Folkbildning som kraft för stärkt demokrati

Så här lyder några inledande rader i ”Demokratin som bildningsväg” (Carlsson bokförlag). ”’Demokratisera demokratin’ var en paroll som folkbildaren, författaren och hedersdoktorn Gösta Vestlund drev under hela sitt liv. Boken tillägnas honom. Bara en tredjedel av världens befolkning lever i demokratier.”

Antologin betonar folkbildningens viktiga roll för de utmaningar som hotar demokratin. Några sammanhållna teman i boken är jämlikhet, rättvisa och människovärde, demokrati, diktatur och populism, folkbildning samt mörka moln över det demokratiska klimatet. De olika artiklarna bygger på föreläsningar från Vestlunddagarna.

Per-Ola Jansson är en av tre redaktörer. Han är naturvetare och har bland annat verkat som folkhögskollärare och rektor på Brunnsvik folkhögskola. Han är även en av initiativtagarna till Vestlunddagarna.
– Ofta skriver man böcker om demokrati i handboksform med råd hur man kan arbeta. Men vi utgår från Gösta Vestlunds devis ”demokratisera demo­kratin”. Den som tillägnar sig de 26 essäerna får en bred bild av demokratin, vad den är och inte är, säger Per-Ola Jansson.

Hopp trots minskad framtidstro

I prologen framgår att den framtidstro som har dominerat sedan över hundra år i västvärlden har förändrats.
– Den framtidstron är bruten och sönderfallen. Nu ser man  förändringar om vad medborgaren har blivit jämfört med idealet i till exempel USA, Ryssland och Kina. Men så länge vi kan frammana en god och upplyst medborgarroll så finns det hopp. 

Några av skribenterna i boken är Agneta Stark, Katrine Marcal, Ronny Ambjörnsson, Martin Gelin, Sverker Gustavsson, Per Molander, Per Svensson, Bi Puranen, Tija Torpe, Bengt Göransson, Stefan Jonsson, Erik Amrå och Sverker Sörlin.

Vilket kapitel har gjort starkt intryck på dig?
– Det är väldigt universella frågor i boken. Det som jag bland annat gillar är Per Molanders text om jämlikhet och Sverker Gustavssons kapitel om att särskilja demokrati från diktatur och populism.

Per-Ola Jansson har själv bidragit med ett kapitel, ”Nisse i Hökarängen”. Det begreppet skapades för länge sedan av SVT och ska symbolisera en ”normalsvensk”.
– Kapitlet handlar om en person som levt sitt liv när folkhemmet stod på topp. Han har en del funderingar kring politik och samhälle. Jag har försökt att skriva en lekfull och folkbildande text, säger Per-Ola Jansson.

Han tror att boken ska kunna användas av studieförbund, folkhögskolor och på vissa högskoleutbildningar, som statsvetenskap eller sociologi, och av personer med intresse för demokrati och samhällsfrågor.

Bokens redaktörer utöver Per-Ola Jansson är Kenneth Abrahamsson och Torvald Åkesson.