Kriget förde dem till folkhögskolan

På whiteboarden står vad som gäller: ”I det här klassrummet pratar vi svenska. Översätter inte hela texter. Tolkar inte åt varandra.”

Deltagarna började i höstas. Redan efter ett knappt halvår har kunskaperna i det nya språket blivit imponerande bra. Tempot är högt, med lektioner fem dagar i veckan.

– Om det är jobbigt? Ja, och det är mycket läxor, säger Victoria Kazachoneko som är 39 år.

Hon bor i Kalmar. Hon kom till Sverige med sin son precis efter att kriget börjat.– – – Han går i sjunde klass, förklarar hon.

Utbildningen är ett samarbete med Region Kalmar för att snabbt få flyktingarna i arbete. Kursen började med en rivstart. De första veckorna var det svenska, engelska och ukrainska blandat. Sedan dess har det bara varit svenska.

– Vi har ett klimat där det är ok att göra fel. Jag har nog aldrig haft en grupp med så högt tempo. Jag får grammatiska frågor som jag inte ens tänkt på tidigare, säger Anna Runberger som är lärare i svenska som andraspråk och kursansvarig på Högalids folkhögskola utanför Kalmar.

När kursen började i höstas kunde deltagarna göra enkla presentationer av sig själva, och räkneorden upp till tio.

 

"Jag vill göra svenskaprovet och börja arbeta. Men det är en svår situation."

 

Deltagarna jobbar i olika teman kring det svenska samhället.

– Varje vecka är det nya ämnen. Det har varit geografi och historia, svensk lag. Vi har läst böcker, Utvandrarna och Kejsaren av Portugallien och deckare, och vi har tittat på Händelser vid vatten, säger Liudmyla Uvarenko, 40 år.

Deltagarna gör studiebesök, bland annat på ett äldreboende och ett hembygdsmuseum på Öland och ett psykiatrihistoriskt museum i Växjö.

– Jag började med att fråga ”vad vill ni veta”, och vi försöker få in en yrkeskoppling, förklarar Anna Runberger.

Gruppen har studerat svenska traditioner, och bland annat testat öländska kroppkakor, som ska ätas med lingonsylt och grädde eller smör. Sådär, tycker ukrainarna.

En del av deltagarna vill bygga en framtid i det nya landet.

Liudmyla Uvarenko har redan haft praktik på ögonmottagningen på Länssjukhuset i Kalmar.

– Jag vill göra svenskaprovet och börja arbeta. Men det är en svår situation, vi har bara fantasi om när kriget slutar. Mina barn tycker om att studera i Sverige, de säger att de vill bo i Sverige. Men det är svårt med jobb. Min man var chaufför i Ukraina. Han kan inte hitta jobb här. Han skrev många CV och lämnade till många företag.

Hon är glad över att hon fått chansen att gå på kursen.

– Jag går till skolan, till lektionerna. Jag har tid med mina vänner. Vi har Anna. Vi skämtar och skrattar. Min man, han stannar hemma och tänker om kriget.

– På kriget, säger Anna.

 

"Vi har inte så många svenska vänner. Vi måste träna varje dag."

 

Prepositionerna är det svåraste när man ska lära sig ett nytt språk, enas deltagarna om. Och bestämd och obestämd form, som inte finns i ukrainska.

Ukrainiska har en helt annan grammatik, och ett helt annat alfabet.

I skolan pratar de svenska. Men hemma är det svårare.

– Vi bor i ett område med 30, 40, 50 ukrainska familjer, Vi har inte så många svenska vänner. Vi måste träna varje dag, säger Liudmyla Uvarenko.

Samtidigt vill hon att barnen, en sjuåring och en tolvåring som går i svensk skola, ska behålla sitt modersmål.

Nelia Basanets, 55, flydde med sin 15-årige son. Han går i nian på en internationell skola i Kalmar där den mesta undervisningen är på engelska.

– Det fungerar bra. Han slutar grundskolan detta år. Jag drömmer om att kunna studera till gymnasielärare. Jag tittar efter jobb som lärarassistent. Min dröm är att stanna i Sverige och bygga ett nytt liv här.

Svitlana Smytska, 45, är sjuksköterska och vill kunna arbeta i Sverige när svenskan blivit tillräckligt bra.

Andra har inte riktigt bestämt sig. Det beror på utvecklingen i hemlandet.

– Jag vet inte. Det är svårt. Kanske kriget slutar, säger Victoria Kazachoneko.

Viacheslav Kucher, 35, är också tveksam.

Han har arbetat med administration och som chaufför, men det är andra system i Sverige säger han. Han bor i Nybro med sin fru som just nu är föräldraledig. Hustrun tycker om att sy och jobbade i en ateljé, berättar han.

Det var 20 personer som anmälde intresse för kursen. Nio togs in. En har redan gått vidare till nästa nivå. När vi hälsar på är en deltagare på praktik och en är hemma med sjukt barn.

– Först var det tänkt att det bara skulle vara sjukvårdspersonal, men sedan har man breddat det till också andra yrkesgrupper som skulle kunna jobba inom regionen, till exempel med administration och logistik, säger Anna Runberger.

Hennes mål är att deltagarna när kursen är slut har nått B2, närmare C1, vilket motsvarar gymnasienivå.

–  Man kan lära sig ett språk snabbt, men då är risken att det blir ytligt, säger hon.

 

 

// Ukrainska flyktingar //

Hittills har nästan 50 000 ukrainska flyktingar fått uppehållstillstånd i Sverige genom EU:s massflyktsdirektiv. Massflyktsdirektivet innebär att ukrainska medborgare eller de som har skyddsstatus i Ukraina och har lämnat landet som en följd av den ryska invasionen kan få ett tidsbegränsat uppehållstillstånd i Sverige.

Barnen erbjuds plats i svenska skolor. De vuxna har inte haft rätt till SFI eller motsvarande undervisning i svenska. Men i mars tog regeringen beslut att kommuner som erbjuder ukrainska flyktingar SFI ska få ersättning, och har avsatt 100 miljoner kronor till detta.

I höstas beslutade regeringen att satsa 30 miljoner kronor på "Svenska från dag ett". Det är en kurs som folkhögskolor och studieförbund kan erbjuda om de vill. Det är också frivilligt att gå "Svenska från dag ett".

Under flyktingvågen 2015 insåg Region Kalmar län att de hade möjlighet att hitta kompetent arbetskraft hos de nyanlända. Kursen Svenska i vården på Högalids folkhögskola är speciellt framtagen för personer med utländsk yrkeslegitimation inom sjukvård. Deltagarna varvar undervisning i svenska med praktik. Utbildningen pågår till dess att den enskilde deltagaren har uppnått kunskaper motsvarande Svenska som andraspråk 3.

Region Kalmar är huvudman för Högalids folkhögskola.

 

Läs mer:

”Vi känner igen oss i ukrainarna”

Satsning på folkbildning för flyktingar från Ukraina