket så tappar lärarna sitt tydliga pedagogiska verktyg. Att tolka knoppspråket i möten med deltagarna är också viktigt för lärarna
Så här beskriver hon det viktigaste resultatet i avhandlingen.
– Att jag har synliggjort hur mötet kan ta sig uttryck på olika sätt i undervisning på folkhögskola och att mötet är ett pedagogiskt verktyg. Teorin hjälper till att förstå möten på ett holistiskt sätt. Man skiljer till exempel inte känsla från prat. Det verbala, koppsuttryck och stämningar bildar en helhet i mötet.
Läs mer:
Inkludering i fokus för fritidsledare
”Folkhögskolan borde kulturskyddas”
