Ledare: Snart dags för beslut om ny organisering

Tomas Rosengren, ordförande Lärarförbundet Folkhögskola. Foto Oskar Omne.

Det du inte hunnit till påsk brukar bli svårt att hinna med, brukar det heta i lärarkretsar. Detta skrivs i påsktid men tiden tickar vänligt men bestämt mot att alla lösa tåtar ska knytas ihop, omdömen sättas, innan ”Den blomstertid nu kommer”. Även på den lärarfackliga sidan räknar vi ner mot det slutliga avgörandet kring hur vi lärare och skolledare ska vara organiserade i framtiden. 

Det handlar om processen 3F, det vill säga tre förbund blir två. Det fanns ett fjärde litet förbund, För­bundet Folkhögskollärarna, som valde att föregå processen då vi 2020 upplöstes för att bygga en plattform inom Lärarförbundet. Den platt­formen, vår nationella avdelning, har gjort att vi kunnat verka i den här processen på ett väldigt aktivt sätt med målet att folkhögskolans brokiga samling lärare också ska ha en naturlig plats i Sveriges Lärare. 

Jag har haft förtroendet och förmånen att få delta på de extrakongresser som är en så viktig del av den här vägen. I slutet av mars hade vi kommit dit att de tre förbunden, Lärarförbundet, Lärarnas Riksförbund och Sveriges Skolledarförbund var mogna att i gemensamma lokaler inviga och genomföra parallella kongresser med gemensam dagordning. Detta var möjligt genom att medlemsomröstningen så tydligt visade att det är den här vägen medlemmarna vill gå. Med det sagt är det också viktigt att konstatera att vi inte alls är klara, eller om vi ens ska bli sammanslagna, organisationsutveckling handlar i slutändan om att vara i ständig rörelse. 

Jag tycker att det var stort att äntligen få sätta sig runt samma bord som representanter för LR och prata MED varandra i stället för OM varandra, vilket vi hittills mestadels gjort. Min reflektion efter kongressen är att vi står närmare varandra än vad vi trott, vilket vi var många som konstaterade. Utmaningen ligger i att förstå varandras kulturer. Oron våra medlemmar utryckt, mig själv inräknad, är att vi riskerar att tappa värdegrund genom anslutningen till Saco. Vår kultur är att ha tydliga dokument som grundligt redogör för vår värdegrund. Det är vårt arv från TCO och det ska vi fortsatt vårda. LR å sin sida har en tradition av att vara försiktig med att formulera för långa värdegrundsdokument. 

Här kommer vi till en början få stötas och mötas. Jag gladdes i alla fall när Sacos ordförande Göran Arrius i slutet av kongressen höll ett verkligt ideologiskt tal med utgångspunkt i fackföreningarnas och folkbildningens tidiga roll i byggandet av vårt demokratiska samhälle. Ett arbete vars kärna utgörs av det lokala fackliga arbetet, för vår del på varje folkhögskola, och där det är upp till var och en av oss att bygga det arbetet på den värdegrund vi vill stå för. 

På så sätt skapar vi gemensamt en värdefylld org­anisation som fortsatt kan stå upp för och bygga den demokrati som så kraftigt trängs tillbaka i vår oroliga tid. Den 21 maj vet vi vilket frö vi sätter i jorden, förhoppningsvis ett som står för växt, grönska och utveckling. Må ”Den blomstertid” komma … Trevlig sommar!