RIO:s remissvar: Saknar fokus på resurser

Olle Westberg saknar resonemang om folkhögskolans ekonomiska förutsättningar. Foto: Stock adobe och Oskar Omne.

Nu har RIO lämnat sitt remissvar till utbildningsdepartementet. Vissa synpunkter är omfattande. Exempelvis att utredningen använder begreppet folkbildning på ett slarvigt sätt.

Folkbildningsutredningen är för tunn, trots att den är tjock, närmare 600 sidor. Det konstaterar Olle Westberg, generalsekreterare för Rörelse­folkhögskolornas intresseorganisation (RIO), som precis har lämnat sitt remissyttrande om utredningen.

– Det är flera saker som vi tycker att man borde ha problematiserat ytterligare. Ett exempel är folkhögskolornas ekonomiska förutsättningar, där det finns mycket utmaningar. Men i grunden tycker vi att det är en bra utredning som beskriver svensk folkhögskola och dess betydelse för Sverige på ett bra sätt. Fast det finns vissa delar i beskrivningen som vi inte känner igen oss i, säger han.

Folkbildningsutredningen resonerar mycket om ”kvalitet” och hur man ska nå fler, utan att analysera vilka medel som krävs, menar han.

– Folkhögskolor har i princip haft frysta anslag under väldigt lång tid vilket har lett till en urholkning och att det finns skolor som har en väldigt stor underhållsskuld. Därför hade det varit klokt att analysera de ekonomiska förutsättningarna för att kunna göra en prövning om vad det ska vara mer eller mindre av.

Folkbildningsutredningens förslag

Förslag på nya delmål för folkbildningspolitiken

  • Att fler människor breddar och fördjupar sina kunskaper och når nya insikter.
  • Att fler människor intresserar sig för kulturell utbildning och bildning samt att delaktigheten i kulturlivet ökar och breddas.
  • Att fler människor får nya och återkommande möjligheter att gå vidare i arbetsliv och studier.
  • Att folkbildningens verksamhet bidrar till ökad sammanhållning och gemenskap genom att nya målgrupper nås och att personer med olika bakgrund och förutsättningar möts i folk bildande sammanhang.

Källa: ”Bildning, utbildning och delaktighet – folkbildningspolitik i en ny tid”. 

Nuvarande delmål för Statens syften med stödet till folkhögskolor och studieförbund är att:

  • Stödja verksamhet som bidrar till att stärka och utveckla demokratin
  • bidra till att göra det möjligt för en ökad mångfald för människor att påverka sin livssituation och skapa engagemang att delta i samhällsutvecklingen
  • Bidra till att utjämna utbildningsklyftor och höja bildnings- och utbildningsnivån i samhället
  • Bidra till att bredda intresset för och öka delaktigheten i kulturlivet. Källa: Folkbildningsrådet.

 

I centrum för utredningen står självförvaltningsmodellen, modellen för hur statsbidraget fördelas, följs upp och kontrolleras. I dag hanteras statsbidragen av folkbildningen själv. Utredningen föreslår att man i princip fortsätter så, vilket RIO tillstyrker, liksom övriga remissinstanser. En myndighetslösning verkar inte aktuell.

Precis som Folkbildningsrådet anser RIO att begreppet ”demokrati” bör stå med i målen, som i de nuvarande målen.

– En av folkhögskolornas uppgifter är att vara med och bidra till att skapa det demokratiska samhället, så det bör framgå i delmålen, liksom att folkbildningspolitikens ambition är att utjämna utbildningsklyftorna.

RIO anser att utredarna borde ha övervägt att ha olika delmål för studieförbund och folkhögskolor, eftersom de har olika uppdrag. Allt för att indikatorerna – de man följer upp mot – ska vara relevanta för de olika verksamheterna.

Slarvar med defitionerna

Sedan betonar Olle Westberg att utredningen använder begreppet folkbildning på ett slarvigt sätt. Att man ibland verkar avse både studieförbund och folkhögskolor i utredningens formuleringar, men att man på vissa platser kan ana att man syftar på studieförbunden.

