Tidöavtalet väcker frågor för folkhögskolan

Finansieringen av folkhögskolan är den fråga som ligger högst på agendan för oss som ju lever och andas den här världen. Det säger Tomas Rosengren, ordförande i Lärarförbundet Folkhögskola. Foto: Oskar Omne och Getty Images.
Den här artikeln publicerades ursprungligen på en tidigare version av Folkhögskolan

Tidöavtalet väcker frågor om folkhögskolans framtid, men tills vidare lyssnar de fackliga företrädarna in läget.

– Vi målar inte fan på väggen innan det finns några beslut, säger Tomas Rosengren, ordförande i Lärarförbundet Folkhögskola.

När den nya regeringen lägger sin budget om någon vecka räknar Tomas Rosengren med att villkoren för folkhögskolan och folkbildningen ska klarna.

– Visst finns det en oro hos oss över vilket inflytande Sverigedemokraterna kommer att få i våra frågor. De har sagt att de vill skära kraftigt i budgeten, men förhoppningsvis drabbar det inte oss.

Vad bör den nya regeringen ta tag i?

– Det behövs en starkare och mer långsiktig finansiering av folkhögskolan, inte minst för att vi ska kunna behålla våra lärare. För en del skolor börjar det bli svårt att upprätthålla kvaliteten i undervisningen, säger Tomas Rosengren.

Hur ser du på regeringskonstellationens Tidöavtal, hur påverkar det folkhögskolan och folkbildningen?

– Finansieringen av folkhögskolan är den fråga som ligger högst på agendan för oss som ju lever och andas den här världen. Men den ligger nog inte lika högt för partierna i den nya regeringen och då kommer de kanske inte heller att bråka så mycket om att få igenom besparingar på den. Det är positivt att Liberalerna fick utbildningsportföljen, de är ändå ett gammalt folkbildningsparti, men sedan återstår det att se hur mycket de orkar driva frågan i regeringen.

Tomas Rosengren påminner om att det pågår en utredning av kontrollsystemet kring folkhögskolor och studieförbund.

– Den ska inte vara klar förrän 2024. Det vore konstigt om regeringspartierna klampar in och gör stora förändringar innan utredningen presenterat sina förslag. Så just nu sitter vi lugnt i båten och avvaktar. Vi kommer så klart att vara på tårna inför budgeten senare i höst, men just nu handlar det mer om att lyssna in läget.

Bör folkbildning och folkhögskola finnas på samma departement?

– Under senaste mandatperioden har båda frågorna legat på utbildningsdepartementet och jag anser att det är där de ska ligga för att få den tyngd de behöver och för att vi ska vara en del av utbildningssystemet. Jag har inte sett några tecken på att regeringen planerar någon förändring av det, säger Tomas Rosengren.

 

Upprop för folkbildning:

Biskops Arnö Nordens folkhögskola har startat ett upprop ”för den fria bildningen” mot bakgrund av regeringskonstellationens Tidöavtal. I uppropet, som undertecknats av Anders Ljunggren, ordförande och Mats Lundborg rektor, varnas för hårdare statlig syrning och neddragningar av anslagen till folkhögskola. Så här står det i ett avsnitt: ”Att i en tid när de ekonomiska problemen växer och flera människor riskerar att tvingas till arbetslöshet och utanförskap skära ned på anslagen till folkhögskolor vore en kortsynt politik till skada inte bara för enskilda personers möjligheter att tillfredsställa sin bildningslängtan utan också för den gemensamma samhällsekonomin.”