Vem har rätt att kalla sig svensk?
Hur ser olika kulturer i Sverige på begreppen "ras" och "svenskhet"? Det har forskaren Caroline Adolfsson försökt att ta reda på.
Forskning Ras är ett väldigt komplext begrepp i dagens samhälle. Det framgår i Caroline Adolfssons avhandling där hon har intervjuat unga människor om hur de ser på svenskhet och på rasbegreppet.
”Ras” framkallar känslor
Doktoranden Caroline Adolfsson har undersökt hur människor uppfattar svenskhet och ras genom att studera två ungdomsgrupper: etniska svenskar samt en grupp med annan bakgrund, samtliga med ursprung i Sverige. I svaren framgick att ordet ”ras” framkallade mycket negativa känslor hos etniska svenskar som även tyckte det var svårt att prata om rasbegreppet. En orsak kan vara att man inte tycker om den biologiska kopplingen till begreppet ras, menar Caroline Adolfsson.
Svenskhet är lika med vit
Gruppen med övervägande vita personer beskriver uppdelningen i raser som något väldigt negativt, samtidigt som de definierar svenskhet med en vit person. Anmärkningsvärt, tycker Caroline Adolfsson – å ena sidan fanns det en motvilja kring begreppet, å andra sidan definierar de sig själva ”rasmässigt”. Hon konstaterar också att många strävar efter att vara ”färgblinda,” men att det kan vara svårt att uppnå i praktiken.
Rasbegreppet internationellt
Inom EU-länder föredrar man termen etnicitet framför ras. Däremot används termen ras i länder som USA och England. Caroline Adolfsson poängterar att Förintelsen är en orsak till att ordet ras väcker så starka känslor i Europa. En annan bidragande faktor, i Sverige, kan vara Institutet för rasbiologi i Uppsala (1922–1958) som ägnade sig åt att kartlägga olika befolkningsgruppers särdrag.
Påverkar människors liv
”Ras” betraktas som en social konstruktion. Det är förknippat med politiska, historiska och sociala betydelser som kan påverka människors liv. Därför, menar Caroline Adolfsson, identifierar människor sig själva och andra som delar av rasgrupper, vilket kan ha olika betydelser för olika människor. En avslutande reflektion är att det är intressant att slutsatserna ledde dit de gjorde med tanke på att intervjupersonerna var unga människor, som ofta betraktas som de minst konservativa.
Forskaren: Caroline Adolfsson arbetar vid Malmö universitet.
Avhandlingens titel: ”We do not use the word race: boundaries of in-group membership in Sweden.”
