Databas ska ge svar om folkhögskolan
En omfattande databas ska tas fram med uppgifter om folkhögskolor från år 1868 och framåt. Till höger: Erik Nylander, docent och lektor i pedagogik vid Linköpings universitet, och även lärare på folkhögskollärarprogrammet. Foto: Getty Images, Samuel Ian McCarthy.
Folkhögskollärarna Erik Nylander, docent och lektor i pedagogik vid Linköpings universitet, har erhållit i ett forskningsanslag att skapa en öppen databas om folkhögskolan. Databasen ska byggas upp med hjälp av att digitalisera verksamhetsberättelser från mitten av 1800-talet och framåt.
1. Brett historiskt perspektiv
Den nya databasen ska kunna användas för forskning om folkhögskolan ur pedagogiskt, samhällsvetenskapligt samt ett mer historiskt perspektiv. Databasen ska vara öppen för alla och lättillgänglig. Den kan til lexempel användas av forskare, lärare och andra som är intresserade av folkhögskolans historia och utveckling. I anslaget ingår att applicera språkteknologiska verktyg på de inskannade verksamhetsberättelserna för att ge en helhetsbild hur utbildningsformen förändrats och speglat sin samtid.
2. Grepp om komplex utbildningsform
– Folkhögskolan är komplex med hög grad av autonomi och utbildningsformen har så klart varierat rent historiskt. Så det är en utmaning för oss forskare att förstå och få ett helhetsgrepp om folkhögskolan. Här blir folkhögskoledatabasen en hjälp att till exempel kunna se hur olika trender och samhällsförändringar påverkat, säger Erik Nylander.
3. Huvudmannens betydelse
Arbetet ska pågå i sex år och Vetenskapsrådet har beviljat tolv miljoner kronor till satsningen. Mot slutet av projektet hoppas Erik Nylander bland annat kunna jämföra folkhögskolor med utgångspunkt i vilka huvudmän de haft, var de varit lokaliserade och vilken tid de verkat i.
– En fråga som till exempel ofta ställts inom folkbildningsforskningen är om det spelar någon roll för kursutbud och rekryteringsprofil vilken huvudman en folkhögskola har eller har haft? Har det någon betydelse om den drivs av arbetarrörelsen, frikyrkorörelsen, nykterhetsrörelsen, regioner eller andra huvudmän? Här kan en storskalig databas användas för att ge ökad kännedom om ”rörelseanknytningen” lever eller om den successivt spelat ut sin roll.
4. Workshops för lärare
Planer finns att ordna workshops och forskningscirklar med blivande och yrkesverksamma lärare för att öka kännedomen om Folkhögskoledatabasen. Sedan tidigare har Erik Nylander skapat en slags prototyp till den kommande Folkhögskoledatabasen. Den är uppbyggd av kurskataloger från 1952 till 2019.
