Ny modell ska öka tryggheten i skolan

Den så kallade ”Demokratistegen”, framtagen av Skolverket och Forum för levande historia, kommer att lanseras den 7 februari. Och det kommer att märkas att Folkbildningsrådet och folkhögskolorna i Vindeln, Storuman och Birka har bidragit med sina lärdomar.

– Något som folkhögskolan delar med sig av är hur deltagare kan rustas och öva på ett eget samhällsengagemang. Folkhögskolorna är ju duktiga på att inkludera människor med vitt skilda bakgrunder, inte sällan personer långt från arbetsmarknaden eller med funktionshinder, säger Maria Sundbom Ressaissi projektledare på Folkbildningsrådet. 

Förebygga rasism

Demokratistegen är en modell i sju steg för hur skolan, folkbildningen och vuxenutbildningen kan arbeta systematiskt med frågor om demokrati och mänskliga rättigheter – utifrån den egna verksamhetens behov. Målet är att förebygga rasism och andra former av intolerans, öka tryggheten på skolan och utveckla undervisningen. 

En schematisk beskrivning av modellen finns redan på Skolverkets hemsida. Efter lanseringen kommer verket att erbjuda stödmaterial för hur man gör när man kartlägger sin skolas nuläge, sätter upp mål och utvärderar arbetet. I Demokratistegens resursbank på Forum för levande historia kommer det att finnas förslag på arbetssätt och annat material. 

Modellen bygger på att alla i verksamheten – från deltagare/elever till rektor och vaktmästare – bidrar till att beskriva problem och finna passande lösningar. Maria Sundbom Ressaissi tror att Demokratistegen kan bli mycket användbar för folkhögskolorna också:

– Även om man har lång erfarenhet av att arbeta med demokrati och mänskliga rättigheter så kan materialet inspirera till nytt tänkande och nya uppslag. 

Vilka andra inspel kom ni med från folkbildningen när materialet skulle tas fram?

– Inom folkbildningen lär sig deltagare av varandra, de utvecklas tillsammans. Något som folkbildare också lyfter fram i våra rapporter om demokratiarbete är att de är vana att hantera svåra samtal där man vågar tala med varandra om polariserande ämnen. 

Vilka ämnen tänker du på?

– Känsliga ämnen som vaccinmotstånd, religion eller koranbränningar. Poängen är att man lyssnar respektfullt på varandra och att samtalet får ta tid.  jag tror att det ibland kan vara svårare att hantera sådana ämnen i skolan. 

Lärdomar från folkhögskolan

Att Folkbildningsrådet och de tre folkhögskolorna deltagit i arbetet kan ge ytterligare effekter på lite längre sikt.

– Att myndigheterna lär känna folkbildningen är positivt, det stärker legitimiteten. Och en förhoppning är förstås att myndigheterna kan hämta in lärdomar och exempel från folkhögskolans demokratiarbete i den reguljära skolans verksamhet. 

Under 2024 och 2025 planeras Demokratistegen också att anpassas till studieförbunden och förskolan. Att arbeta igenom en hel process med modellen tar 2–3 terminer. 

Läs mer:

Folkhögskola som lyfter förorten

”Forskning om folkbildning är lite marginaliserad”