Friheten att vara lagom nyttig
Ledare Folkhögskolan är något av en frihetens ö i samhället. Vi har ramar men inom dem har vår utbildningsform stor frihet, skriver Lena Svensson, Folkhögskollärarnas förbundsstyrelse
Lena Svensson är lärare på Ölands folkhögskola och
ledamot av Folkhögskollärarnas förbundsstyrelse. Foto: Staffan Myrbäck
I folkhögskolan utformar vi våra kurser och gör egna kursplaner och arbetar med mindre grupper, där människor börjar se nya vägar i livet. Många får en ny chans att skaffa sig behörighet som kan leda in på högskola och universitet.
Det är stort att som folkhögskollärare vara med om det och faktiskt ha förmånen att medverka till att det blir så bra för så många av våra deltagare. Folkhögskolan gör stor nytta.
För allmän kurs är det motsvarandebegreppet som är styrningen. Vi ska ge våra deltagare ett ämnesinnehåll motsvarande gymnasiets ämnen och det gäller att vara kunnig i kursplaner för att sen fritt kunna lägga upp sitt eget.
Vi är nyttiga. Vi gör insatser för deltagarna och klarar mycket som andra skolformer inte klarar. Men hur ska kvaliteten i det folkhögskolan gör mätas? Ändå finns det krav på att det ska uppskattas i siffror, eftersom det mätbart nyttiga oftast är grunden för ekonomiska anslag och vilka uppdrag vi får.
En av folkbildningens främsta gestalter, folkhögskolläraren och filosofen Hans Larsson, varnade för nyttighetstänkandet redan i 1900-talets början: ”...vår tid är hemsökt av nyttighetsmasken, den mask som gnager varje friskt blad som vill slå ut...” .
Nyttighetsmasken ska vi akta oss för. Vi vill göra det som förväntas, av staten, av kommunen, av olika samarbetspartners. Folkhögskolan har överlevt genom att vara idérik, snabb med omställningar, med korta beslutsvägar och med kunniga och mångsidiga lärare.
Kanske folkhögskolans frihet idag är att säga nej? Just för att värna om vår utbildningsform och dess identitet.
Folkhögskolans lärare är traditionsbärare. Då behövs mycket kunskap och kompetens och möjligheter till fortbildning och tid att diskutera och reflektera tillsammans med kollegor kring vad folkhögskola är och kan vara, nu och framåt.
Folkhögskolan är unik som utbildningsform. Den får inte bli tunn och fransig i kanterna. Inte ätas av nyttighetsmasken. Vår frihet måste också vara att få vara lagom nyttiga
