Åtta av tio folkhögskolor pressas till nedskärningar
Tomas Rosengren, ordförande för Sveriges Lärare Folkhögskola, berättar att förbundet försöker jobba så konstruktivt som möjligt. Foto: Adobe stock.
Nedskärningar En undersökning av Altinget visar att åtta av tio folkhögskolor har varit tvungna att göra nedskärningar det senaste året. Man säger upp personal, minskar utbildningsplatser, och inte minst: låter lärarna själva städa och laga mat.
Tomas Rosengren, ordförande för Sveriges Lärare Folkhögskola är inte förvånad över en av veckans dystra nyheter; att åtta av tio idéburna folkhögskolor har tvingats till nedskärningar det senaste året. Det visar en kartläggning av utförd av Altinget utbildning och Altinget civilsamhälle, som nyligen presenterades av nyhetsportalen Altinget.
– Det pågår många förhandlingar just nu. Vissa folkhögskolor ställer in kurser, vilket är ett sätt att hantera volymen. Andra drar ner på lärartätheten, säger Tomas Rosengren och berättar att de även ser en ny oroande trend.
– Det är heller inte ovanligt att man säger upp vaktmästare, städare och kökspersonal, vilket i slutändan påverkar lärarna. Det vill säga att lärare går omkring och städar och det är något vi måste bevaka. Dessutom blir det väldigt dyr städning.
Har du träffat lärare som är tvungna att städa skolan?
– Ja.
Men mer än så vill han inte säga i nuläget.
Statistik från Altingets kartläggning
- 82 procent har skurit ner på verksamheten det senaste året. Majoriteten drar in på kurser. Vissa har tvingats lägga ner flera kurser.
- Sex av tio har dragit ner på personal. Totalt 29 folkhögskolor.
- Sex folkhögskolor har dragit ner på lokalerna.
- Många har blivit tvungna att minska inköp eller hyra ut lokaler för att få intäkter.
Undersökningen baseras på 56 folkhögskolor. Altinget är en politiskt oberoende nyhetsportal som bevakar politiken i Sverige och EU.
Totalt svarade 56 skolor på enkäten, som gick ut till Rörelsefolkhögskolornas intresseorganisations medlemmar. Ungefär hälften av dem har tvingats dra ner på personal. Antingen har man sagt upp personal eller inte ersatt dem som slutat eller gått i pension.
Hur mår lärarna i dagsläget?
– Det är många som inte mår bra och det här har flera bottnarna, säger Tomas Rosengren.
– Det är givetvis aldrig kul att bli av med jobbet. Det handlar ju om försörjning. Dessutom trivs många väldigt bra som lärare i just folkhögskolan och jobbet är många gånger det tryggaste man har. Men vi försöker ge dem det stöd de behöver, exempelvis genom de olika trygghetsråden.
En annan siffra som utmärker sig är att 28 folkhögskolor har tvingats lägga ner en eller flera kurser under det senaste året. Varav hälften berättar att de har fått minska antalet platser på utbildningarna.
Så här skriver en folkhögskollärare i Altingets enkät:
”Under 2023 tvingades vi till drastiska åtgärder genom att lägga ner tre utbildningar och minska ett antal deltagare på ett flertal utbildningar. Bland annat lade vi ner en Allmän kursutbildning, en yrkesutbildning och en kulturutbildning och dessutom kunde vi inte starta en undersköterska-/vårdutbildning som vi planerade.”
Arbetsgivare också stressade
Ytterligare en av slutsatserna är att yrkesutbildningar är vanligast att dra ner på, och lägga ned, eftersom de är dyra att driva. Medan man i stället drar ner på antalet platser för allmän kurs.
Många folkhögskollärare upplever att det väntas ytterligare neddragningar på deras skola. Tiderna är tuffa, särskilt med tanke på att regeringen föreslog att anslaget för folkhögskolorna ska ligga kvar på samma nivå som för 2024.
Tomas Rosengren berättar att de försöker jobba så konstruktivt som möjligt.
– Vi försöker hålla huvudet ovanför vattenytan och arbetar för ett så konstruktivt klimat som möjligt tillsammans med arbetsgivarna. Det tror jag är den bästa lösningen. Många arbetsgivare är väldigt stressade av de här frågorna. Det här är ett gemensamt problem.
LÄS ÄVEN:
Risk att folkhögskolans särart går förlorad
