Sveriges Lärares remissvar: Måste värna om allmän kurs

Allmän kurs kan drabbas hårt om Folkbildningsutredningens alla förslag skulle klubbas rakt av. I alla fall på sikt. Och folkhögskolans resurser och ekonomi skulle försvagas, i stor utsträckning. Ungefär så kan man beskriva Sveriges Lärares synpunkter på några av utredningsförslagen. Men man är ändå ganska förhoppningsfull, berättar Tomas Rosengren, ordförande för Sveriges Lärare Folkhögskolan. Samt styrelseledamoten Benton Wolgers som har haft huvudansvaret för att bereda arbetet med remissen i styrelsen. I grund och botten belyser och betonar utredningen folkbildningens viktiga roll i samhället, anser de.

En av Sveriges Lärares mest centrala synpunkter handlar om folkbildningsroll att värna om demokratimålen. Just det betonas i nuvarande syften, men har kommit i skymundan i utredningens förslag.

– De målen får inte försvinna. Folkhögskolans uppgift är att uppmuntra till deltagarnas samhällsengagemang och till deras personliga utveckling. Demokrati är folkhögskolans kärna, säger Benton Wolgers.

Målen måste inkludera ambitionen att utjämna utbildningsklyftor

I utredningens mål står det att folkbildningen ska bidra med ”höjd bildningsnivå och ökad delaktighet i samhället”, vilket, enligt Sveriges Lärare, bör kompletteras med ytterligare mål. Särskilt med tanke på att den delen i utredningens förslag är direkt kopplad till syftet med allmän kurs - som i sin tur är en central del av folkhögskolornas verksamhet, konstaterar Benton Wolgers.

– Det måste vara helt säkerställt att allmän kurs finns kvar. Därför måste målen uttryckligen inkludera ambitionen att utjämna utbildningsklyftor och förbättra tillgången till folkbildning för underrepresenterade grupper.

Sveriges Lärare tillstyrker att Folkbildningsrådet behåller sitt uppdrag och att en extern granskning införs för att säkerställa förtroendet av systemet. Utredningen föreslår att den uppgiften ges till Myndigheten för kulturanalys (MYKA) och Institutet för arbetsmarknads- och utbildningspolitisk utvärdering (IFAU).

Däremot är Sveriges Lärare kritiska till att återkrävda medel från statsbidrag, när folkhögskolor eller studieförbund har felrapporterat, tillfaller staten, som det gör i dag.

– Här är det viktigt att pengarna går tillbaka till folkbildningen. Alla ska inte drabbas bara för att en skola missköter sig. Vi ligger ju redan i sparläge.

I remissvaret framgår också att Sveriges Lärare är oroliga för att de resurser som krävs för en ökad kontroll och granskning ska tas från folkbildningen. Ökad rapportering och administration kräver större arbetsinsatser, vilket kostar pengar.

Tomas Rosengren betonar offentlighetsprincipen som en viktig punkt i Sveriges Lärares remissvar. De anser att alla folkhögskolor, även rörelsedrivna, ska lyda under offentlighetsprincipen.

– Vi har haft lite problem med insynen i rörelsedrivna folkhögskolor. Tar man emot offentliga medel från staten är man skyldig att redovisa hur de används, tycker vi. 

Måste fånga hela uppdraget

Sveriges Lärare har även synpunkter på de indikatorer som har presenterats i utredningen – de som används för att följa upp och kontrollera att verksamheter uppnår målen. 

En av de fyra delmålens indikatorer är att fler människor ska få möjlighet att gå vidare i arbetsliv och studier.

– Här är det viktigt att fånga hela folkhögskolans uppdrag, att även korttidsutbildade deltagare – exempelvis en del deltagare på allmän kurs – blir inkluderade, säger Tomas Rosengren.

Benton Wolgers fortsätter:

– Med en indikator som riktar in sig på att kvantitativt mäta att kursdeltagare når arbete eller studier kan en olycklig bieffekt bli att skolor vid antagningsprocessen undviker att rekrytera deltagare med studiesvårigheter, vilket gör att folkhögskolan riskerar att svika en av sina viktigaste målgrupper. Då missar vi kanske korttidsutbildade, utlandsfödda och människor med funktionsnedsättning. Och vårt uppdrag är ju att överbrygga sådana utbildningsklyftor.

Samtliga indikatorer inleds med att folkbildningen ska nå ”fler”.

– Det är ju väldigt fint. Men om det ska vara fler av allting så krävs det mer resurser. 

Det finns en lucka i det resonemanget, säger Benton Wolgers.

Så hur förhoppningsfulla är de? Ganska, visar det sig. Särskilt med tanke på att samtliga organisationer inom folkbildningen till stor del är överens: RIO, OFI, Folkbildningsrådet och folkhögskolans Veteranförening.

– Vi är från samma värld och har samma syn på vad som behöver göras. Det ger en tyngd åt våra remissvar, säger Tomas Rosengren.

Samtidigt beror det mesta på åt vilket håll vinden blåser när det väl ska tas beslut.

– Den politiska processen är helt avgörande. Vilket humör är Sverigedemokraterna på den dagen?  Hur mycket ska man kohandla? Hur mycket bryr de sig? Men jag tror och hoppas att vi får gehör. Många remissvar pekar i samma riktning som vårt. Det här går inte bara att vifta bort, säger Benton Wolgers.

LÄS MER:

RIO:s remissvar: Saknar fokus på resurser

Folkbildningsrådet lämnar remissvar: Det här är avgörande

Sveriges Lärares remissvar hittar du HÄR.