Risk att folkhögskolans särart går förlorad
”Om man driver olika utbildnings- eller skolformer inom folkhögskolans tak så finns en risk att man smetar ut skillnaderna”, det säger Olle Westberg, kanslichef på Rörelsefolkhögskolornas intresseorganisation. Foto: Malin Sydne och Adobe stock.
Nedskärningar Folkhögskolorna har under de senaste åren tvingats att bredda sin finansieringsbas med andra skolformer och utbildningar. Det kan få stora konsekvenser, enligt Olle Westberg på RIO.
Förra året tvingades omkring 250 lärare lämna sina jobb inom folkhögskolan.
Tomas Rosengren, ordförande för Sveriges Lärare Folkhögskola, berättar att det ansträngda läget fortsätter.
– Det är lärare som tyvärr sägs upp även i år. Vi sitter hela tiden i förhandlingar. När det gäller neddragningar av kurser så drabbas både allmän och särskild kurs, säger han.
En yrkeshögskoleutbildning, SFI, högskoleutbildning, uppdragsutbildningar åt kommuner och snart gymnasieskola. Det är exempel på utbildningar som ges på en del folkhögskolor utöver kärnverksamheter med allmän kurs och särskild kurs.
”Varje skola försöker hantera den ekonomiska situationen så gott de kan.”
Olle Westberg, kanslichef på Rörelsefolkhögskolornas intresseorganisation, RIO, har inga siffor på om det har blivit vanligare att folkhögskolor väljer att bredda utbudet med olika slags utbildningar.
– Men jag tror att det är så, säger han.
Olle Westberg nämner bland annat yrkeshögskoleutbildningar som i dag finns på en handfull folkhögskolor. Inom pingströrelsens folkhögskolor förekommer samarbeten med högskolor. Han nämner även Brunnsvik folkhögskola som har
högskolestatus med musikutbildning.
– Folkhögskolorna har under de senaste åren aktivt tvingats att bredda sin finansieringsbas med tanke på de låga uppräkningarna av statsbidraget. Fram till 2022 växte folkhögskolan i volym men efter neddragning av utbildningsplatserna har det blivit kärvt ekonomiskt för många skolor, säger Olle Westberg.
Språkutbildning och yrkeshögskoleutbildning
Folkhögskolor kan inte heller låta klasserna växa som andra utbildningar då det finns ett tak när det gäller lärartäthet.
– Varje skola försöker hantera den ekonomiska situationen så gott den kan och då tittar en del på om skolan kan erbjuda yrkeshögskoleutbildning, språkutbildning för kommunens hemtjänst eller annat.
Tror du att det breddade utbudet riskerar folkhögskolans särart?
– Absolut, det kan ha den effekten. Det finns en risk när man lever med olika regelverk, då finns det flera logiker. I den bästa av världar så inspireras yrkeshögskoleutbildningar, SFI och annat av folkhögskolan men jag tror att man behöver utvärdera detta. Det betyder så klart inte att det är något fel på andra utbildningsformer. Vuxenutbildningen ska ha en mångfald. Men om man driver olika utbildnings- eller skolformer inom folkhögskolans tak så finns en risk att man smetar ut skillnaderna.
Men är det ett sätt att behålla personal?
– Det kan vara så men det är inte säkert att en folkhögskollärare är en bra lärare
för SFI, yrkeshögskola eller gymnasium.
Olle Westberg menar att högskola har en större frihet än till exempel SFI och yrkeshögskola.
– Därför kan det vara intressant med fler högskoleutbildningar på folkhögskola. Akademien har ett bildningsideal som påminner om folkhögskolan.
Han tar även upp yrkesutbildning till undersköterska som bra exempel.
– Det jag hör är att de flesta folkhögskolor som erbjuder den även ger utrymme för bildningsstudier för den personliga utvecklingen. Men visst finns en risk här att man blir styrd av gynmasieskolans kursplaner.
