"Många diagnosbarn är barn till missbrukare"
Månadens linje På IOGT-NTOs folkhögskola Wendelsbergs kan man ana en ny trend vad gäller lärarassistentutbildningar: profilering. Wendelsberg är en av få som undervisar om barn i missbrukarfamiljer.
– Föräldrarna är inte tillförlitliga när de är påtända, visar inte känslor på samma sätt och blir avtrubbade. Det märker barn av, säger Björn Lanefelt, lärare på Wendelsbergs folkhögskola
Idag finns ett 25-tal folkhögskolor som bedriver lärarassistentutbildningar. Fram till förra våren drevs utbildningen tillsammans med Arbetsförmedlingen som en bristyrkeskurs. När satsningen lades ned beslöt Wendelsberg att genomföra utbildningen som en folkhögskolekurs. Söktrycket blev stort: 50 sökande till 20 platser. I kursen ingår de ämnen som man haft tidigare. Nu lade man till ytterligare ett ämne.
– I all vår utbildning finns kunskap om alkoholen och dess konsekvenser med, även om man läser t.ex. teater eller allmän linje. Då var det självklart för oss att ha med alkoholen och hur man upptäcker barn i skolan som lever i missbrukarfamiljer. Vi läser naturligtvis också om neuropsykiatriska funktionsnedsättningar men det här är ofta en blind fläck, säger Eva Selander, kursansvarig på lärarassistentutbildningen.
Den som ansvarar för denna del i utbildningen är Björn Lanefelt:
– Jag har utbildat stödgruppsledare i i 25 år om hur barn till missbrukare fungerar. Många av "diagnosbarnen" är ju barn till missbrukare.
Björn Lanefelt är själv uppvuxen med en pappa som var alkoholist.
–Om någon frågat mig i skolan om min pappa var alkoholist hade jag svarat att det är han inte. Det är väldigt få barn som skulle berätta om man gick på dem och frågade. Däremot kan du vara en vuxen som ställer frågor på ett sånt sätt att barnen får ett förtroende för dig och berättar.
Tidigare studier har visat att det i genomsnitt finns tre, fyra barn i varje klass om växer upp i missbrukarfamiljer. Barnen reagerar med psykosomatiska symtom och känner skuld och skam för föräldrarnas missbruk.
– Ett av de första stegen är att berätta hemligheten och bryta känslan av skuld och skam. Jag har elever på folkhögskolan som berättat först när de är 35-40 år, därför att de har inte hittat någon de har förtroende för.
Och det är i första hand inte läraren som får veta. Det kan lika gärna vara en vaktmästare eller de som jobbar i köket – eller en lärarassistent.
– Därför är det viktigt att alla på skolan har kunskap om barn till missbrukare.
Det som är speciellt för dessa barn är att de mår bra när de är i skolan. Det är loven som är jobbiga, när de är hemma med föräldrarna.
Vad är det som gör att de kan berätta för en annan vuxen?
– Att man pratar om att alkohol inte bara är glädje och fest. De här barnen upplever inte alkohol som glädje och fest.