– Det skrivs exempelvis ganska mycket om behovet av breddad rekrytering och att folkbildningen ska nå fler.  Där känner vi inte igen oss. Folkhögskolorna når breda grupper. Man når kvinnor och män, människor med utländsk bakgrund, personer med olika former av funktionsnedsättningar. Vi tycker att man borde ha analyserat lite mer vad det är man avser, säger han och tillägger att när det gäller folkhögskolans verksamhet kan man väl bara konstatera att man kan välkomna fler med ökade ekonomiska resurser.

Några av RIO:s synpunkter

  • RIO anser att delmål ska vara ett sätt att bedöma folkhögskole- och folkbildningspolitikens framgång, inte den enskilda folkhögskolans bidrag. Det bör framgå tydligare.
  • RIO ställer sig frågande till utredningens beskrivning av att folkhögskolan skulle ha svårt att nå grupper som är underrepresenterade. Breddad rekrytering är redan ett pågående arbete.
  • Jämfört med 2022 har utbildningsplatserna minskat i antal med cirka 4 000 på grund av minskat bidrag. Utredningen betonar breddad rekrytering, vilket – enligt RIO – är svårt med nuvarande ekonomiska förutsättningar.
  • Utredningen bedömer att man ska göra en särskild utredning kring musikutbildningarnas förutsättningar i syfte att skapa bättre förutsättningar. RIO betonar att det finns många fler kulturutbildningar än musikutbildningar på folkhögskola, som också borde ses över.
  • RIO anser att det bör förtydligas att folkhögskolor fortsatt har möjlighet att nå äldre för ett livslångt lärande.
  • Delmålet om att fler människor ska gå vidare i arbetsliv och studier riskerar att göra det gynnsam för folkhögskolor att rekrytera lättundervisade deltagare, menar RIO. De deltagare som befinner sig långt ifrån arbetsmarknaden och studier kräver ett omfattande stöd för att finna motivation och lära sig att lära.

Källa:Rörelse­folkhögskolornas intresseorganisation.

 

Att folkhögskolorna är väldigt viktiga för svenskt kulturliv beskrivs väl i utredningen, menar RIO, fast bara när det gäller musikområdet.

– Folkhögskolorna har ju så väldigt många fler kulturutbildningar och där tycker vi att man borde ha fördjupat analysen och inkluderat övriga kulturutbildningar.

RIO är positivt till förslaget om att Myndigheten för kulturanalys ska utvärdera och redovisa resultatet av statens stöd till folkbildning. Man är också öppen för att låta Riksrevisionen granska Folkbildningsrådet och SISU idrottsutbildarna årsredovisningar.

De ser dock en liten oro med mer kontroll och uppföljning. Bland annat gällande formuleringen att ”kontroll och uppföljning ska vara ändamålsenlig”.

– Vi tänker att det är viktigt att den verkligen är det, så att man inte kontrollerar och följer upp för sin egen skull. Om man lägger på arbetsbördor för uppföljning utan att tillföra mer resurser så blir det per automatik mindre verksamhet, och mindre fokus på att utveckla och kvalitetssäkra att verksamheten i sig är bra. Det är ett problem.

Lärarna och internar i fokus

En av de mest konkreta punkterna i RIO:s remissyttrande handlar om pedagogers och skolledares fortbildningsmöjligheter.

– De är exkluderade från de insatser som finns för andra lärargrupper. Det tycker vi att man borde ha analyserat i utredningen.

RIO är förvånade över hur lite utrymme internaten har fått i utredningen. Olle Westberg beskriver folkhögskolan som en plats för lärande och pedagogiska möten som inte bara sker i klassrummet.

– Det sker när man äter och delar fritid tillsammans och det är ett perspektiv som gör folkhögskolan till en väldigt ovanlig plats för lärande och bildning i Sverige. Där hade det funnits skäl för att analysera och föreslå åtgärder för att säkerställa internatet. Här finns ett långsiktigt hot.

LÄS MER

Folkbildningsrådet lämnar remissvar: Det här är avgörande

Folkhögskolan ska nå fler grupper