Oro och debatt om nedskärningar

Förra året tvingades omkring 250 lärare lämna sina jobb inom folkhögskolan.

Tomas Rosengren, ordförande för Sveriges Lärare Folkhögskola, berättar att det ansträngda läget fortsätter.

– Det är lärare som tyvärr sägs upp även i år. Vi sitter hela tiden i förhandlingar. När det gäller neddragningar av kurser så drabbas både allmän och särskild kurs, säger han.

En orsak till det ansträngda läget är att Folkbildningsrådet inför i år har räknat upp ersättningen per deltagare. Det innebär att varje folkhögskola behöver minska antalet deltagarveckor.

– Varje skola måste minska sin volym med tre procent. Alla drabbas av nedskärningar på ett eller annat sätt. Samtidigt måste man hålla sig till lärartätheten på 1,8 lärare per tusen deltagarveckor.

Vad tänker du om framtiden och budgeten för nästa år?

– Vi har inte fått några signaler från politiken om att de vill uppvärdera oss. Regeringen pratat mer om satsningar på yrkesvux trots att de utbildningarna har svårt att fylla platserna och har fler avhopp jämfört med folkhögskola.

Tomas Rosengren menar att flera folkhögskolor kan komma att försöka hitta nya utbildningsområden som kan ge intäkter.

– Nu talas det mycket om att prioritera försvaret och hantera kriminalitet. Det kan kanske ge öppningar för utbildningar inom kriminalvård eller försvarsförberedande kurser. Kanske kan folkhögskolan ta ansvar även här men viktigt är att varje folkhögskola noga funderar på hur det klingar med folkbildning.

Utbildningsform som ger ny chans

Även Sveriges kristna råd har betonat vikten av att satsa på folkhögskola.

”Vi uppmanar regeringen att i budgetberedningarna inför hösten se värdet av våra folkhögskolor och avsätta tillräckliga medel så att folkhögskolorna kan få utvecklas och få fortsätta vara den viktiga utbildningsform som den visat sig vara.”

Så lyder några rader i en debattartikel från Sveriges kristna råd vars medlemskyrkor är huvudmän för 38 folkhögskolor i landet.

Meddelandet är undertecknat av rådets generalsekreterare Sofia Camnerin.

Vad anser du är den viktigaste funktionen för folkhögskolan?

– Att det är en utbildningsform som ger en ny chans för de som inte har klarat grundskolan eller hittat andra vägar
att komma vidare. Sedan finns det många andra viktiga aspekter, säger Sofia Camnerin.

Sveriges kristna råd påpekar bland annat att satsning på folkhögskolans förebyggande och preventiva insatser även kan bidra till minskad rekrytering till gängkriminella nätverk. ”På folkhögskolorna 

finns utbildningar som särskilt riktar sig till personer som har svårt att komma in i utbildning på grund av hemmasittande, hög skolfrånvaro och ofullständiga betyg.” Andra viktiga funktioner som lyfts fram är integration till exempel med kurser för nyanlända, yrkesutbildningar och insatser för att stärka demokratin.

I möten med representanter från de 38 folkhögskolorna så är oron stor med tanke på den allt kärvare ekonomin, som bland annat beror på ökat kostnadsläge och att det tillfälliga bidraget på nära 500 miljoner kronor har dragits in.

3 000 färre platser

”Sedan flera år tillbaka har uppräkningen av anslaget från staten uteblivit. De extra 100 miljoner kronor som kommer
folkhögskolorna till godo under 2024 är
vi tacksamma för, men summan täcker långt ifrån kostnadsökningarna. Vid sidan om det är de extra medel som anslogs under pandemin för att bereda fler platser nu slut. Allt detta tillsammans leder till
3 000 färre platser. Tusentals deltagare vars liv skulle kunnat finna en ny väg framåt”, skriver Sveriges kristna råd.

– I möten med rektorerna så framgår en samstämmig frustration kring ökade kostnader och att samtidigt kunna fortsätta att erbjuda de utbildningar som man har haft sedan tidigare. 

Sofia Camnerin talar om en oro inom Sveriges kristna råd över åtstramningen i civilsamhället och verksamheter som drivs av folkrörelser.

– Neddragningar för folkbildningsförbunden har slagit hårt och oro finns att
det kommer att slå mot folkhögskolorna. Det är viktigt att regeringen i nästa års budget förstår vilken viktig resurs folkhögskolorna är. Skolor som drivs av kyrkor eller andra folkrörelser ger resurser som staten inte ens behöver betala för. Resurser tillsätts av huvudmän, som inte alltid blir synligt i ekonomin, till exempel genom ideella krafter.

Vad har du för förhoppningar inför nästa år?

– Att de hundra miljonerna för i år ligger kvar och att man räknar upp anslagen i takt med kostnadsökningarna.