»Det viktiga är att inte tappa bort sig själv«

Marieborgs folkhögskola växer så det knakar, 600 deltagare. "Det är en otrolig utmaning och då är det viktigt att man är trygg i sig själv", säger Anita Rundesotter.

–  Vi har drygt 600 deltagare fördelade på sju platser runtom i Norrköping just nu. Vi är väl ca 65 lärare på skolan, säger Anita Runesdotter, lärare i matematik och naturkunskap.

När vi talas vid arbetar Anita Runesdotter med en ordlista över matematiska begrepp på olika språk

– Vi har ju väldigt många från andra kulturer på Marieborg, som eftersträvar grundskole- och gymnasiebehörigheter och behöver hjälp på traven. Vad heter triangel på arabiska? Vad heter kvadrat? Då kan de ha ordlistan som stöd.

Även om Anita Runesdotter i huvudsak undervisar i matematik och naturkunskap är hon också inblandad i kurser som t.ex. Svenska som andraspråk.

– Det är ju det som är så roligt med att jobba på folkhögskola, man får prova på andra saker än bara sin specialitet. Just nu har jag svenska i etableringskurs, vi har fem kurser med 100 deltagare.

I botten är hon egentligen utbildad maskiningenjör och har läst mycket språk. Sedan hon började på Marieborg har hon läst in sig specifikt på de ämnen hon undervisar i.

– Under nittiotalet läste jag folkbildningskunskap på Tollare folkhögskola när Tollare och Linköpings universitet hade ett samarbete. Så jag känner mig ganska väl grundad i folkbildningstraditionen idag.

Ni har expanderat väldigt snabbt och väldigt mycket. Hur har ni klarat att introducera alla nya lärare?

– Många av dem som kommer är kanske nya inom folkhögskolan men kan ha jobbat länge som lärare. Flera av dem har också gått f-programmet och har nu fått chansen att komma till folkhögskolan, något de velat eftersom de är utbildade folkhögskollärare. På Marieborg är det kanske mellan 45 och 50 procent av lärarna som har gått f-programmet eller någon kurs i folkbildning och folkbildningspedagogik och en ständig fortbildning pågår.

Hur håller man ihop skolan med så många deltagare?

– Svårigheten är att hålla ihop helheten. Framför allt när det gäller kommunikation och information mellan de olika delarna. En annan svårighet är att förändringstakten i verksamheten är väldigt hög. Det är en otrolig utmaning, men enda sättet är att luta sig tillbaka. Då menar jag inte att man inte ska göra nånting utan att man är trygg i sig själv i det man gör och inte tappar bort sig själv.

I år har Anita Runesdotter arbetat i 25 år på Marieborg, sedan 1993.

– Jag var väldigt ung, 26 år, och visste väl inte riktigt vad jag gav mig in på. Men det är fantastiskt att finnas i den här miljön.